1884

Januari redigera

• 17 januari – I Sverige invigs Stockholms första allmänna skridskobana anläggs.^[1]

Maj redigera

• 16 maj
  • Carl Johan Thyselius avgår som svensk statsminister och efterträds av Robert Themptander.^[2]
  • Vatten och bröd-straffet avskaffas slutligen helt i Sverige.^[3]

Juli redigera

• 5 juli – Myndighetsåldern för svenska ogifta kvinnor sänks från 25 till 21 år^[4] (samma som för män). Regeln att kvinnor åter blir omyndiga om de gifter sig kvarstår dock fram till 1921.

September redigera

• 27 september – August Strindbergs Giftas utkommer i bokhandeln. Boken väcker starka reaktioner och beläggs med kvarstad 3 oktober och åtalas för hädelse 7 oktober.

November redigera

• 4 november – Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen James G. Blaine vid presidentvalet i USA.
• 15 november – Berlinkonferensen börjar i Tyskland.

December redigera

• 6 december – Washingtonmonumentet uppförs i USA.
• 16 december – World Cotton Centennial världsutställning invigs i New Orleans.

• December – Den obundna moderata svenska morgontidningen Svenska Dagbladet börjar utkomma.

Okänt datum redigera

• Juridiska Föreningen i Lund bildas.
• I Argentina införs gratis sekulariserad utbildning.
• Metallslöjd införs i Kungsholms folkskola i Stockholm i Sverige för pojkar i åldrarna 10-14 år.
• En milstolpe i svensk socialpolitik nås, när den liberale riksdagspolitikern Adolf Hedin lägger fram en motion om pensions- och olycksfallsförsäkring för arbetare.
• Fredrika-Bremer-förbundet (FBF) bildas av Sophie Adlersparre, för kvinnor som vill förbättra kvinnans villkor. I Göteborg grundas en lokal förening av samma slag med namnet Göteborgs Kvinnoförening.
• Nykterhetsrörelsen Templarorden, bildad av svenskättlingar i USA 1833, införs i Sverige.
• Författarinnan Victoria Benedictsson från Hörby i Skåne debuterar i bokform under pseudonymen Ernst Ahlgren.
• Den första motionen om kvinnlig rösträtt i Sveriges historia avslås av Sveriges riksdag.
• Den ryska matematikern Sonja Kovalevsky blir docent vid Stockholms högskola.
• Det svenska leksaksföretaget Bröderna Ivarsson i Osby (sedermera BRIO) grundas.
• En norsk högerregering tvingas avgå och ersätts av en vänster dito, under ledning av Johan Sverdrup, vilket räknas som parlamentarismens genombrott i Norge.
• Egyptens ockuperation av Harar upphör.^[5]
• Per Froms fabrik i Stockholm börjar tillverka velocipeder.

• 1 januari – Edwin C. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1955.
• 18 januari – Hermann Böhm, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
• 22 januari – Helge Karlsson, svensk skådespelare och teaterledare.
• 29 januari – Rickard Sandler, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskollärare, Sveriges statsminister 1925–1926.
• 30 januari – Gustaf Hedström, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.
• 1 februari – Jevgenij Zamjatin, rysk författare.
• 2 februari – S.Z. Sakall, ungersk skådespelare, verksam i USA sedan 1930-talet.
• 3 februari – Robert W. Upton, amerikansk republikansk politiker, senator 1953–1954.
• 12 februari – Alice Roosevelt Longworth, amerikansk skribent och kolumnist.
• 17 februari
  • Arthur T. Hannett, amerikansk demokratisk politiker.
  • Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 1 mars – Harry Bergvall, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 6 mars – Molla Mallory, norsk tennisspelare.
• 11 mars – Lewi Pethrus, svensk förgrundsgestalt inom Pingströrelsen.
• 18 mars – Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
• 23 mars – Axel Högel, svensk skådespelare.
• 31 mars – James P. Pope, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933–1939.
• 1 april – George A. Wilson, amerikansk republikansk politiker.
• 2 april – Gösta Adrian-Nilsson, svensk konstnär, målare.
• 4 april – Isoroku Yamamoto, japansk amiral.
• 21 april – Willi Wells, dansk revyskådespelare.
• 23 april – Ludde Juberg, svensk skådespelare och teaterledare.
• 30 april – Olof Sandborg, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 7 maj – Torsten Hammarén, svensk skådespelare och teaterchef.
• 8 maj – Harry S. Truman, amerikansk politiker, USA:s president 1945–1953.
• 11 maj – Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
• 17 maj – Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona 1941–1948.
• 25 maj – Eilif Sylwan, svensk sekreterare och politiker (högern).
• 28 maj – Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945–1948.
• 6 juni – Gustav Möller, svensk socialdemokratisk politiker.
• 13 juni
  • Gerald Gardner, en av grundarna av wiccareligionen.
  • Étienne Gilson, fransk filosof.
• 17 juni
  • Torsten Kreuger, svensk finansman.
  • Wilhelm, svensk prins och dokumentärfilmare.
• 18 juni
  • Édouard Daladier, fransk politiker.
  • Robert Rice Reynolds, amerikansk politiker, senator 1932–1945.
• 21 juni
  • Garrett L. Withers, amerikansk demokratisk politiker.
  • John W. Martin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1925–1929.
• 22 juni – Manfred Björkquist, svensk biskop.
• 27 juni
  • Josef Norman, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
• 30 juni
  • Franz Halder, tysk general.
  • Svend Rindom, dansk skådespelare och manusförfattare.
• 5 juli – Enrico Dante, italiensk kardinal.
• 12 juli – Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
• 15 juli – Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
• 19 juli – John Norrman, svensk skådespelare.
• 22 juli – Halvor Floden, norsk barnboksförfattare.
• 25 juli – Martin L. Davey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1935–1939.
• 28 juli – John E. Miles, amerikansk demokratisk politiker.
• 31 juli – Carl Goerdeler, tysk politiker.
• 6 augusti – Lars Björck, svensk filmproducent, biografägare och skådespelare.
• 8 augusti – Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
• 15 augusti – Alexander Abasheli, georgisk poet, prosaförfattare och science fiction-författare.
• 16 augusti – Hugo Gernsback, amerikansk science fiction-författare.
• 20 augusti – Forrest C. Donnell, amerikansk republikansk politiker.
• 21 augusti – Bohumil Kubišta, tjeckisk konstnär.
• 27 augusti – Vincent Auriol, fransk politiker, tillförordnad ordförande i Frankrikes provisoriska regering 28 november–16 december 1946, Frankrikes president 1947–1954.
• 30 augusti – The Svedberg, svensk kemiprofessor.
• 1 september – Sigurd Wallén, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
• 21 september
  • Clarence Dill, amerikansk demokratisk politiker.
  • Olof Palme, svensk historiker.
• 26 september – Hamilton C. Jones, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1953.
• 4 oktober – Félix Gouin, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 26 januari–24 juni 1946.
• 7 oktober – Fritz Noether, matematiker.
• 8 oktober
  • Walter von Reichenau, tysk fältmarskalk.
  • Chauncey Sparks, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1943–1947.
• 18 oktober – Karl Witzell, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
• 24 oktober – Emil Fjellström, svensk skådespelare.
• 3 november – Joseph William Martin, amerikansk republikansk politiker.
• 14 november – Cesare Maria De Vecchi, italiensk militär och politiker.
• 17 november – James Westheimer, svensk operasångare och skådespelare.
• 29 november – William Kirk Kaynor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929.
• 30 november – Ture Rangström, svensk tonsättare.
• 1 december – Karl Schmidt-Rottluff, målare och grafiker.
• 3 december – Richard C. Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934–1935.
• 14 december – Eira Hellberg, svensk författare.
• 18 december – Gustaf Andersson, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1935–1944, kommunikationsminister 1939–1944.
• 24 december – Carl-Harald, svensk skådespelare.
• 30 december – Andreas Andersson, svensk hemmansägare och politiker (i Högerpartiet).
• Otto Meyerhof, professor i fysiologi och nobelpristagare
• Albert Mason Stevens, amerikansk barnläkare

Första kvartalet redigera

Januari redigera

• 6 januari – Gregor Mendel, 61, österrikisk ärftlighetsforskare.
• 24 januari – Otto Carlsund, 74, ledare för AB Motala Verkstad.
• 25 januari – Johann Gottfried Piefke, 68, tysk militärmusiker och kompositör.

Februari redigera

• 4 februari – Henry Cooper, 56, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1871–1877.
• 19 februari – Edvard Bergenheim, 85, ärkebiskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1850.

Mars redigera

• 19 mars – Elias Lönnrot, 81, finländsk folkdikts- och språkforskare.

Andra kvartalet redigera

April redigera

• 1 april – Edvard Carleson, 63, svensk riksdagsman 1850–1865 och 1873–1884, statsminister 1874–1875.

Maj redigera

• 3 maj – León Guzmán, 62, mexikansk politiker, guvernör av Guanajuato.
• 12 maj – Bedřich Smetana, 60, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.

Juni redigera

• 26 juni – Jacques-Joseph Moreau de Tours, 80, fransk läkare och vetenskapsman.

Tredje kvartalet redigera

Juli redigera

• 30 juli – Gustave Le Gray, 63, fransk fotograf.

Augusti redigera

• 1 augusti – Heinrich Laube, 77, tysk författare och teaterledare.
• 25 augusti – Odo William Leopold Russell, 55, brittisk diplomat.

September redigera

• 2 september – Henry B. Anthony, 69, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884.
• 4 september – Charles J. Folger, 66, USA:s finansminister.

Fjärde kvartalet redigera

Oktober redigera

• 2 oktober – Carolina Friebel, 66, svensk premiärdansös.

November redigera

• 13 november – Johan Jolin, 65, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.

December redigera

• 10 december – Jules Bastien-Lepage, 36, fransk målare.

Fotnoter redigera

• Wikimedia Commons har media som rör 1884.
  Bilder & media