Forside

Lolland er Danmarks arealmæssigt fjerdestørste ø med et areal på 1.242,86 km² og 57.467 indbyggere (2023). Lolland er omgivet af Langelandsbælt, Femern Bælt, Østersøen, Guldborg Sund og Smålandsfarvandet. Øen er forbundet til naboøen Falster tre steder og har færgeforbindelser til Langeland og Tyskland.

Lolland er også kendt som "pandekageøen" på grund af sit flade terræn. Store dele af øen er inddæmmet land, og den sydlige del er omkranset af det sydlollandske dige. De tre største byer er Nakskov på Vestlolland, Maribo, der ligger nogenlunde på midten af øen, og Sakskøbing, der ligger i den nordøstlige del ud til Sakskøbing Fjord.

Øen er præget af god jord, og der er udstrakte landområder med dyrkning af fødevarer. Landbruget er en vigtig indtægtskilde for området, og særligt sukkerroer bliver dyrket på øen. Flere af de største byer har haft sukkerfabrikker, men i dag har kun Nakskov sukkerproduktion. Øen har flere store turistattraktioner som Middelaldercentret, Knuthenborg Safaripark og Lalandia samt det årligt tilbagevendende kræmmermarked Døllefjelde-Musse Marked. Hver sommer besøger mange tyske turister øen.

Lolland er inddelt i to kommuner: Lolland Kommune og Guldborgsund Kommune, der desuden omfatter hele Falster. (Læs mere..)

Arkiv

Älvdalska, älvdalsmål, är en nordisk språklig varietet som talas av cirka 2000–2500 talare i Älvdalens socken i norra Dalarna i Sverige.

Älvdalskan är nära besläktad med närliggande ovansiljanmål såsom orsamål och våmhusmål, som tillsammans förgrenade sig från fornnordiskan tidigast på 800-talet och senast 1300-talet. Älvdalskan utmärker sig genom en rad arkaismer och novationer. Bland annat har älvdalskan bevarat ett äldre kasussystem, fornnordiskans stavelsekvantitetssystem med korta, långa och överlånga stavelser. Den har också bevarat ljud som [w] och [ð], och har även som ensam nordisk varietet bevarat fornnordiskans nasala vokaler. Älvdalskan har också genomgått stora ljudförändringar och förändringar i satsläran. Bland förändringarna har bland annat äldre långa vokaler diftongerats, och de primära nordiska diftongerna har monoftongerats eller utvecklats till andra diftonger.

Under 1900-talet har älvdalskan genomgått en utjämning i riksspråklig riktning, och för varje generation närmar den sig standardsvenskan mer och mer. Flera forskare skiljer därför mellan klassisk älvdalska, traditionell älvdalska och modern älvdalska. Läs mer