Egon Larsson

svensk operettsångare, skådespelare

Egon Malte Larsson, född 30 oktober 1914 i Matteus församling i Stockholm, död 7 februari 1989 i Maria församling i Helsingborg,[1] var en svensk operettsångare, skådespelare, dansare, regissör, koreograf, kompositör och textförfattare.

Egon Larsson
Egon Larsson i Blåjackor på Oscarsteatern 1951.
Egon Larsson i BlåjackorOscarsteatern 1951.
FöddEgon Malte Larsson
30 oktober 1914
Matteus församling, Stockholm, Sverige
Död7 februari 1989 (74 år)
Maria församling, Helsingborg, Sverige
Aktiva år1933–1988
MakaGun Larsson
(1941–1968)
Eva Larsson
(1971–1989)
BarnGunilla Larsson
Chatarina Larsson
Lalle Larsson
IMDb SFDb

Biografi redigera

Larsson var son till Erik Martin Larsson (1885–1948) och Ida Persson (1882–1960). Han studerade mellan 1930 och 1931 vid Kungliga Teaterns balettskola. Därefter dansstudier hos Sven Tropp. Mellan 1933 och 1935 var han engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm dit han återkom både som regissör och koreograf vid flera tillfällen under karriären. Han var operettcharmör på Stora Teatern i Göteborg, Hippodromteatern i Malmö och Södra Teatern i Stockholm.[2]

Han hade stora framgångar på Scalateatern i Stockholm både som regissör och skådespelare, här kan nämnas bland annat Min syster och jag, Kung för en natt och Alltsedan Adam och Eva. Egon Larsson var under många år anställd av Sandrews som regissör, koreograf och skådespelare på Oscarsteatern i Stockholm, där han fick sitt smeknamn - "Mr Oscars". Senare engagerades han av Malmö Stadsteater och blev dess komiska ankare i många år.

På äldre dar bosatte han sig i Helsingborg där han bland annat svarade för koreografin till några av Nils Poppes lustspel på Fredriksdalsteatern. Han gjorde också koreografier till två revyer "Varvet runt" samt "Svea allting flyter" på Skånska Teatern i Landskrona.

Han började också i Helsingborg ett framgångsrikt samarbete med Nöjesteatern, som då var verksamt i Helsingborgs konserthus. Han fick ett nära samarbete, mer eller mindre som far och son med Anders Aldgård som resulterade i flera stora succéer. När Nöjesteatern kom till Malmö och Pildammsteatern var Egon Larsson dess regissör och ansvarig för teaterns exempellösa framgång som bland annat resulterade i etableringen i Malmö i och med övertagandet av Nya Teatern, numera Nöjesteatern.

Larsson hade två döttrar med sin första hustru sångerskan Gun Larsson, nämligen skådespelarna Gunilla och Chatarina Larsson. Han hade en son med sin andra hustru sångerskan Eva Larsson, pianisten och kompositören Lalle Larsson.

Egon Larsson är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[3]

Filmografi redigera

Koreografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

ÅrRollProduktionRegiTeater
1933PiratDe tre musketörerna (Die drei Musketiere)
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils JohannissonOscarsteatern[4]
1942MedverkandeGlada gatan, revy
Ch. Henry och Einar Molin
Gideon WahlbergOdeonteatern, Stockholm[5]
1943MedverkandeMarsch till Söder, revy
Dardanell, Dix Dennie, Åke Balltorp
Karl KinchSödra Teatern[6]
1946MedverkandeEtt lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse EkmanOscarsteatern[7]
SamEskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William MollisonOscarsteatern[8][9]
1947MedverkandeTrivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta TerserusOscarsteatern[10]
1948MedverkandeStockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas HågeSödra Teatern[11]
1949MedverkandeSöder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[12]
1950MedverkandeFarväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven PaddockSödra Teatern[13]
1951SamBlåjackor (Boys in Blue)
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Sven Aage LarsenOscarsteatern[14]
1954Boni KanscianuCsardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Egon LarssonOscarsteatern[15]
1955CelestinLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Ivo CramérOscarsteatern[16]
1956Boris AdzinidzinadzeCan-Can
Cole Porter och Abe Burrows
Ivo CramérOscarsteatern[17]
1957Cirkusprinsessan (Die Zirkusprinzessin)
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Egon LarssonOscarsteatern[18]
Jimmy SmithNo, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Egon LarssonOscarsteatern[19]
1958Joseph CalicotMadame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Ivo CramérOscarsteatern[20]
1961LeopoldVita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky
Egon LarssonOscarsteatern[21]
1962K.G. BalckTre valser (Drei Walzer)
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo CramérOscarsteatern[22]
1963Domare CorrumpusLås in Era döttrar (Lock up your daughters)
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles
Ivo CramérOscarsteatern[23]
1964RobertFar i luften (Boeing-Boeing)
Marc Camoletti
Egon LarssonLisebergsteatern
Senare flyttad till ABC-Teatern[24]
1968Galanta intriger (The Beaux' Stratagem)
George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen
Egon LarssonMalmö stadsteater[25]
1973Leva loppan (La puce à l'oreille)
Georges Feydeau
Andris BlekteMalmö stadsteater
1977Spanska flugan (Die spanische Fliege)
Franz Arnold och Ernst Bach
Olle JohanssonHelsingborgs stadsteater[26]
1978Åh, vilket härligt krig! (Oh, What a Lovely War!)
Charles Chiltom och Joan Littlewood
Jan LewinHelsingborgs stadsteater
1979GiovanniVi betalar inte, vi betalar inte (Non si paga! non si paga!)
Dario Fo
Hans PolsterHelsingborgs stadsteater[27]

Regi (ej komplett) redigera

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1949Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven PaddockSödra Teatern
Regi tillsammans med Sven Paddock[12]
1953Grattis, grattis, revy
Folkan
1954Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla JenbachOscarsteatern[15]
1956Scala i gala, revy
Scalateatern[28]
1957Cirkusprinsessan
Die Zirkusprinzessin
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred GrünwaldOscarsteatern[18]
No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving CaesarOscarsteatern[19]
1958Skratta gärna åt oss, revy
Scalateatern[28]
1961Alltsedan Adam och Eva
Lige siden Adam og Eva
Poul Sørensen och Erik FiehnScalateatern[28]
Vita hästen
Im weißen Rößl
Hans Müller och Ralph BenatzkyOscarsteatern[21]
1964Far i luften
Boeing Boeing
Marc CamolettiLisebergsteatern
Senare flyttad till ABC-Teatern
1965Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe WolgersTurné[29]/
Idéonteatern[30]
1968Galanta intriger
The Beaux' Stratagem
George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen
Översättning Olov Jonason och Gunnar Wersén
Malmö stadsteater[25]
1971Vår i luften
Boeing Boeing
Marc Camoletti
Översättning Lennart Lagerwall
Malmö stadsteater
1978Caviar och spagetti
Caviale e lenticchie
Giulio Scarnicci och Renzo Tarabusi
Översättning Folke Hamrin
Helsingborgs stadsteater
1980Omaka par
The Odd Couple
Neil Simon
Översättning Torsten Ehrenmark
Malmö stadsteater
1981Sten Stensson Stéen går igenCarro Bergkvist och Arne WahlbergFredriksdalsteatern

Koreografi redigera

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeater
1948Stockholm hela dan, revy
Kar de MummaDouglas HågeSödra Teatern[11]
1949Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven PaddockSven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[12]
1951Blåjackor
Boys in Blue
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Översättning S.S. Wilson och Roland Levin
Sven Aage LarsenOscarsteatern
1956Boyfriend
The Boy Friend
Sandy Wilson
Översättning Gösta Rybrant
Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[31]
1981Sten Stensson Stéen går igenCarro Bergkvist och Arne WahlbergEgon LarssonFredriksdalsteatern

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Egon Larsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61493&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3degon+larsson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 6 juli 2014. 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 190. Libris 784760 
  5. ^ Lbk (27 september 1942). ”'Glada gatan' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-09-27/262/13. Läst 31 januari 2016. 
  6. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  7. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  8. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  9. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  10. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  11. ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  12. ^ [a b c] Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 
  14. ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015. 
  15. ^ [a b] ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015. 
  16. ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015. 
  17. ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015. 
  18. ^ [a b] Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  19. ^ [a b] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  20. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  21. ^ [a b] Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015. 
  22. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  23. ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015. 
  24. ^ Hans Axel Holm (13 februari 1965). ”Publikpjäs på ABC-teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-02-13/42/10. Läst 18 juli 2019. 
  25. ^ [a b] Sven Barthel (11 februari 1968). ”Fatal stillöshet”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-11/40/17. Läst 23 januari 2017. 
  26. ^ Lars Ring (13 februari 1994). ”Överdådig kostymprakt fest för ögat: Visuell sensualism kvalitet som räcker långt i Östgötateaterns Maria Stuart”. Svenska Dagbladet: s. 21. https://tidningar.kb.se/1767385/1994-02-13/edition/11656/part/3/page/3. Läst 2 mars 2020. 
  27. ^ Ruth Halldén (22 september 1979). ”God farsafton”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-09-22/257/14. Läst 16 juni 2018. 
  28. ^ [a b c] Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723 
  29. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  30. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 
  31. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 

Externa länkar redigera