Adolf Niska

finsk-svensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör

Adolf Bernhard Niska, född den 17 februari 1884 i Viborg i Finland, död den 2 augusti 1960 i Stockholm,[1] var en sverigefinlandssvensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.

Adolf Niska
Adolf Niska på vykort 1915
Adolf Niska på vykort 1915
FöddAdolf Bernhard Niska
17 februari 1884
Viborg, Finland
Död2 augusti 1960 (76 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1905–1954
MakaElli Niska
(g. 1910–1960, hans död)
BarnRita (1910–1992)
Zenta (1915–2002)
IMDb SFDb

Adolf Niska i rollkostymering från operetten Madame SzibillOscarsteatern 1915.
Niskas gravvård på Skogskyrkogården.

Biografi redigera

Niska var bror till ”smugglarkungen” Algot Niska, skådespelaren Bror Niska och operasångerskan Ester Niska.[2]

Efter studentexamen 1904 studerade Niska för olika lärare i Sankt Petersburg, Helsingfors, Berlin och Milano. Han debuterade som Greve Hans i operetten SolstrålenArkadiateatern i Helsingfors där han var engagerad 1905–1906. Nytt engagemang blev det vid Svenska Teatern 1909–1915, fast med avbrott för studier i Berlin och Milano och gästspel på Åbo Svenska Teater.

Under den perioden gjorde han även några operaroller, bland annat Goro i Madame Butterfly, Wotan i Siegfried och Figaro i Figaros bröllop.[3] Niska flyttade hösten 1915 till Sverige, då han fått engagemang på Oscarsteatern, där han tillhörde den fasta ensemblen till 1926. Han Oscarsdebuterade som Furst Konstantin i Madame Szibill och kom sedan att där uppträda i alla de stora operettrollerna av vilka kan nämnas Georg Kesser i Kessers generalkupp av Fred Winter, Schubert i Jungfruburen, markisen i Cornevilles klockor, Achmed Bey i Stambuls ros och Iwo i Katja.

Han var också med i Ernst Rolfs Lyckolandsrevy 1924 och flyttade 1928 till Vasateatern där han spelade operett till 1931. Han hade kortare engagemang på Konserthusteatern och Cirkusteatern och ledare för flera folkparksturnéer. Med tiden övergick han från att spela charmör till komiska karaktärsroller. Med Oscarsteaterns ägare Albert Ranft hade Niska ett specialkontrakt som tillät honom att arbeta med film långt innan de andra Ranft-artisterna tilläts göra detta. Han filmdebuterade 1917 och kom att medverka i tio filmer, däribland som General Kulneff i Fänrik Ståls sägner.

Sin första grammofoninspelning gjorde Niska 1915 i en duett med Naima Wifstrand, hämtad ur hans debutoperett Madame Szibill på Oscarsteatern. Han kom att spela in 37 skivsidor.

Från 1910 var han gift med skådespelaren Elin ”Elli” Niska, född Grahn, med vilken han fick döttrarna Rita, gift Stomberg och Zenta Maria, gift Landberg[4].

Teater redigera

Roller (urval) redigera

ÅrRollProduktionRegiTeater
1915Storfurst KonstantinMadame Szibill
Victor Jacobi
Oskar TextoriusOscarsteatern[5]
Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot
Axel RingvallOscarsteatern[6]
1917SchubertJungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Oscarsteatern[7]
Frans av LothringenKejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar TextoriusOscarsteatern[8]
1921ÖverstenDamen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch
Carl BarcklindOscarsteatern[9]
Iwan Janicki, studentTiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Elvin OttosonOscarsteatern[10]
1922StadskommendantenLucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch
Carl BarcklindOscarsteatern[11][3]
1923SchubertJungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Nils JohannissonOscarsteatern[12]
IwoKatja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Nils JohannissonOscarsteatern[13]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Nils JohannissonOscarsteatern[14]
Prins RadjamiBajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Trondheims teater[15]
1924Rajhan
Anders Eje och Fred Winter
Nils JohannissonOscarsteatern[16]
Löjtnant MichailovitjKvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher
Nils JohannissonOscarsteatern[17]
1925Greve Tassilo Endrödy-WittemburgGrevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Nils JohannissonOscarsteatern[18]
HäxanJulstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen
Nils JohannissonOscarsteatern[19]
1928Greve Alexander HatzyGrevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos
Oskar TextoriusVasateatern[20]
Prins PaulSista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar TextoriusVasateatern[21]
1929IwoKatja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Oskar TextoriusVasateatern[22]
BalduinNattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher
Oskar TextoriusVasateatern[23]
DominiqueJag bedrar dig blott av kärlek
Ralph Rudin och Robert Blum
Gustaf BergmanVasateatern[24][25]
Sergeant MaloneRose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Gustaf BergmanVasateatern[26]
1930General JuschkiewitschHotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach
Adolf NiskaVasateatern[27][28][29]
KanslernKejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald
Oskar TextoriusVasateatern[30]
Orloff
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Naima WifstrandVasateatern[31]
MedverkandeStockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist
Franz Engelke
Adolf Niska
Vasateatern[32]
1933PorthosDe tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils JohannissonOscarsteatern[33][34]
Li Pong TaoLeendets land
Franz Lehár
Gösta EkmanOscarsteatern
1937Prins PaulSista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar TextoriusStora Teatern[21]
1942Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl KinchSkansens friluftsteater

Regi (urval) redigera

ÅrProduktionTeater
1930Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach
Vasateatern[27][28][29]
Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist
Vasateatern[32]

Filmografi redigera

Regi redigera

Bibliografi redigera

  • Niska, Adolf (1931). Mitt livs mazurka med Thalia: äventyr i olika länder. Stockholm: Bonnier. Libris 1349762 

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Niska, Adolf Bernhard(18840217-053)DB, PA/DOR 52-60?
  2. ^ ”Geni.com”. https://www.geni.com/people/Ester-Niska/6000000007344415370. Läst 5 juli 2016. 
  3. ^ [a b] Haslum, Bengt: Adolf B Niska i Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Dödsruna”. Svenska Dagbladet: s. 12. 15 september 1960. https://www.svd.se/arkiv/1960-09-15/12. Läst 5 februari 2017. 
  5. ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 6 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-06/331/11. Läst 20 juli 2015. 
  9. ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  10. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  11. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 68. Libris 784760 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-12/308/9. Läst 26 juli 2015. 
  13. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  14. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ Rosengren (1948), sid 80
  16. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  18. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  19. ^ Musik- och teaterbloggen
  20. ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  21. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 133
  22. ^ ”Scen och Film: Vasa i morgon kväll”. Dagens Nyheter: s. 11. 11 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-11/10/11. Läst 1 januari 2015. 
  23. ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  24. ^ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015. 
  25. ^ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016. 
  26. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  27. ^ [a b] Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
  28. ^ [a b] ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015. 
  29. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 151
  30. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  31. ^ Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015. 
  32. ^ [a b] Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015. 
  33. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  34. ^ Rosengren (1948), sid 186

Övriga källor redigera

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 206. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9 
  • Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars: från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. sid. 34-37. Libris 1834006 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än...: ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 161-162. Libris 1404046 

Externa länkar redigera