Gela
Gela är en stad som hade 74 858 invånare (2017)[2] i kommunala konsortiet Caltanissetta, innan 2015 i provinsen Caltanissetta,, omkring 84 kilometer från provinshuvudstaden med samma namn, på Sicilien i Italien.
| Gela | ||
| Kommun | ||
 Strandpromenaden i Gela | ||
| ||
| Officiellt namn: Comune di Gela | ||
| Land |  Italien | |
|---|---|---|
| Region | Sicilien | |
| Kommunalt konsortium | Caltanissetta | |
| Höjdläge | 46 m ö.h. | |
| Koordinater | 37°04′N 14°15′Ö / 37.067°N 14.250°Ö | |
| Yta | 279,07 km²[1] | |
| Folkmängd | 74 858 (2017)[2] | |
| Befolkningstäthet | 268 invånare/km² | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 93012 | |
| Riktnummer | 0933 | |
| ISTAT-kod | 085007 | |
| Geonames | 6541964 | |
| Skyddspatron | St. Maria dell'Alemanna | |
| Festdag | 8 september | |
  Gelas läge i Italien. | ||
.svg) Gelas läge i Caltanissetta | ||
| Webbplats: www.comune.gela.cl.it | ||
Europas längsta väg E45, börjar i Gela och fortsätter ända upp till Alta i norra Norge. Den är cirka 5 190 km lång.
Historia redigera
Gela grundades av kolonisatörer från Kreta och Rhodos år 688 f.Kr. År 406 f.Kr. invaderades staden av kartagerna och lades i ruiner efter hårda strider. Staden försvann ur krönikorna i 282 f.Kr. i händerna på Mamertinerna (en armé av legosoldater som tog sitt namn från guden Mars och i det ögonblicket i tjänst Syracuse)[3] men nämns som en bosättning under den romerska tiden. År 1223 grundade Fredrik II en ny stad, Terranova, strax väster om ursprungliga Gela. Staden hade namnet Terranova fram till 1927, då den återfick sitt ursprungliga namn.
Referenser redigera
- ^ ”Geomorphological characteristics of municipalities”. 2017. Arkiverad från originalet den 16 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190516211155/http://dati.istat.it//Index.aspx?QueryId=34711. Läst 10 juli 2019.
- ^ [a b] ”Statistiche demografiche ISTAT”. demo.istat.it. Arkiverad från originalet den 16 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180716065929/http://demo.istat.it/bilmens2017gen/index.html. Läst 10 juli 2019.
- ^ Emanuele Zuppardo-Salvatore Piccolo,Terra Mater: sulle Sponde del Gela greco, Betania Editrice, Caltanissetta (2005), p. 162-163.