Världsmästerskapet i ishockey för herrar

årlig internationell ishockeyturnering för herrlandslag
För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januarifebruari men brukar avgöras i aprilmaj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Världsmästerskapet i ishockey för herrar
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
Guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er)ishockey
Platsolika platser runtom i hela världen
Tidpunktaprilmaj
År1920
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörIIHF
Regerande mästare Tjeckien (2024)
Flest titlar Kanada (28)
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2024
Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige.
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008 i Kanada.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Bakgrund redigera

Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG).[1] Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. [2] År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).

Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.

Spelplatser och medaljörer redigera

ÅrtalVärdnation (-er)Värdort (-er) Guld Silver BronsAnmärkningar
1920  BelgienAntwerpen (OS¹)  Kanada  USA  Tjeckoslovakien 
1924  FrankrikeChamonix (OS)  Kanada  USA  StorbritannienKanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928  SchweizSankt Moritz (OS)  Kanada  Sverige  SchweizKanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930  Frankrike
 Tyskland
 Österrike
Chamonix
Wien
Berlin
 Kanada  Tyskland  SchweizFörsta gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931  PolenKrynica  Kanada  USA  ÖsterrikeKanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932  USALake Placid (OS)  Kanada  USA  TysklandEndast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933  TjeckoslovakienPrag  USA  Kanada  TjeckoslovakienFörsta gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934  ItalienMilano  Kanada  USA  Tyskland 
1935  SchweizDavos  Kanada  Schweiz  Storbritannien 
1936 TysklandGarmisch-Partenkirchen (OS)  Storbritannien  Kanada  USAFörsta gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937  StorbritannienLondon  Kanada  Storbritannien  Schweiz 
1938  TjeckoslovakienPrag  Kanada  Storbritannien  TjeckoslovakienFörsta gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939  SchweizZürich, Basel  Kanada  USA  Schweiz 
1940–1946Turneringarna inställda p.g.a. andra världskriget och dess följder.
1947  TjeckoslovakienPrag  Tjeckoslovakien  Sverige  ÖsterrikeFörsta gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948  SchweizSankt Moritz (OS)  Kanada  Tjeckoslovakien  SchweizPå grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS.
1949  SverigeStockholm  Tjeckoslovakien  Kanada  USAFörsta gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950  StorbritannienLondon  Kanada  USA  Schweiz 
1951  FrankrikeParis  Kanada  Sverige  Schweiz 
1952  NorgeOslo (OS)  Kanada  USA  Sverige 
1953  SchweizZürich, Basel  Sverige  Västtyskland  SchweizSveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954  SverigeStockholm  Sovjetunionen  Kanada  SverigeSovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955  VästtysklandKrefeld, Dortmund, Köln  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien 
1956  ItalienCortina d'Ampezzo (OS)  Sovjetunionen  USA  Kanada 
1957  SovjetunionenMoskva  Sverige  Sovjetunionen  TjeckoslovakienKanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958  NorgeOslo  Kanada  Sovjetunionen  Sverige 
1959  TjeckoslovakienPrag, Bratislava  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien 
1960  USASquaw Valley (OS)  USA  Kanada  SovjetunionenUSA:s andra guld.
1961  SchweizGenève, Lausanne  Kanada  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen 
1962  USAColorado Springs, Denver  Sverige  Kanada  USASovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963  SverigeStockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien 
1964  ÖsterrikeInnsbruck (OS)  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien 
1965  FinlandTammerfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige 
1966  SFR JugoslavienLjubljana  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada 
1967  ÖsterrikeWien  Sovjetunionen  Sverige  Kanada 
1968  FrankrikeGrenoble (OS)  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada 
1969  SverigeStockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien 
1970  SverigeStockholm  Sovjetunionen  Sverige  TjeckoslovakienSverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971  SchweizBern, Genève  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  SverigeKanada deltog inte.
1972  TjeckoslovakienPrag  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  SverigeKanada deltog inte.
1973  SovjetunionenMoskva  Sovjetunionen  Sverige  TjeckoslovakienKanada deltog inte.
1974  FinlandHelsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  SverigeKanada deltog inte.
1975  VästtysklandMünchen, Düsseldorf  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  SverigeKanada deltog inte.
1976  PolenKatowice  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  SverigeKanada deltog inte.
1977  ÖsterrikeWien  Tjeckoslovakien  Sverige  Sovjetunionen 
1978  TjeckoslovakienPrag  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada 
1979  SovjetunionenMoskva  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige 
1981  SverigeStockholm, Göteborg  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien 
1982  FinlandHelsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada 
1983  VästtysklandDortmund, Düsseldorf, München  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada 
1985  TjeckoslovakienPrag  Tjeckoslovakien  Kanada  Sovjetunionen 
1986  SovjetunionenMoskva  Sovjetunionen  Sverige  Kanada 
1987  ÖsterrikeWien  Sverige  Sovjetunionen  TjeckoslovakienSveriges första guld sedan 1962.
1989  SverigeStockholm, Södertälje  Sovjetunionen  Kanada  Tjeckoslovakien 
1990  SchweizBern, Fribourg  Sovjetunionen  Sverige  TjeckoslovakienSovjetunionens sista guld.
1991  FinlandHelsingfors, Åbo, Tammerfors  Sverige  Kanada  SovjetunionenSovjetunionens sista medalj.
1992  TjeckoslovakienPrag, Bratislava  Sverige  Finland  TjeckoslovakienTjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993  TysklandMünchen, Dortmund  Ryssland  Sverige  TjeckienRysslands och Tjeckiens första medalj.
1994  ItalienBolzano, Milano, Canazei  Kanada  Finland  SverigeKanadas första guld sedan 1961.
1995  SverigeStockholm, Gävle  Finland  Sverige  KanadaFinlands första guld.
1996  ÖsterrikeWien  Tjeckien  Kanada  USATjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962.
1997  FinlandÅbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Tjeckien 
1998  SchweizZürich, Basel  Sverige  Finland  Tjeckien 
1999  NorgeOslo, Hamar, Lillehammer  Tjeckien  Finland  Sverige 
2000  RysslandSt Petersburg  Tjeckien  Slovakien  FinlandSlovakiens första medalj.
2001  TysklandNürnberg, Köln, Hannover  Tjeckien  Finland  Sverige 
2002  SverigeGöteborg, Karlstad, Jönköping  Slovakien  Ryssland  SverigeSlovakiens första guld.
2003  FinlandÅbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Slovakien 
2004  TjeckienPrag, Ostrava  Kanada  Sverige  USA 
2005  ÖsterrikeInnsbruck, Wien  Tjeckien  Kanada  Ryssland 
2006  LettlandRiga  Sverige  Tjeckien  FinlandSverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007  RysslandMoskva  Kanada  Finland  Ryssland
2008  KanadaQuébec, Halifax  Ryssland  Kanada  FinlandFörsta gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009  SchweizZürich, Bern  Ryssland  Kanada  Sverige
2010  TysklandKöln, Mannheim  Tjeckien  Ryssland  Sverige
2011  SlovakienBratislava, Košice  Finland  Sverige  Tjeckien
2012  Finland
 Sverige
Helsingfors, Stockholm  Ryssland  Slovakien  TjeckienAndra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013  Sverige
 Finland
Stockholm, Helsingfors  Sverige  Schweiz  USASchweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[3] Schweiz första medalj sedan 1953.

Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.

2014  BelarusMinsk  Ryssland  Finland  Sverige
2015  TjeckienPrag, Ostrava  Kanada  Ryssland  USAKanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009.
2016  RysslandMoskva, Sankt Petersburg  Kanada  Finland  RysslandFörsta gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld.
2017  Tyskland
 Frankrike
Köln, Paris  Sverige  Kanada  RysslandFörsta gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM.
2018  DanmarkKöpenhamn, Herning  Sverige  Schweiz  USAFörsta gången elitdivisionen spelades i Danmark.

Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992).

2019  SlovakienBratislava, Košice  Finland  Kanada  Ryssland18 VM-debutanter i Finlands lag.
2020Elitdivisionen var tänkt att spelas i Schweiz men ställdes in på grund av utbrott av Covid-19.
2021  LettlandRiga  Kanada  Finland  USA
2022  FinlandHelsingfors, Tammerfors  Finland  Kanada  TjeckienRyssland och Belarus avstängda från VM på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Finland vinner både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2023  Finland
 Lettland
Tammerfors, Riga  Kanada  Tyskland  LettlandTysklands första medalj sedan 1953. Lettland tar sin första VM-medalj någonsin.
2024  TjeckienPrag, Ostrava  Tjeckien  Schweiz  SverigeTjeckiens första guld sedan 2010. Schweiz tog en fjärde silvermedalj och förlorade sin tredje raka VM-final. Sveriges första medalj sedan 2018.
2025  Sverige
 Danmark
Stockholm, Herning
2026  SchweizZürich, Fribourg
2027  TysklandMannheim, Düsseldorf
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

Medaljligan redigera

Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

Nation Guld Silver BronsTotalt
 Kanada2816953
 Ryssland
 Sovjetunionen
Totalt 
5
22
27
3
7
10
5
5
10
13
34
47
 Tjeckien
 Tjeckoslovakien
Totalt 
7
6
13
1
12
13
5
16
22
12
34
48
 Sverige11191848
 Finland49316
 USA29920
 Storbritannien1225
 Slovakien1214
 Schweiz04812
 Tyskland
 Västtyskland
Totalt 
0
0
0
2
1
3
2
0
2
4
1
5
 Österrike0022
 Lettland0011

VM-placeringar redigera

1920-1939 redigera

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.

Land1920192419281930193119321933193419351936193719381939
Kanada1111112112111
USA222212382
 Schweiz5833542IR363
Tjeckoslovakien35IR653544634
TysklandIR235395445
Storbritannien34108831228
Sverige442656105-
ÖsterrikeIR434767712-
PolenIR544710IR896
UngernIR6776128577
Frankrike66IR69117IR-
Japan6IR-
Italien101197IR9
Belgien77IR10121114IR12
Lettland1013IR1010
Rumänien10910111113-
Litauen11-
Norge914-
Nederländerna1511
Jugoslavien13
Finland14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967 redigera

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

           Land           194719481949195019511952195319541955195619571958195919601961196219631964196519661967
Sovjetunionen1212223311111
Kanada121112131121244433
Tjeckoslovakien121444353434233224
Sverige254523135413554122342
USA543262425416375665
Östtyskland5956557
Finland7776946677456776
Västtyskland825667686871198
Polen67678681113129989
 Schweiz435335378912117108101415
Norge86498789591081211
Italien98125107101215161713
           Land           194719481949195019511952195319541955195619571958195919601961196219631964196519661967
Jugoslavien1313171314151112
Japan8891117
Österrike38612117111071514101613131314
Rumänien7131511121010
Storbritannien645106108151416-
Ungern141716121516
Frankrike991591611141720
Nederländerna8101381218122121
Danmark1014181818
Bulgarien1919
Belgien8971114142022-
Australien913-
Sydafrika1919-

1968-1992 redigera

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid VM i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

           Land           196819691970197119721973197419751976197719781979198119821983198519861987198919901991
Sovjetunionen111121112311111312113
Tjeckoslovakien233213221122322153336
Sverige422332333243244621421
Kanada34434433234242
Finland654444445575657545565
USA567688764667589467654
Västtyskland (a)7108556986756765776778
Östtyskland87599767898101296811131313-
Polen86875557109810111098981412
 Schweiz161276131591213111311141410981297
Norge111191013151315111214121412121517109810
Italien141614151416131518152097811101410109
Jugoslavien99101112981013151619151816181520181714
Japan101511121112101210111014161713131617151516
Österrike131315131411141717171815171011121411141113
Rumänien1212131510101211981211131315202019262019
Land196819691970197119721973197419751976197719781979198119821983198519861987198919901991
Nederländerna18202020161114141617981617141315171615
Ungern1718171817181818141317192118162221202322
Frankrike14171620191919212221212021171212111211
Danmark20192119212020191916201920212118161817
Bulgarien1914191718171616202122222222221923212220
Kina1619202018181519191816191918
Storbritannien182221242324272621
Belgien212221232424252425
Australien212626252427-
Nordkorea222324232322222123
Sydkorea25242526232524
Spanien222324232324242828-
Nya Zeeland2729-
Hongkong28-
(a) År 1991: Tyskland.

1992-2015 redigera

I början av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgad, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog för första gången sedan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien för första gången i VM 1994.

Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Kanada841321644561124122755551
Ryssland[4]51554455116261035311241612
USA764636126547133675641387363
Tjeckien[5]337413311154512756133744
Sverige123262137332241443326135
Finland272155223245673235614426
Vitryssland[6]222115138991417141810611981014141477
Schweiz41213121415486910888987959112108
Slovakien21131097727134586131012102899
Tyskland65998111120178879151791015471291410
Norge1011111091221121015222020171114811968101211
Frankrike111010811101315152019181620201814121412913812
Lettland211414137911813119791013117111310111113
Danmark16161717182020172122181112141310121381113121314
Österrike1398111216141013111210111618151714171518151815
Slovenien2425272322182123171315171316171519181617161716
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Kazakstan2324222114151918212117131215212017161716171617
Ungern242526262426252425232021242123191816201919192118
Polen121415151717232320181419211921202223222324242319
Japan1517161820241616161616161524222221212128[7]20201920
Italien986778101312121523191814121618151815181521
Ukraina222323222117141410912141112161920192122232022
Sydkorea262930333330313029302729273431302829252223212223
Storbritannien211312191618221819192325252526242322232021222624
Litauen[6][8]312928272728283028292619262424262527272525
Kroatien[6]31302829292927242627322927292526283131292426
Estland[6]28242523192222272922232324232731292729282927
Nederländerna141518161919242524242424222225252625242425252628
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Rumänien181819202625262630292526262729272928312926262829
Belgien252832343236363535373130283634323132333535303330
Serbien[9]202830323032343231313235353330273333333131
Spanien273029323131323231313333353837333433302630343532
Island4038383839413941363735343432313033
Australien232733363634343436333636333133313027323028323234
Kina191920252727282826252832302830283234383636383835
Nya Zeeland39[10]38383739394341373739403941363234363736
Mexiko40404240434138373537373738373637
Bulgarien172027293435333133353534363532383836353837404138
Israel303134353533353334323437383028343638394039353439
Sydafrika2832353737373637363738404240434240454140413940
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Nordkorea2226413534333641394142424241
Turkiet32[6][8][10]393938423943424042394442404241394042
Luxemburg31414042394345424343454343434343
Hongkong--4444
Georgien484645
Förenade Arabemiraten47464546
Bosnien-Herc.47-47
Irland44444441404541394444--
Grekland29[6]38[10]4039454443444545--
Mongoliet4446474647--
Armenien45454348--

2016-2023 redigera

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land - VM2016201720182019202120222023
 Kanada1242121
 Tyskland78116472
 Lettland131081011103
 USA4537344
 Schweiz11628655
 Sverige6115966
 Finland2451217
 Tjeckien5774738
 Slovakien91499889
 Danmark812101112910
 Kazakstan16191917101411
 Norge10111312131313
 Ryssland33635xx
 Belarus/Vitryssland1213151815xx
 Storbritannien242317131416
 Italien181618141615
Land - Division I20162017201820192021
 Frankrike14912151212
 Österrike201714161114
 Ungern1521202115
 Slovenien1715212016
 Sydkorea21181619
 Litauen25252322
 Rumänien28292723
 Polen19202224
 Japan22242425
 Estland27262526
 Ukraina23222627
 Nederländerna29282928
Land - Division II20162017201820192021
 Serbien32313129
 Kroatien26272830
 Australien35303031
 Spanien30343532
 Kina34353233
 Belgien31323334
 Israel37373735
 Island33333436
 Nya Zeeland38363637
 Georgien42434138
 Mexiko36393939
 Nordkorea39383840
Land - Division III20162017201820192021
 Bulgarien40424241
 Turkiet41404342
 Turkmenistan46444743
 Luxemburg44414044
 Kinesiska Taipei434445
 Sydafrika434546
 Förenade arabemiraten4947
 Hongkong46444648
 Thailand49
 Bosnien och Hercegovina454850
 Kuwait4951
 Kirgizistan52

Tabell över nationernas VM-deltaganden redigera

     Nuvarande division

NationVM-slutspelDivision IDivision IIDivision IIITotalt
 Armenien44
 Australien1322935
 Österrike3333773
 Belarus185225
 Belgien12529854
 Bosnien och Hercegovina55
 Bulgarien439649
 Kanada7272
 Kina103040
 Kinesiska Taipei33
 Kroatien1012325
 Tjeckien2626
 Tjeckoslovakien5252
 Danmark17142051
 Östtyskland131427
 Estland177125
 Finland6565
 Frankrike32181666
 Georgien156
 Tyskland63972
 Storbritannien16308256
 Grekland1010
 Hongkong66
 Ungern13262564
 Island16420
 Irland2810
 Israel117927
 Italien2629661
 Japan1326544
 Kazakstan715426
 Kuwait22
 Kirgizistan11
 Lettland273131
 Litauen1166225
 Luxemburg31619
 Mexiko15419
 Mongoliet66
 Nederländerna4391457
 Nya Zeeland141024
 Nordkorea20626
 Norge3727367
 Polen294170
 Rumänien103119161
 Ryssland2727
 Serbien11112
 Serbien och Montenegro9211
 Slovakien231125
 Slovenien912526
 Sydafrika111627
 Sydkorea11117534
 Sovjetunionen3434
 Spanien127836
 Sverige7777
 Schweiz5123276
 Thailand11
 Turkiet61521
 Turkmenistan22
 Ukraina912526
 Förenade arabemiraten77
 USA70575
 Jugoslavien121729

Individuell spelarstatistik redigera

Spelare med flest VM-deltaganden redigera

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

NrSpelareNationAntal VMÅr
1Mathias Seger  Schweiz161998–2014
2Petteri Nummelin  Finland151995–2010
3Sven Tumba  Sverige141952–1966
Jiří Holík  Tjeckoslovakien1964–1977
5Lasse Oksanen  Finland131964–1977
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen1970–1983
Udo Kiessling  Västtyskland1973–1991 + BVM 1974–1975
Dieter Hegen  Västtyskland1982–1998

[11]

Spelare med flest VM-matcher redigera

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

NrSpelareNationAntal
matcher
1Jiří Holík  Tjeckoslovakien123
2Lasse Oksanen  Finland117
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen
Dieter Hegen  Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov  Sovjetunionen
6Oldřich Macháč  Tjeckoslovakien113
7Boris Michajlov  Sovjetunionen105
Valerij Charlamov  Sovjetunionen
9Petteri Nummelin  Finland104
10Udo Kiessling  Västtyskland103
11Vladimir Petrov  Sovjetunionen102
Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl  Tjeckoslovakien
14Alexander Maltsev  Sovjetunionen101
Sergei Makarov  Sovjetunionen
Valerij Vasiljev  Sovjetunionen

[11]

Spelare med flest gjorda VM-poäng redigera

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger en poäng var.

NrSpelareNationAntal
poäng
1Boris Michajlov  Sovjetunionen164[12]
2Valerij Charlamov  Sovjetunionen156[13]
3Aleksandr Maltsev  Sovjetunionen153[14]
4Vladimir Petrov  Sovjetunionen152[15]
5Sergej Makarov  Sovjetunionen124[16]
6Veniamin Aleksandrov  Sovjetunionen116[17]
7Sven Tumba  Sverige113[18]
8Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien111[19]
9Anatolij Firsov  Sovjetunionen110[20]
10Jiří Holík  Tjeckoslovakien103[21]

TV redigera

I Sverige visades turneringen i SVT:s kanaler under större delen av monopolets dagar, 1989–2011 visades turneringen i Modern Times Groups kanaler TV 3, TV6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Mellan 2012 och 2017 sändes turneringen i TV4, TV4 Sport och TV12. Efter det var det tänkt att åren 2018-2023 skulle SVT ha sändningsrättigheterna.[22] I slutet av maj 2017 meddelade SVT dock att man sålde vissa turneringar, som i stället gick till Modern Times Group. Det innebär att under den perioden sänder MTG under jämna år medan SVT sänder under ojämna år.[23] I oktober 2019 meddelade Nordic Entertainment Group att man köpt rättigheter till turneringen från 2024 till 2028.[24]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”IIHF - Who we are” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018. 
  3. ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
  4. ^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
  5. ^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
  6. ^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
  7. ^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.
  8. ^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
  9. ^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkin.
  10. ^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.
  11. ^ [a b] ”IIHF:s rekordbok”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090511163237/http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html. Läst 8 december 2008. 
  12. ^ "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  13. ^ "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  14. ^ "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  15. ^ "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  16. ^ "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  17. ^ "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  18. ^ "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  19. ^ "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  20. ^ "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  21. ^ "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  22. ^ Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015. 
  23. ^ Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018. 
  24. ^ Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019. 

Externa länkar redigera

  • Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i ishockey för herrar.
  • Världsmästerskapet i ishockey för herrarSVT PlayVMhockey.se - Svensk nyhetssajt om hockey VM