Fil:The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis (Rembrandt Harmensz. van Rijn) - Nationalmuseum - 17581.tif

Originalfil(5 228 × 3 348 pixlar, filstorlek: 50,09 Mbyte, MIME-typ: image/tiff)

Rembrandt: Batavernas trohetsed wikidata:Q2234397 reasonator:Q2234397
Konstnär/skapare
Rembrandt (1606–1669) wikidata:Q5598 s:en:Author:Rembrandt Harmenszoon van Rijn q:en:Rembrandt
Rembrandt
Alternativa namn
Rembrandt van Rijn, Födelsenamn: Rembrandt Harmenszoon van Rijn, Rembrandt Harmensz. van Rijn
Beskrivningnederländsk målare, grafiker och tecknare
Datum för födelse/död15 juli 1606 Redigera detta på Wikidata4 oktober 1669 Redigera detta på Wikidata
Födelseort/dödsortLeidens kommunAmsterdam
Arbetsperiodc:a 1625 till 1669
date QS:P,+1650-00-00T00:00:00Z/7,P1319,+1625-00-00T00:00:00Z/9,P1326,+1669-00-00T00:00:00Z/9,P1480,Q5727902
Arbetsort
Leidens kommun (1620-1624), Amsterdam (1624-1625), Leidens kommun (1625-1633), Amsterdam (1631-1669)
Auktoritetsdata
artist QS:P170,Q5598
image of artwork listed in title parameter on this page
Avbildade personer
InfoField
Claudius Civilis
Titel
English: The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis
Svenska: Batavernas trohetsed till Claudius Civilis
Objekttypmålning
object_type QS:P31,Q3305213
Genrehistoriemåleri Redigera detta på Wikidata
Beskrivning
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis.The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely.In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed.Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum, Stockholm, Sweden.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis.Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text.I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon.1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
Avbildade personerGaius Julius Civilis Redigera detta på Wikidata
Originalbeskrivning
InfoField
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis.The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely.In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed.Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis.Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text.I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon.1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
DatumOkänt datum
Unknown date
Teknik/materialolja på duk
medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259
Mått
  • höjd: 196 cm; bredd: 309 cm
    dimensions QS:P2048,196U174728
    dimensions QS:P2049,309U174728
  • Framed: höjd: 253 cm; bredd: 366 cm; Djup: 19 cm
    dimensions QS:P2048,253U174728
    dimensions QS:P2049,366U174728
    dimensions QS:P5524,19U174728
institution QS:P195,Q842858
Inventarienummer
NM 578
Utställningshistorik
Referenser
Källa/fotograf Nationalmuseum
Tillstånd
(Återanvändning av denna fil)

This is a faithful photographic reproduction of an original two-dimensional work of art. The work of art itself is in the public domain for the following reason:

Public domain

Upphovsmannen dog 1669, så detta verk är också upphovsrättsfritt i länder och områden där upphovsrätten förfaller 100 år eller färre efter upphovsmannens död.


Du måste även inkludera en tagg för allmän egendom i USA för att indikera varför detta verk är allmän egendom i USA.

This digital reproduction has been released under the following licenses:

Public domainNationalmuseum har placerat de bilder i Public Domain som skapas genom uteslutande digital avfotografering eller reproduktion av sådana bildkonstverk som inte längre är skyddade av upphovsrätt. Nationalmuseum anser inte att ny upphovsrätt uppstår för dessa reproduktioner.

Nationalmuseum har nedan formulerat några råd som vi anser som god sed vid användning av Nationalmuseums bilder i Public Domain. Handledningen är baserad på Europeanas Public Domain Usage Guidelines. Det finns dock inget krav på dig att följa dem.

  • Var vänlig och namnge konstnären till originalverket när du använder en bild i Public Domain.
  • Ange gärna även Nationalmuseum och fotografen, som har tillverkat den digitala reproduktionen och ställt den till förfogande.
  • När du använder eller förändrar en bild i Public Domain, ska du inte låta konstnären, fotografen eller museet stå som utgivare för de ändringar du har gjort.

Du får gärna länka till föremålet som källhänvisning, eller så föreslår vi följande formulering:

Konstnär: Verkets titel, Datering (årtal), Nationalmuseum (Foto: fotografens namn), public domain

Nationalmuseum

In many jurisdictions, faithful reproductions of two-dimensional public domain works of art are not copyrightable. The Wikimedia Foundation's position is that these works are not copyrightable in the United States (see Commons:Reuse of PD-Art photographs). In these jurisdictions, this work is actually in the public domain and the requirements of the digital reproduction's license are not compulsory.

Andra versioner

Bildtexter

Ingen bildtext har definierats
The Conspiracy of Claudius Civilis (cut-down), 1661–62

Objekt som porträtteras i den här filen

motiv

Filhistorik

Klicka på ett datum/klockslag för att se filen som den såg ut då.

Datum/TidMiniatyrbildDimensionerAnvändareKommentar
nuvarande7 oktober 2016 kl. 11.52Miniatyrbild för versionen från den 7 oktober 2016 kl. 11.525 228 × 3 348 (50,09 Mbyte)AndreCostaWMSE-bot{{Artwork |other_fields_1 = {{depicted person|Q433458|style=information field}} |artist = {{Creator:Rembrandt}} |title = {{en|The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis}} {{sv|Batavernas...

Global filanvändning

Följande andra wikier använder denna fil:

Metadata