En båtlyft, skeppslyft, eller lyftverk är en anordning för att transportera båtar i höjdled mellan olika vattendrag med inbördes höjdskillnad. Det är ett alternativ till slussar som inte kan lyfta farkoster lika mycket i taget och som kräver en god vattentillförsel. Det kan antingen vara helt vertikala lyft, som exempelvis Strépy-Thieu, lutande plan som Saint-Louis/Arzviller eller rotativa som Falkirk Wheel.

Strépy-Thieu (Belgien)
Falkirk Wheel (Skottland)
Lyftverket Niederfinow (Tyskland)

Historia

redigera

Den första kända båtlyften var en pråmlyft på 2,5 ton vid Churprinz gruvkanal i Halsbrücke nära Dresden i Tyskland. Den lyfte pråmar 7 meter utan användning av kassuner. Hissen drevs mellan 1789 och 1868.[1] Efter tillkomsten av denna lyft inleddes en tid av olika experiment och enligt ingenjören James Green hade 5 båtlyftar byggts mellan 1796 och 1830. Green framhåller Dr James Anderson i Edinburgh.[2] Erasmus Darwins Commonplace Book daterad 1777-1778 innehåller en konstruktion för en båtlyft som bygger på väl avvägda vattenfyllda kassuner på sidan 58-59.[3]

Ett exempel på dessa tidiga lyftar som konstruerades, låg vid Mells på Dorset och Somerset Canal.[2] Lyftarna på pråmavsnitten på Grand Western Canal togs i bruk år 1835 och blev de första icke experimentella båtlyftarna i Storbritannien. [4]Peterborough båtlyft som konstruerades av Richard Birdsall Rogers öppnade 1904 i Kanada. Båtlyften drevs enbart av gravitationen, med en extra tyngd på den övre delen av 30 cm vatten.

Världens nuvarande största båtlyft, med 73,15 meters höjdskillnad och europeisk klass IV (1350 ton) kapacitet är Strépy-Thieu i Belgien.

Enligt en prognos kommer den nya fartygshissen vid De tre ravinernas damm bli ännu högre och kunna lyfta fartyg med ett deplacement på upp till 3 000 ton.[5] Båtlyften vid Longtandammen rapporteras bli ännu högre totalt med en största vertikal lyfthöjd på 179 meter, i två steg, när den blir klar.[6]

Kända båtlyftar

redigera
Kända båtlyftar — ordnade efter storlek
NamnPlatsÖppnadeKapacitetDimensionHöjdskillnadCykeltid
Strépy-ThieuBelgien20021350 ton112 x 12 meter x 3,35 meter73,15 meter7 minuter
Lyftverket ScharnebeckTyskland19741350 ton105,4 x 15,8 x 3,4 meter38 meter3 minuter
PeterboroughKanada19041300 ton42,7 x 10,1 x 2,1 meter19,8 meter10 minuter
KirkfieldKanada19071300 ton42,7 x 10,1 x 2,1 meter14,9 meter10 minuter
Lyftverket RothenseeTyskland19381000 ton85 x 12,2 x 2,5 meter16 meter20 minuter
Falkirk WheelSkottland2002600 ton35 meter4 minuter
Lyftverket NiederfinowTyskland1934600 ton85 x 12 x 2,5 meter36 meter20 minuter
Lyftverket HenrichenburgTyskland1962600 ton67 x 8,2 x 2 meter14 meter25 minuter
Canal du Centres båtlyftarBelgien1888, 1917350 ton17 meter
Anderton båtlyftEngland1875250 ton22,9 x 4,7 x 2,9 meter15,25 meter
Fontinettes båtlyftFrankrike188813 meter90 minuter

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki How, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wiki How, tidigare version.
  1. ^ Charles Hadfield World Canals: Inland Navigation Past and Present Page 71 ISBN 0-7153-8555-0
  2. ^ [a b] The Canals of Southwest England Charles Hadfield Page 104 ISBN 0-7153-8645-X
  3. ^ revolutionaryplayers.org.uk Arkiverad 2 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ The Canals of Southwest England Charles Hadfield Page 109 ISBN 0-7153-8645-X
  5. ^ ”Three Gorges Dam”. Missouri Chapter Of The American Fisheries Society. april 2002. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2008. https://www.webcitation.org/5ZwRDUqe6?url=http://www.moafs.org/newsletter/April%202002/3gorgestats.htm. Läst 11 mars 2008. 
  6. ^ ”Long Tan Hydroelectric Dam”. 31 maj 2007. https://www.environmental-expert.com/articles/long-tan-hydroelectric-dam-12889. Läst 20 maj 2010. 

Vidare läsning

redigera
  • Tew, David (1984). Canal Inclines and Lifts. Sutton Books. ISBN 0-8629-9031-9 
  • Uhlemann, Hans-Joachim (2002). Canal lifts and inclines of the world (English Translation). Internat. ISBN 0-9543-1811-0 

Externa länkar

redigera