Sötkörsbär
art i plommonsläktet från vilken de flesta odlade kultivarer av körsbär tagits fram
Sötkörsbär eller fågelbär,[1] Prunus avium, är en art i plommonsläktet inom familjen rosväxter. Arten förekommer naturligt i Europa, till västra Sibirien, Turkiet, Pamir och nordvästra Afrika. Det är träd som blir cirka 15–30 meter högt, och den art från vilken de flesta odlade kultivarer av körsbär tagits fram. Vissa sorter av sötkörsbär benämns bigarråer.[2]
| Sötkörsbär | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte | Plommonsläktet Prunus |
| Undersläkte | Körsbär Cerasus |
| Art | Sötkörsbär P. avium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prunus avium | |
| Auktor | Carl von Linné, 1755 |
| Utbredning | |
 | |
 | |
Klassifikation redigera
Varieteter redigera
Arten kan delas in i ett antal varieteter.
- Vanlig sötkörsbär (Prunus avium var. avium) – har små frukter, upp till 1 cm stora. Färgen på frukterna varierar från gult till rött eller svart. De har ofta en bitter smak.[källa behövs]
- Bigarrå (Prunus avium var. duracina) – har stora frukter med fast fruktkött. De mognar ofta sent på säsongen. Det finns många sorter som hör till denna varietet. Även så kallade halvbigarråer är klassificerade som denna varietet.
- Hjärtkörsbär (Prunus avium var. juliana) – har stora frukter med löst fruktkött. Sorter som 'Guigne d'Annonay', 'Elton', 'Frogmore Early', 'Knauff's Riesenkirsche', 'Merton Glory' och 'Valeska' räknas till hjärtkörsbäret.
Sorter redigera
- Fylldblommigt sötkörsbär (Prunus avium 'Plena') – är en sort med fyllda blommor.
Hybrider redigera
- Hybridkörsbär (Prunus × gondouinii) är en korsning mellan sötkörsbär och surkörsbär (Prunus cerasus).
Synonymer redigera
Det finns ett relativt stort antal ej längre giltiga synonymer för arten:
- Prunus avium var. avium:
- Prunus avium var. duracina (L.) Schübl. & G.Martens:
- Prunus avium var. juliana (L.) Schübl. & G.Martens:
- Cerasus avium subsp. juliana (L.) Janchen
- Cerasus juliana DC. ex Lam. & DC.
- Prunus iuliana Gaudin
- Prunus cerasus ε juliana L.
Produktion redigera
| Nr | Område | Produktion (ton) | Andel (%) |
|---|---|---|---|
| 1 |  Turkiet | 639 564 | 25,10 |
| 2 |  USA | 312 430 | 12,26 |
| 3 |  Uzbekistan | 172 035 | 6,75 |
| 4 |  Chile | 155 935 | 6,12 |
| 5 |  Iran | 137 268 | 5,39 |
| 6 |  Italien | 114 798 | 4,51 |
| 7 |  Spanien | 106 584 | 4,18 |
| 8 |  Rumänien | 90 837 | 3,57 |
| 9 |  Grekland | 90 290 | 3,54 |
| 10 |  Ukraina | 84 640 | 3,32 |
| 11 |  Polen | 59 957 | 2,35 |
| 12 |  Bulgarien | 55 309 | 2,17 |
| 13 |  Syrien | 54 200 | 2,13 |
| 14 |  Ryssland | 46 400 | 1,82 |
| 15 |  Tyskland | 44 223 | 1,74 |
| Total världsproduktion | 2 547 946 | 100,00 | |
| Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[4] | |||
Referenser redigera
- ^ sötkörsbär i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 augusti 2017.
- ^ bigarrå i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 augusti 2017.
- ^ Ingående i definitionen för Cherries anger FAO som (på engelska) "Mazzard, sweet cherry (Prunus avium; Cerasus avium); hard-fleshed cherry (var. duracina); heart cherry (var. juliana)."
- ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020.
Externa länkar redigera
- Prunus avium L. – Sötkörsbär, Den virtuella floran (8 november 2004)
- Fågelbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Sötkörsbär.
🔥 Top keywords: