Handbollsligan herr
Handbollsligan herr, före detta Allsvenskan (1934–1990), Elitserien (1990–2016) och Handbollsligan (2016-2023), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Arrangör | Svensk Elithandboll (SEH) |
| Förbund | Svenska Handbollförbundet (SHF) |
| Grundad | 1934 |
| Antal klubbar | 14 |
| Nedflyttning till | Allsvenskan |
| Nivå i seriepyramiden | Nivå 1 |
| Nationella cuper | Svenska cupen |
| Internationella cuper | EHF Champions League EHF European League EHF European Cup |
| Regerande mästare | IK Sävehof (2024) |
| Flest ligatitlar | Redbergslids IK (20 titlar) |
| TV-partners | Sportkanalen |
| Radiopartners | SR P4 |
| Webbplats | handbollsligan.se |
 2024/2025 | |
Historia redigera
1932–1953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare.
Svenska mästerskapet i handboll för herrar startade 1932 men Allsvenskan kom inte igång förrän 1934. SM var organiserat i Cup-form. På svenska Wikipedia redogörs för SM i handboll fram till 1952 under rubriken "Svenska mästerskapet i handboll för herrar" följt av årtalet. SM-slutspelet var oberoende av serien. De lag som fick ställa upp i SM var de lokala distriktens DM-mästare. Därför var DM av stor betydelse till 1952.
Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.
Slutspelet hade inledningsvis bara två deltagande som möttes i final hemma och borta. Laget med bästa resultat efter två matcher, där målskillnaden räknades med hade vunnit SM-finalen. Sen deltog fyra lag först i semifinal och sedan final gällde samma regler som tidigare i SM-finalen. (Europeiska cupregler).
Senare tillämpades andra regler och också vilka som fått deltaga i slutspel har ändrats vilket förklaras nedan. Numera gäller att slutspelsmatcher inte får sluta oavgjort utan då blir det förlängning, om oavgjort ny förlängning och sedan avgörande på straffkast. Matchserierna avgörs i visst antal matcher t.ex. bäst av tre, då en matchserie han sluta 2-0 eller 2-1 till endera laget. I början av slutspelet var det ofta i bäst av tre som gällde men numera är det bäst av fem på både dam- och herrsidan.
2023 ändrades namnet till Handbollsligan herr, samtidigt som damernas högsta serie bytte namn från SHE till Handbollsligan dam. Detta för att samla båda serierna under det gemensamma varumärket Handbollsligan[1].
Spelordning redigera
| Namn | Från | Till | Antal lag | Antal omgångar | Slutspel | Finalformat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Allsvenskan | 1934/1935 | 6 | 5 | Inget | ||
| 1935/1936 | 8 | 14 | ||||
| 1936/1937 | 7 | 12 | ||||
| 1937/1938 | 1938/1939 | 8 | 14 | |||
| 1939/1940 | 7 | 12 | ||||
| 1940/1941 | 9 | 16 | ||||
| 1941/1942 | 8 | 14 | ||||
| 1942/1943 | 9 | 16 | ||||
| 1943/1944 | 1966/1967 | 10 | 18 | |||
| 1967/1968 | 1975/1976 | 4 lag | Finalserie med "först till tre poäng". | |||
| 1976/1977 | 1982/1983 | 12 | 22 | |||
| 1983/1984 | 1989/1990 | Bäst av fem matcher. | ||||
| Elitserien | 1990/1991 | 1998/1999 | 8 lag | |||
| 1999/2000 | 2001/2002 | Bäst av tre matcher. | ||||
| 2002/2003 | 2003/2004 | Bäst av fem matcher. | ||||
| 2003/2004 | 2004/2005 | 14[a] | 26 | En finalmatch på neutral plats (samarrangemang med damhandbollens SM-final). | ||
| 2003/2004 | 2009/2010 | |||||
| 2010/2011 | 2015/2016 | 32[b] | ||||
| Handbollsligan | 2016/2017 | 2017/2018 | ||||
| 2018/2019 | 2019/2020 | Bäst av fem matcher. | ||||
| 2020/2021 | 26[c] |
- ^ Säsongen 2020/2021 bestod serien av 15 lag, på grund av att ett lag tog steget upp medan inget lag åkte ner, efter utbrottet av covid-19-pandemin våren 2020.
- ^ Säsongen 2014/2015 spelades 30 omgångar, på grund av H43 Lunds konkurs. Säsongen 2019/2020 spelades 31 omgångar på grund av utbrottet av covid-19-pandemin, våren 2020.
- ^ Säsongen 2020/2021 spelades 28 omgångar (rak serie) på grund av att serien bestod av 15 lag, som följd av utbrottet av covid-19-pandemin under slutet av föregående säsong.
Handbollsligan består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta.
De åtta bästa lagen i Handbollsligan går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får möta lag 2 i Allsvenskan för att kvala om tre platser i Handbollsligan för nästa säsong. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.
Slutspel redigera
Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).
1990/1991 till och med 1997/1998 redigera
Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.
1998/1999 till och med 2002/2003 redigera
Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.
2003/2004 till och med 2008/2009 redigera
Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[2]
Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:
- Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
- Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.
Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.
Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.
2009/2010 till och med 2010/11 redigera
Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.
2011/12 till och med 2017/18 redigera
Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.
Från och med 2018/19 redigera
Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam- och herrsida
Publiksiffror i serien redigera
Total publiksiffra och publiksnitt, för respektive säsong av den högsta serien. Slutspel och kval är ej inräknat. [3][4][5]
| Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1934/35 | 15 266 | 1 017 | 1959/60 | 125 828 | 1 398 | 1984/85 | 141 301 | 1 070 | 2009/10 | 1 458 | ||||
| 1935/36 | 35 726 | 638 | 1960/61 | 158 326 | 1 759 | 1985/86 | 129 824 | 984 | 2010/11 | 1 405 | ||||
| 1936/37 | 31 529 | 750 | 1961/62 | 144 213 | 1 602 | 1986/87 | 132 952 | 1 007 | 2011/12 | 1 338 | ||||
| 1937/38 | 31 471 | 562 | 1962/63 | 439 495 | 1 549 | 1987/88 | 126 284 | 957 | 2012/13 | 1 410 | ||||
| 1938/39 | 34 502 | 616 | 1963/64 | 109 158 | 1 213 | 1988/89 | 134 834 | 1 021 | 2013/14 | 1 547 | ||||
| 1939/40 | 67 976 | 1 214 | 1964/65 | 101 912 | 1 132 | 1989/90 | 127 834 | 968 | 2014/15 | 287182 | 1 450 | |||
| 1940/41 | 87 556 | 1 216 | 1965/66 | 98 188 | 1 091 | 1990/91 | 139 193 | 916 | 2015/16 | 338607 | 1 511 | |||
| 1941/42 | 85 028 | 1 518 | 1966/67 | 86 403 | 960 | 1991/92 | 158 628 | 1 044 | 2016/17 | 342874 | 1 530 | |||
| 1942/43 | 119 305 | 1 325 | 1967/68 | 78 740 | 875 | 1992/93 | 144 634 | 952 | 2017/18 | 329075 | 1 469 | |||
| 1943/44 | 145 748 | 1 619 | 1968/69 | 103 195 | 1 147 | 1993/94 | 133 053 | 875 | 2018/19 | 326015 | 1 455 | |||
| 1944/45 | 136 843 | 1 502 | 1969/70 | 117 492 | 1 305 | 1994/95 | 141 482 | 931 | 2019/20 | 286542 | 1 320 | |||
| 1945/46 | 140 181 | 1557 | 1970/71 | 139 609 | 1 551 | 1995/96 | 126 641 | 833 | 2020/21 | 4076 | 19 | |||
| 1946/47 | 138 467 | 1 548 | 1971/72 | 130 317 | 1 448 | 1996/97 | 153 105 | 1 007 | 2021/22 | 184575 | 1 014 | |||
| 1947/48 | 149 446 | 1 661 | 1972/73 | 123 608 | 1 373 | 1997/98 | 159 657 | 1 050 | 2022/23 | 230614 | 1 267 | |||
| 1948/49 | 154 538 | 1 717 | 1973/74 | 120 902 | 1 343 | 1998/99 | 154 554 | 859 | 2023/24 | 242210 | 1330 | |||
| 1949/50 | 140 990 | 1 556 | 1974/75 | 122 659 | 1 363 | 1999/00 | 162 298 | 1 068 | ||||||
| 1950/51 | 136 774 | 1 519 | 1975/76 | 112 766 | 1 253 | 2000/01 | 198 192 | 1 054 | ||||||
| 1951/52 | 105 164 | 1 168 | 1976/77 | 158 852 | 1 203 | 2001/02 | 187 860 | 999 | ||||||
| 1952/53 | 128 881 | 1 432 | 1977/78 | 155 842 | 1 181 | 2002/03 | 236 274 | 1 257 | ||||||
| 1953/54 | 125 975 | 1 399 | 1978/79 | 138 728 | 1 051 | 2003/04 | 227 893 | 1 252 | ||||||
| 1954/55 | 141 508 | 1 637 | 1979/80 | 127 087 | 963 | 2004/05 | 191 760 | 1 054 | ||||||
| 1955/56 | 119 460 | 1 327 | 1980/81 | 142 669 | 1 081 | 2005/06 | 188 524 | 1 036 | ||||||
| 1956/57 | 130 262 | 1 447 | 1981/82 | 159 053 | 1 205 | 2006/07 | 212 209 | 1 166 | ||||||
| 1957/58 | 148 005 | 1 644 | 1982/83 | 149 006 | 1 129 | 2007/08 | 226 397 | 1 244 | ||||||
| 1958/59 | 157 602 | 1 754 | 1983/84 | 130 070 | 985 | 2008/09 | 1 260 |
Publiksnitt i SM-slutspel redigera
Publiksnitt i slutspel.[3]
| Säsong | Slutspel | Säsong | Slutspel | |
|---|---|---|---|---|
| 2013/2014 | 2 893 | 2018/2019 | 2 512 | |
| 2014/2015 | 2 850 | 2019/2020 | – | |
| 2015/2016 | 2 851 | 2020/2021 | 1 | |
| 2016/2017 | 2 962 | 2021/2022 | 2 161 | |
| 2017/2018 | 2 772 | 2022/2023 | 2 485 |
Maratontabell redigera
Seriesegrare genom tiderna redigera
Svenska mästerskapet redigera
Svenskt deltagande i Europacuperna redigera
Svensk fördelning av platser redigera
Från och med säsongen 2023/2024 har Sverige fyra platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking[6] som görs om efter klubbresultaten i cuperna tidigare säsonger. Rankingen är separat för respektive cup[7].
- EHF Champions League - 0 platser
- EHF European League - 3 platser
- EHF European Cup - 1 platser
EHF Champions League redigera
- Redbergslids IK stod 1959 som slutsegrare av Europacupen (nuvarande EHF Champions League)
- 1957 nådde Örebro SK finalen i Europacupen.
EHF European League redigera
- 1983 nådde IFK Karlskrona finalen i dåvarande IHF-cupen.
EHF European Cup redigera
- HK Drott förlorade finalspelet år 1994 mot tyska TUSEM Essen.
- IFK Skövde förlorade finalspelet år 1998 mot tyska TuS Nettelstedt.
- IFK Skövde vann finalspelet år 2004 mot franska Dunkerque HGL.
- IK Sävehof vann finalen år 2014 mot serbiska RK Metaloplastika.
- Ystads IF förlorade finalen 2021 mot grekiska AEK Aten.
Cupvinnarcupen redigera
Cupen lades ner efter 2012.
- HK Drott nådde finalen 1990
- Redbergslids IK nådde finalen 2003
Övrigt redigera
Noterbara resultat redigera
- Målvaktsrekord
I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag släppt in endast ett mål:
- 13 februari 1938: Redbergslids IK - Flottans IF Karlskrona 9-1 (Redbergslids IK:s målvakt hette K.G. Andersson)
- 16 november 1941: Västerås IK - SoIK Hellas 8-1 (Västerås IK:s målvakt hette Lennart Rydberg)
- 2 november 1947: IFK Kristianstad - Västerås HF 13-1 (IFK Kristianstads målvakt hette Bertil Andersson)
- Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien
- 28 oktober 1945: IFK Lidingö - Ystads IF 3-2
Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.
- Största antalet mål totalt i en match i högsta serien
Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.
Statistik redigera
- Tusenklubben (spelare som gjort minst 1 000 mål i högsta serien, ej inräknat kval och SM-slutspel), t.o.m. 2023/2024
Carl-Erik Stockenberg blev 3 december 1961, i en match i Helsingborg för GUIF mot Vikingarnas IF, den första spelaren att göra 1 000 mål i den högsta svenska serien[8]. Han höll rekordet för flest mål i högsta serien in på 1980-talet innan han passerades av Basti Rasmussen.[9]
Referenser redigera
- ^ ”Handbollsligan går in i en ny era, samlar allt i ett enhetligt varumärke”. svenskhandboll.se. https://svenskhandboll.se/nyheter/nyheter/2023-08-08-handbollsligan-gar-in-i-en-ny-era-samlar-allt-i-ett-enhetligt-varumarke. Läst 8 augusti 2023.
- ^ Elitserien - SM-slutspel - heh.nu
- ^ [a b] Handbollboken 2008/2009. 2008. sid. 129-130
- ^ ”Här är publikligan för alla sporter”. Idrottens Affärer. https://idrottensaffarer.se/event/2014/04/har-ar-publikligan-for-alla-sporter. Läst 11 mars 2015.
- ^ ”Fortsatt publikökning i elitserien”. IK Sävehof. https://savehof.se/fortsatt-publikokning-i-herrarnas-elitserie/. Läst 11 mars 2015.
- ^ ”EC Ranking System”. https://www.eurohandball.com/media/md5aqxne/newclubcompranking-system-update-2022_only-ranking.pdf. Läst 10 oktober 2022.
- ^ ”Place distribution 2023-2024 Men”. EHF. https://www.eurohandball.com/media/li0htc1s/new_placedistribution_final_men_23_24.pdf. Läst 10 oktober 2022.
- ^ ”"Stockis" skrev handbollshistoria”. Arbetet. 4 december 1961. Läst 8 februari 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Facit i målkungs-quizen och annat - Flincks Handbollsblogg”. bloggar.aftonbladet.se. 12 februari 2013. https://bloggar.aftonbladet.se/handbollsbloggen/2013/02/facit-i-malkungs-quizen-och-annat/. Läst 6 maj 2024.
- ^ [a b] ”Statistik”. IFK Skövde HK. https://ifkskovdehandboll.com/statistik/. Läst 6 maj 2024.
- ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. Arkiverad från originalet den 5 november 2022. https://web.archive.org/web/20221105191602/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/player.aspx?player=32905&team=14. Läst 31 mars 2023.
- ^ ”Elitserien - Everysport”. Everysport.com. https://www.everysport.com/handboll/sasong/2012-2013/451. Läst 10 oktober 2022.
- ^ ”Elitserien 2012/2013 Skytteliga & Poängliga - Handboll Herr”. www.everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/spelarstatistik/54770. Läst 6 maj 2024.
- ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. https://handballstats.se/statistics/herr/statistics/player.aspx?player=27845&team=3#. Läst 6 maj 2024.
- ^ [a b c d] Jan Gustavsson, Sydsvenskan. ”Spelarna som gjort flest mål genom tiderna”. Info direkt från författaren.
- ^ ”Mathias Tholins karriär i siffror”. Eskilstuna Guif. 17 mars 2019. https://www.guif.nu/nyhet/751/mathias-tholins-karriar-i-siffror/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Elitserien 2012/2013”. everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/54770. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”Statistik - Handbollsligan”. Handbollsligan.se. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221005072720/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/statistics.aspx?y=2013&l=1300101&t=4. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230705125225/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/player.aspx?player=13344&team=9. Läst 31 mars 2023.
- ^ [a b c d] Andersson, Kjell-Ove (1 oktober 2016). Redbergslids IK 1916-2016
- ^ linkedin.com: "My private side is that I have played handball at elite level for many years for If Guif and Irsta Västerås and it includes also one World Championship 1986 in Zürich.". Läst 4 oktober 2022.
- ^ "Dagblaðið Vísir - DV - 80. tölublað (09.04.1991)". Tímarit.is: (Bohman gjorde 5 mål för Irsta i finalen mot Drott). Läst 4 oktober 2022.
- ^ [a b c d e f g h] ”Tusenklubben”. Tidningen HANDBOLL. nr 2/89.
- ^ ”Elitserien”. Everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/54770. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”Statistik - Handbollsligan”. Handbollsligan.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230705125231/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/statistics.aspx?y=2013&l=1300101&t=13. Läst 5 oktober 2022.