Europeiska fackliga samorganisationen

	Europeiska fackliga samorganisationen - EFS "Europafacket"
Information
Ordförande	Rudy De Leeuw
Generalsekreterare	Luca Visentini
Historia
Grundat	1973
Land	Europeiska unionen (EU)
Övrigt
Adress	European Trade Union Confederation (ETUC); Boulevard Roi Albert II, 5; B-1210 Bryssel, Belgien
Webbplats	etuc.org

Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), på engelska European Trade Union Confederation (ETUC), i Sverige ofta kallat Europafacket, bildades 1973 sedan Europeiska fria fackföreningsfederationen och EFTA:s fackliga kommitté slagits samman. LO var en av de organisationer som var med och grundade EFS.^[1]

Europafacket består i dag av 95 medlemsorganisationer från 36 länder och representerar totalt ca 60 miljoner löntagare i hela Europa. I EFS ingår också 11 europeiska branschfederationer som är förbundens europeiska samorganisationer.

EFS har till uppgift att påverka europeisk politik och lagstiftning. Viktiga politikområden är sysselsättning, sociala frågor och ekonomisk politik. EFS samordnar sina medlemsorganisationer när de deltar i olika EU-organ.

Europafacket spelade en pådrivande roll när EU-länderna i Amsterdamfördraget 1997 enades om att skriva in att EU till allt annat även skulle utgöra en så kallad jobbunion.

På kongressen i Sevilla 21-24 maj 2007 utsågs svenska LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin till EFS-ordförande. På kongressen i Aten 16-19 maj 2011 efterträddes hon av Ignacio Fernández Toxo, Spanien. Ny generalsekreterare blev Bernadette Ségol, Frankrike.^[1]

Generalsekreterare och ordförande

Generalsekreterare^[2]^[3]	År	Fackförening
Théo Rasschaert	1973–1975	ABVV, Belgien
Peer Carlsen	1975–1976	LO, Danmark
Mathias Hinterscheid	1976–1991	LAV, Luxemburg
Emilio Gabaglio	1991–2003	CISL, Italien
John Monks	2003–2011	TUC, Storbritannien
Bernadette Ségol	2011–2015	CGT, Frankrike
Luca Visentini	2015–	UIL, Italien

Ordförande^[2]^[3]	År	Fackförening
Victor Feather	1973–1974	TUC, Storbritannien
Heinz Oskar Vetter	1974–1979	DGB, Tyskland
Wim Kok	1979–1982	FNV, Nederländerna
Georges Debunne	1982–1985	ABVV, Belgien
Ernst Breit	1985–1991	DGB, Tyskland
Norman Willis	1991–1993	TUC, Storbritannien
Fritz Verzetnitsch	1993–2003	OGB, Österrike
Cándido Méndez Rodríguez	2003–2007	UGT, Spanien
Wanja Lundby-Wedin	2007–2011	LO, Sverige
Ignacio Fernández Toxo	2011–2015	CCOO, Spanien
Rudy De Leeuw	2015–	ABVV, Belgien

Referenser

^ [a b] LO-tidningen. 2011: nr 17, s. 6-7
^ [a b] European Trade Union Confederation Archives; Instituut voor Sociale Geschiedenis
^ [a b] Biographical dictionary of European labor leaders; A. Thomas Lane; British Library Cataloguing in Publication Data; 1995, ISBN 0-313-26456-2

Vidare läsning

(på engelska) The European Trade Union Confederation: its history, structure and policies. Info, 99-0392037-7 ; 29 (2. updated ed). Brussels: The Inst. 1991. Libris 1226001
Misgeld, Klaus (1997). Den fackliga europavägen: LO, det internationella samarbetet och Europas enande 1945-1991. Stockholm: Atlas. Libris 7777510. ISBN 91-89044-10-X (inb.)
Wretborn, Christer (1982). Fackligt samarbete i Västeuropa. Utblick (Stockholm. 1981), 0280-4565 ; 1982:5. Stockholm: Utrikespolitiska inst. i samarbete med Europainst. Libris 488062

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Europeiska fackliga samorganisationen.
Bilder & media
Officiell webbplats (engelska)(franska)

[lo-1] [a b] LO-tidningen. 2011: nr 17, s. 6-7

[iisg.nl-2] [a b] European Trade Union Confederation Archives; Instituut voor Sociale Geschiedenis

[books.google.be-3] [a b] Biographical dictionary of European labor leaders; A. Thomas Lane; British Library Cataloguing in Publication Data; 1995, ISBN 0-313-26456-2

[1]

[2]

[3]