Forside

Ḥasan Ibn al-Haytham (965-1040), latiniseret som Alhazen, var en muslimsk araber, matematiker, astronom og fysiker i Den Islamiske Guldalder. Han ydede betydelige bidrag til særligt forståelsen af synssansen og optikkens principper og omtales som "faderen til moderne optik". Hans mest indflydelsesrige værk har titlen Optikkens Bog, skrevet 1011-1021, og har overlevet i en latinsk udgave. Alhazen var polyhistor og skrev også om filosofi, teologi og lægevidenskab.

Alhazen var den første, der forklarede, at synet optræder, når lys reflekteres fra et objekt og passerer ind igennem øjnene. Han var også den første der demonstrerede at synet bliver opfattet i hjernen og ikke i øjnene. Alhazen var en tidlig fortaler for princippet om at en hypotese skal understøttes af eksperimenter baseret på bekræftede procedurer eller matematisk bevis - en tidlig pioner inden for den naturvidenskabelige metode fem århundreder inden renæssancens naturvidenskabsfolk. (Læs mere..)

Arkiv

Katarina av Aragonien (1485–1536) var drottning av England mellan 11 juni 1509 och 23 maj 1533. Katarina var yngsta barn till Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien, och syster till Johanna den vansinniga.

År 1501 avreste Katarina till England från Spanien för att gifta sig med Arthur, prins av Wales. Den 14 november 1501 vigdes de i Sankt Paulskatedralen. Den 2 april 1502 avled dock Arthur i engelska svetten ("svettsjukan") och man är inte säker på om deras äktenskap någonsin fullbordades. Efter Arthurs död bortlovades hon till Henrik, hertig av York, senare Henrik VIII av England. De åtta år som följde mellan att Arthur dog och att Katarina och Henrik vigdes kantades av diplomatiska problem mellan Spanien och England samt Katarinas isolering, sjukdom och fattigdom. När Henrik VII, Henrik VIII:s far, dog den 21 april 1509 fanns dock inget kvar som hindrade giftermålet och de vigdes den 11 juni 1509.

Med Henrik VIII fick Katarina en dotter, den blivande Maria I av England. Utöver detta fick Katarina flera missfall och de fick även några dödfödda barn, vilket fick Henrik att successivt tröttna på Katarina, då han oroade sig för huset Tudors dynastiska framtid. Detta i kombination med kungens förälskelse i Anne Boleyn gjorde att han ville få äktenskapet med Katarina ogiltigförklarat för att gifta sig med Anne. Annulleringen av Katarina av Aragoniens och kung Henriks äktenskap låg till grund för den engelska reformationen. Läs mer