Diskussion:Svenska ortnamnsefterled

Ett försök att slå samman en rad uppslagsord i en större artikel. Den kräver betydligt mer arbete, men jag tror att det är bättre (och mindre ordboksmässigt) att resonera kring ett ämne som detta om man har en sammanhållen artikel, åtminstone tills materialet blir ohanterligt stort. Jag tänker inte lägga mer jobb på den om majoriteten skulle tycka att det är bättre att behålla de enskilda artiklarna (se länkar från Ortnamn). //°C 29 augusti 2004 kl.14.20 (CEST)

Ett mycket vettigt förslag tycker jag. De nämnda länkade artiklarna är i flera fall inte så bra, utan är ofta ett hopkok av flera ämnen. Jag lägger in text från -sta här också. // Kjell André 29 augusti 2004 kl.16.17 (CEST)

Det var visst inte så mycket hopkok som jag tyckte, bara by och Tuna innehåller nått mer än vad som finns med här (tror jag). -- Så vad gör vi med de gamla artiklarna? Jag tycker att de som inte innehåller något mer än vad som passar här görs om till #redirect till motsvarande sektion här, och by och tuna (tveksamt i det senare fallet) görs om till en gaffelsida.

Kjell André 29 augusti 2004 kl.17.04 (CEST)

Redir är nog bra. // Solkoll 29 augusti 2004 kl.17.11 (CEST)

Sidan borde även lista samiska ortnamnsändelser. Till exempel "vaara", "järv(i)", "ranta" o.s.v. då det finns ett stort antal ortnamn i den norra delen av landet som är samiska eller finska. // Solkoll 29 augusti 2004 kl.16.56 (CEST)

Enligt Lantmäteriet så finns det 1707 ortnamn i landet som slutar med -vaara, 119 -järv, 2604 -järvi, 35 -ranta (den gick nog bort), 775 -jaure.

Självklart! // Kjell André 29 augusti 2004 kl.17.04 (CEST)

Jag vet inte riktigt hur det går till att datera ortnamnstyper på detta sätt, men jag antar att man relaterar platsernas namn till de slutsatser om första bosättning som en arkeologisk/bebyggelsehistorisk undersökning av samma platser kan ge. Någon som kan mer om detta borde skriva en inledning om detta och kanske arbeta in det på relevanta ställen. Som den nu är skriven kan texten kanske tolkas som att själva ortnamnen är belagda från ifrågavarande perioder. (Även när det börjar dyka upp skriftliga källor, antar jag att dessa är alltför få och ojämnt fördelade för att vara representativa och kunna utnyttjas till denna typ av generella slutsatser.) Dessutom skulle det vara fint någon gång i framtiden med kartor över ändelsernas utbredning. //°C 29 augusti 2004 kl.18.49 (CEST)

Skriftliga källor är inte till mycken annan hjälp än för att bestämma tidigaste förekomst men namnet kan ju vara betydligt äldre, flera tusen år faktiskt. Lättare är då att med arkeologi försöka bestämma när platsen först brukats av människor. Sedan kan man även jämföra orden med varandra för att på det sättet söka samband och likheter i bildningar och syntax. Ett riktigt deckarjobb =) // Solkoll 29 augusti 2004 kl.19.03 (CEST)

Artikeln borde flyttas tillbaka till Svenska ortnamnsändelser, eftersom den behandlar till en del orter och ändelser utanför Sverige, till exempel i Svenskfinland. --Migro 2 september 2007 kl. 20.50 (CEST)Svara

Jag håller med. Jag genomförde flytten enligt detta nu. E.G. 14 januari 2008 kl. 12.27 (CET)Svara

"Åhus" er, så vidt jeg ved, ikke et eksempel på et "hus"-navn, men kommer af oldnordisk á(a)ós, dvs. á = "å" + a = genitiv pluralis + ós = "munding", altså "åernes munding, delta", jævnfør "Århus" af Á(a)rós, dvs. á + ar = genitiv singularis + ós, altså "åens munding". At "ós" bliver til "hus", er en folkeetymologisk omtolkning. 80.164.41.45 9 oktober 2007 kl. 21.19 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Vi har också ordet aros i Västra Aros (Västerås) som ligger vid Svartåns utflöde och Östra Aros (som blev Uppsala) vid Fyrisåns utflöde. /Rolf B 9 oktober 2007 kl. 21.35 (CEST)Svara

Svar angående Åhus: Det är riktigt att den första formen av namnet var Aos. Jag trodde tidigare (liksom 80.164.41.45) attändelsen -hus betydde os i detta namn. Men det fanns sedan 1100-talet en borg (ett befäst hus) i Åhus. Enligt Nationalencyklopedin, band 20, 1996, och enligt Svenskt ortnamnslexikon, 2003, är det troligen detta hus som utgör ortnamnets ändelse. Jag skulle inte vilja beskylla dessa två utmärkta uppslagsverk för att ägna sig åt "folketymologi". --Stiwed 10 oktober 2007 kl. 21.25 (CEST)Svara

Angående betydelsen av detta ortnamn vill jag, liksom för Åhus, hänvisa till Nationalencyklopedin och Svenskt ortnamnslexikon. I båda dessa uppslagsverk har man två olika tolkningar på vad vik ska betyda i Arvika. Det ena är det somHumulus nämner, men det finns ett till: "eller plur. av vik, syftande på Kyrkviken" (citat ur Nationalencyklopedin). --Stiwed 21 november 2007 kl. 10.09 (CET)Svara

Många av de ortsnamn som anges ha finska namn har ursprungligen samiska namn. Överhuvud taget saknas tolkningar av ortsnamnen på samiska. Något som inte är allt för ovanligt, eftersom de flesta förutsätter att svenska orter (även i mellersta och södra Sverige) ursprungligen har nordiska namn, när de egentligen har samiskt ursprung. 83.255.80.108 2 mars 2009 kl. 20.05 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

De passar nog inte i den här artikeln, men skulle passa i artiklar om samiska ortnamnsefterled och finska ortnamnsefterled. Den här artikeln avser ortnamnsefterled på svenska, inte i Sverige. E.G. den 17 januari 2010 kl. 15.23 (CET)Svara

För övrigt finns det ju flera samiska ortnamnsändelser med, såsom -jauri och -joki. E.G. den 17 januari 2010 kl. 15.36 (CET)Svara

Jag har nu skrivit ett avsnitt "Vad menas med svenska ortnamnsefterled"? som ankyter till den här diskussionen. Stiwed 5 februari 2010 kl. 09.40 (CET)Svara

Vore det inte bättre att renodla denna artikel till att faktiskt handla om svenska (möjligen nordiska) ortnamnsefterled, inte om ortnamnsefterled i Sverige? Det går ju alldeles utmärkt att även göra motsvarande sammanställning för samiska respektive finska.--Skogsfrun 20 mars 2011 kl. 08.25 (CET)Svara

Jag fick aldrig någon reaktion på ovanstående inlägg. Om jag skulle bryta ut finska respektive samiska ortnamnsefterled till egna sidor och fylla på med information om dessa, skulle någon vara emot det då?--Skogsfrun (disk) 31 december 2013 kl. 10.44 (CET)Svara

Det borde väl vara okontroversiellt. Detta är ju svenska Wikipedia, inte Sveriges Wikipedia. Artiklar bör därför, när det är möjligt, snarare följa språkgränser än nationella gränser, ju. Och artikeln heter ju faktiskt Svenska ortnamnsefterled, inte Ortnamnsefterled i Sverige! Taxelson (disk) 31 december 2013 kl. 13.05 (CET)Svara

Gör gärna så som du skriver här ovan, Skogsfrun. Men tänk bl.a. på att formerna -jaur och -jaure är försvenskade former av bl.a. -jávrre etc. Även -jokk är en försvenskad form, som på samiska heter -jåhkå etc. Men du kan nog hitta på en lösning på hur man skriver en sådan lista. Stiwed (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 15.37 (CEST)Svara

Men är det inte den försvenskade formen som ska beskrivas på svenska wikipedia? Jag är osäker på om listor för andra språk ska finnas även om t. ex. Lista över latinska ordspråk och talesätt finns. Maundwiki (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 22.44 (CEST)Svara

Det här är något som finns på min att-göra-lista sedan länge och förr eller senare blir det av. Det senaste året har bara varit ovanligt fullt med andra saker som gått ut över min Wikipedia-aktivitet. Jag har nog inte tänkt färdigt kring detta än. Men några ord om försvenskning. Enligt mitt sätt att se på saken är det Lantmäteriets kartor man ska gå efter när man avgör vad platser i Sverige heter på svenska. Ska man använda ett ortnamn i svensk text och undrar vad det heter, så tittar man på en aktuell karta. Någon annan rikslikare känner jag inte till. Under de senaste åren har i stort sett alla gamla samiska namn som slutar på -jaure och -jokk etc. och som avser sjöar och bäckar etc. (inte orter som Arvidsjaur) fått modern samisk stavning. Merparten av dessa namn var inte särskilt försvenskade, de var rent samiska, men stavade enligt en äldre norm. Nu har normen ändrats. Om man erkänner Lantmäteriet som rikslikare är det nystavningen som ska användas i svensk text. Om man inte erkänner Lantmäteriets normerande roll - vad ska man då gå efter? I vissa fall finns dock parallellformer (exempelvis Gautsträsk/Gávtsjávrrie), och då tycker jag förstås att man ska välja det "svenskare" namnet i svensk text och på svenskspråkiga Wikipedia.--Skogsfrun (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 08.05 (CET)Svara

@Maundwiki: Vi har ju Walesiska ortnamnsförled och ortnamnsefterled och Engelska ortnamnsefterled, så varför skulle vi inte kunna ha Samiska ortnamnsefterled och Finska ortnamnsefterled också?

@Skogsfrun: Som jag skrev härovan, vi kan mycket väl ha listor samiska ortnamnsefterled i särskilda listor på svwp med just de samiska formerna. Problemet är väl bl.a. att det i många fall finns flera samiska språkvarianter, som lulesamiska, sydsamiska osv. Men då får man väl skriva alla de olika formerna. Sedan är ju frågan hur man gör med försvenskade och förnorskade samiska namnformer (det kanske finns förfinskade och förryskade former också?). Kanske det i alla fall är bra om de försvenskade formerna (som -jaure och jokk) finns med i Svenska ortnamnsefterled, det som du var emot i diskussionen 2011 och 2013? Stiwed (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 08.38 (CET)Svara

Jag har inget att invända mot det du skriver, Stiwed. Det låter bra att låta jaure och jokk finnas med även här.--Skogsfrun (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 08.46 (CET)Svara

Fast om jag tänker ett varv till tycker jag nog att det mest naturliga är att ha med -jaure och -jokk etc. i Svenska ortnamnsefterled, men bara med en hänvisning till Samiska ortnamnsefterled. För även om det heter Arvidsjaur och inget annat på svenska så har jag svårt att se hur -jaur kan vara ett svenskt ortnamnsefterled. Det är och förblir samiskt, även om det används på svenska. Det finns ju ingen koppling till något ord i det svenska språket.--Skogsfrun (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 08.52 (CET)Svara

Jag ser verkligen behovet av artikeln Finska ortsnamnsefterled. Många svenska ortsnamn i Finland har ju (försvenskade) finska efterled såsom -lax, -sår/-sar, osv. /ℇsquilo 26 oktober 2014 kl. 09.20 (CET)Svara

Det gäller även många ortnamn i svenska finnbygder. Exempelvis -lampi är ju ett finskt ortnamnsefterled, även om ortnamnet i sig har fäste i det svenska språket. Sådana efterled behandlas bäst i Finska ortnamnsefterled, även om man kan ha en hänvisning dit från den här artikeln.--Skogsfrun (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 12.59 (CET)Svara

@Skogsfrun, ja om källan Lantmäteriets kartor och motsvarigheten i Finland använder det. @Stiwed, den walesiska listan är ett lexikon och Ortnamnsefterled i England ett lexikon med endast ett fåtal av förklaringar. Dessa skulle kanske passa bättre som enskilda uppslag på Wiktionary. Maundwiki (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 14.29 (CET)Svara

Maundwiki: Eventuella brister i enskilda artiklar på Wikipedia har inte betydelse för artiklarnas relevans, speciellt inte, som du tycks mena, att man kanske inte alls bör ha med artiklar om ortnamnsefterled i andra språk än svenska. Det är ganska lätt att utöka Ortnamnsefterled i England med hjälp av Eilert Ekwalls bok "The concise Oxford dictionary of English place-names" som källa. Man kan, som alternativ till att ha artiklar om ortnamnsefterled, ha fullständiga artiklar om t.ex. engelska ortnamn. Men i brist på sådana artiklar är det bra att ha med artiklar om ortnamnens efterled, eftersom de ger en systematisk bild av ortnamnen i geografiska områden, t.ex. i England och Sverige, och även för de nämnda språken samiska och finska skulle sådana artiklar kunna ge värdefulla upplysningar om ortnamnen i områdena där dessa språk talas. Efterleden kan ge mycket bättre inblick i ett områdes ortnamn än t.ex. förleden, eftersom efterledens antal är mer begränsat än förledens, där mängder av olika ord kan ingå, t.ex. förnamn, trädnamn m.m., m.m. Stiwed (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 17.59 (CET)Svara

Maundwiki: Det är möjligt att jag missuppfattar dig, men självklart kan och ska vi ha artiklar om företeelser i andra språk än svenska, skrivna på svenska. Även grammatiska fenomen som inte är aktuella i (modern) svenska behöver givetvis artiklar. Och har vi artiklar om hur olika främmande skriftsystem är uppbyggda, så är de givetvis också relevanta. På samma sätt är ortnamnsuppbyggnad i vilket språk eller region som helst relevant, som jag ser det. Om vi vill veta något om ett språk vi inte kan, behöver vi ju beskrivningar på något vi kan. Taxelson (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 20.31 (CET)Svara

Ja det är en skillnad i att beskriva fenomen (begrepp, som ska ha relevans i svenska) och att lista ord. Det är bra med fenomen men om det är en ordlista med en översättning är det inte en beskrivning på ett begrepp. Det kallar jag lexikon och för det finns wiktionary. "Lista över latinska ordspråk och talesätt” var ett dåligt exempel eftersom det kan vara fraslexikon men "Walesiska ortnamnsförled och ortnamnsefterled" är ett bättre exempel eftersom det enbart innehåller översättning. Just i det samiska fallet tycker jag att det är synd att det inte finns samiska på wiktionary men det kan vara en massa olika orsaker till att så är fallet. Maundwiki (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 22.57 (CET)Svara

Att Walesiska ortnamnsförled och ortnamnsefterled för närvarande är en undermålig artikel är uppenbart, men jag håller inte med om att den inte skulle höra hemma här. Den skulle behöva utökas med exempel, och t.ex något om hur "genomskinliga" leden är för en nutida kymmrisktalare, och under vilken tidsperiod de varit produktiva, och vilken utbredning de har. Artikelämnet har alltså potential och bör inte raderas/överföras till wiktionary. Taxelson (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 23.21 (CET)Svara

Enligt min mening är för närvarande varken Walesiska ortnamnsförled och ortnamnsefterled eller Ortnamnsefterled i England några bra exempel på hur man ska skriva om ortnamnsefterled, utan de bör naturligtvis tilläggas mer information om varje sådant led. Det bör inte vara rena uppräkningar av ord som dessa artiklar, utan det bör vara beskrivningar av efterleden beträffande geografisk utbredning, historia o.s.v. De kan, i bästa fall, ha både geografisk och språkhistorisk betydelse. Så hoppas jag också att eventuella kommande artiklar om Samiska ortnamnsefterled, Finska ortnamnsefterled, Irländska ortnamnsefterled osv. kommer att vara utformade. Stiwed (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 06.24 (CET)Svara

Nu har jag på prov skapat samiska ortnamnsefterled. Jag inväntar reaktioner innan jag lägger ned mer tid på detta och innan jag börjar stryka något i den här artikeln.--Skogsfrun (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 13.37 (CET)Svara

Kolla sektionen "Försvenskade finska och samiska efterled". Artikeln bra men var ska listan vara och hur att hitta ett efterled. Maundwiki (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 13.57 (CET)Svara

Jag har ett antal synpunkter på de fördelningskartor som har tillagts, men jag nöjer mig just nu med att anmärka på kartorna över -ala (där en mängd finska -ala tagits med, och även -ve där tydligen alla gotländska -arve helt felaktigt kommit med (några äkta efterled -ve finns inte på Gotland). Slutligen har en massa -vi kommit med i Norrbottens län. Det är förstås alla -järvi som finns där och de ska naturligtvis vara med under just -järvi och inte under -vi. Dessa tre felaktiga kartor har jag tagit bort. Annars är idén med fördelningskartor bra men den måste utföras korrekt. Stiwed 8 juni 2010 kl. 09.09 (CEST)Svara

Kartorna till -arp och -torpa fungerar inte. Stiwed 8 juni 2010 kl. 13.25 (CEST)Svara

Kartorna över -red och -rum stämmer för södra Sverige, men sådana namn finns inte i Norrland, fast kartorna visar så. Stiwed 8 juni 2010 kl. 13.50 (CEST)Svara

I övrigt verkar kartorna stämma hyfsat. Dock vill jag sätta frågetecken för -tomta uppe i norra Norrland. Det stämmer inte med verkligheten. Stiwed 8 juni 2010 kl. 14.05 (CEST)Svara

Ytterligare fel: -rum finns inte i Norrbotten och -öse saknas i Västerbotten (det kan ha blandats ihop med Höse). Stiwed 9 juni 2010 kl. 07.54 (CEST)Svara

Jag kan kartor men ingenting om ortnamn. En generalisering av ortnamnens utbredning bord vara intressant och på prov tog jag fram en metod och testade den på -röd och -ryd. De generaliserade kartorna visade tydliga regionala skillnader som stämde med det jag minns från skoltiden. Uppmuntrad av detta gjorde jag kartor för alla i artikeln nämnda ändelser.

Min okunnighet i ämnet gör att en del går snett men jag tror metoden ger en bra överblick om indata är korrekt. Så är det inte. Jag kan inte veta vilka -vi som är ”äkta” och sådana som finns i -järvi.

Vad göra? 1) Olämpliga kartor rensas ut av ämneskunniga. 2) Kartorna (svg-filerna) överarbetas av kompetenta personer. 3) Göra om vissa kartor vilket kräver bättre indata som jag inte har.

Bortfall. Syftet med en generalisering är överblickbarhet och det medför viss utrensning. I detta fall rensas mätpunkter bort om antalet orter som hänförs till mätpunkten är < 50. Även extremt låga %-värden har utelämnats. Generaliseringens pris.

Temakartor 9 juni 2010 kl. 17.14

Ja, jag förstår problemet. Kanske du i alla fall kan fixa till problemet med -arp, där det finns ett rött kryss mitt i kartan. I -torpa tycks också ett tekniskt fel ha uppstått. I övrigt får jag titta lite mer på kartorna. När det gäller kartor som i stort sett är rätt men där det finns vissa fel, t.ex. -tomta, där kartan i stort sett är rätt, men som visar fel för Norrbottens län (där inga -tomta finns) är det lite svårt att veta hur man ska göra. Det mesta är ju ändå rätt. Man kan kontrollera hur olika efterled stämmer mot ortnamnsregistret [1]. Det är bl.a. uppdelat på län.

Stiwed 9 juni 2010 kl. 17.45 (CEST)Svara

Det röda krysset förstår/ser jag inte, likaså -torpa. Att ta bort en del av de ingående värdena gör att fördelningen av de kvarvarande får en ny statistisk fördelning. Som jag ser det kan vi dela in kartorna efter en fyrfältstabell intressanta/ointressanta och rättvisande/felvisande. Ointressanta och felvisande kartor tas bort och intressanta och felvisande kartor kanske vi kan göra om bara jag vet hur. Vad tror du?

Temakartor 9 juni 2010 kl. 21.04

I min läsare ser -torpa ut så här: Fil:PlaceNameSuffix torpa.svg Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Det finns ingen fil med det här namnet.

När det gäller -tomta har jag följt dina anvisningar för Lantmäteriets kartsök och faktiskt hittat ett Nytomta i Älvsbyn. Men kartan i Svenska ortnamnsefterled visar på en större frekvens av -tomta i Norrbotten än ett enda ortnamn. Dessutom är Nytomta säkert ett väldigt ungt namn och helt otypiskt för Norrbotten.

Jag tycker inte att någon av kartorna är ointressant, men däremot är ju en del av dem felvisande. Intressanta men felvisande kartor (som t.ex. -tomta) borde gå att göra om. Men jag känner inte till tekniken för att göra de här kartorna, så jag vet inte hur det kan göras. Stiwed 10 juni 2010 kl. 07.04 (CEST)Svara

Jag har en fråga också. Du har ju skrivit att "För att undvika procentberäkningar på låga värden har mätpunkter med färre än 50 ortnamn utelämnats." Det låter bra, men hur har då kartan -tomta kunnat få ett helt felaktigt resultat i Norrbotten? Det här Nytomta har ju bara en förekomst där och skulle därför ha utelämnats. Stiwed 10 juni 2010 kl. 07.17 (CEST)Svara

Ja, där tramade du på en liktorn. Relativa värden är vanskligt. Jag har 3 tomta i norrland och c:a 150 ortnamn relativa andelen blir kring 2% för mätpunkterna i området. Söderöver finns mätpunkter med > 15 ortnamn på -tomta men där finns också tusentals ortnamn vilket ger låga procentvärden! Mitt filter med utelämnande av mätpunkter med < 50 ortnamn visar sig vara otillräckligt. En begränsning borde nog finnas även på antalet orter med aktuell ändelse. För starka begränsningar kan dock utelämna viktig information. Jag skall fundera på saken.Temakartor 10 juni 2010 kl. 11.34

Jag har tittat på mitt material. Det går någorlunda lätt att ta bort enskilda ytor så om du vill hjälpa mig och tala om vilka de är så kan jag byta ut en del av kartorna.Korta ändelser som -ö kan finnas från olika ursprung medan längre ändelser är mera trovärdiga. Jag antar att det bästa är att ta bort kartor över korta ändelser såvida inte du kan säga att de är OK.Om du kan ställa upp med granskning så kan jag byta ut en del av kartorna medan vi bör rensa bort alla missvisande kartor. Temakartor 11 juni 2010 kl. 17.34

Jag tycker om ansatsen med kartorna, men har två ganska allvarliga invändningar. Den första är att eftersom vi försöker skriva en encyklopedi bör material inte läggas in förrän man är rimligt säker på att det är korrekt. Om det alltså finns konstaterade fel i materialet och Temakartor som tagit fram kartorna medger att källvärdena är otillräckliga bör alla kartorna tas bort ur artikeln tills de är rimligt tillförlitliga. Min andra invändning är kanske egentligen mer ett utvecklingsförslag. För att kartorna skall bli meningsfulla behövs någon form av tolkningsnyckel. Vad står färgerna för? /Dcastor 12 juni 2010 kl. 00.04 (CEST)Svara

Svar till Temakartor: Det är nog inte nödvändigt att ta bort enskilda ytor. Jag har nu tagit bort 7 kartor till med korta efterled och jag tror nu att de kvarvarande kartorna kan var någorlunda rättvisande. Det sista av de 7 jag tog bort var -ör, inte -rör som jag råkade skriva. Stiwed 13 juni 2010 kl. 20.56 (CEST)Svara

Svar till Dcastor: Som jag skrev ovan verkar de nu kvarvarande kartorna inte vara speciellt felvisande. Men du har rätt i att någon form av tolkningsnyckel behövs. Stiwed 13 juni 2010 kl. 20.56 (CEST)Svara

Jag blev också tvungen att ta bort kartorna -eda, -ene och -ie eftersom det blev sammanblandningar. Alltså var inte det som jag skrev i går riktigt rätt vid noggrannare kontroll. Stiwed 14 juni 2010 kl. 10.05 (CEST)Svara

Jag har lagt in -arp som hade rätt namn men fel karta, kan du granska? En kartförklaring ligger nu under rubriken "Kartor".Refektioner: Är det verkligen inte fler kartor som borde tas bort? För korta ändelser som -bo, -by och -ås borde risken vara stor att senare tiders namn råkar sluta på dessa bokstäver. Finns ändelsen -bol i Norrland? Ändelserna -hem och -berg känns som namn som i många fall kan ha tillkommit i sen tid. Jag är förvånad över att -red har utgått. Anhopningen av denna ändelse är ju så tydlig, men felvisande är den tydligen. Temakartor 15 juni 2010 kl. 16.54

Jag har nu kollat -arp och -red. När det gäller -arp vill jag be dig att ta bort förekomsterna i Norrbotten och Västerbotten. Det finns en förekomst i vardera länet och det är inte alls representativt i Norrland. När det gäller -red har jag lagt tillbaka den kartan igen. Jag fick för mig att det kunde blandas ihop med -ed men det visade sig vara fel. Men det vore bra om du vill ta bort förekomsterna i närheten av Stockholm. Där slutar vissa namn på -fred och blandas därför ihop med riktiga -rednamn, som bara finns i Västergötland och Halland. När det gäller -bo, -by och -ås kan jag inte hitta något som de skulle kunda blandas ihop med. Men eftersom de efterlederna förekommer så rikligt är det möjligt att jag har missat något. Men jag tycker de kartorna kan vara kvar. Beträffande -berg och -hem har jag också räknat med den betydelse som finns i sentida ortnamn. Jag har skrivit så här beträffande -berg: "I samband med ett personnamn syftar 'berg' ofta bara på någon liten höjd. Exempel Adolfsberg, Marieberg." Sådan ortnamn är ofta 1800-talskonstruktioner. Samma sak gäller -hem, där det står: "Exempel på sena ortnamn med betydelsen hem för en viss person: Alfredshem." Även -haga och -hagen m.fl. är vanligen rätt unga namn. Det jag skrev förut om Nytomta (att det var ett ungt namn) skrev jag bara för att det var ett så sällsynt namn uppe i Norrland och helt otypiskt, medan de yngre -berg, -hem, -haga o.s.v. är så spridda att jag tyckte att det är lika bra att ha med dem. Dessutom är det väl nästan omöjligt att skilja yngre och äldre namn av den typen utan ett mycket omfattande arbete. När det gäller -bol fanns det faktiskt ett antal sådana i Norrland fast jag inte visste det förut. Som sagt, du kanske vill vara snäll och hyfsa till -arp och -red. Stiwed 16 juni 2010 kl. 13.38 (CEST)Svara

Detsamma gäller -tomta, som borde tas bort från Norrbottens och Västerbottens län, därför att de namnen är mycket få och helt otypiska för dessa län. Vill du också kolla filen Fil:PlaceNameSuffix torpaX.svg, som det verkar vara fel på, eftersom den inte visar någon karta? Stiwed 17 juni 2010 kl. 09.23 (CEST)Svara

Jag tycker kartorna är riktiga höjdare! Till exempel tittade jag på -hult, och den ger en mycket talande bild över förekomsten som ger åtminstone mig mycket kunskap och insikt. Bra jobbat, och nu när tveksamheterna med gemensamma insatser arbetats bort, så pryder dessa sin plats mycket väl.Yger 17 juni 2010 kl. 09.33 (CEST)Svara

Min iver att göra de här kartorna var lite för stor. Jag har ökat kraven på urvalet och finner med dessa krav att en del av kartorna bygger på ett väl klent material vilket gör att jag har tagit bort forsa, forsen, garn, minne, nora, ros, tomta, torpa, tuna, vall och åna. Kartan arp har fixats till enligt önskemål men önskemålet att juster kartan red har jag inte kunnat göra då den inte har några "red" i Stockholms län. Jag väntar på tillrättaläggande.Hur får jag bort alla utrensade kartor från "Commons"?Temakartor 19 juni 2010 kl. 09.27

Jag ser att jag gjorde ett misstag när det gäller -red. Visserligen stämmer det att man hittar efterledet -fred när man söker på -red med Kartsök i Stockholms län, men de namnen finns inte med på din karta över -red. Istället vill jag be dig att ta bort -red från Västernorrlands och Gävleborgs län. Jag ser att jag i alla fall hade rätt i att -red kunde blandas ihop med -ed (Övered och Yttered i Västernorrlands län och Ekorred i Gävleborgs län). Det finns också ett Älgered i Hälsingland och hur det ska förklaras vet jag inte. I alla fall kan det inte vara ett äkta -rednamn, för de finns bara i Västergötland och Halland. Stiwed 19 juni 2010 kl. 09.55 (CEST)Svara

Kartan -red är justerad.Temakartor 19 juni 2010 kl. 12.27

Skulle du också vilja ta bort -stad från Norrbottens och Västerbottens län? -stad är enbart typiskt för Götaland och för Värmland. Stiwed 8 juli 2010 kl. 13.14 (CEST)Svara

Kartan -stad är justerad. (PlaceNameSuffix_stadFix.svg)Temakartor 16 juli 2010 kl. 11.27

Tack för det, Temakartor. Jag har senare sett att även de -stad som finns i Gävleborgs län (Ovanåker) bör tas bort. Det är tre närliggande gårdar, Aspens länstad, Misterva vilstad och Stormyr vilstad som jag inte tycker hör till gruppen -stad (speciellt som Hälsingland är ett typiskt -sta-område). Därför vill jag be dig att ta bort -stad för Gävleborgs län. Stiwed 17 juli 2010 kl. 07.26 (CEST)Svara

Done, -stad är justerad ytterligare. (PlaceNameSuffix_stad_Fix.svg)Temakartor 17 juli 2010 kl. 11.12

Tack återigen. Nu har jag hittat en sak till (jag hoppas att det ska vara den sista). Det gäller -hus, med betydelsen 'befäst hus, borg'. Men på kartan finns det några -hus i Gävleborgs län (t.ex. Bomhus) och i Dalarnas län (t.ex. Våmhus) och de har andra betydelser (därför att det inte finns sådana befästa hus i de länen). Så, skulle du vilja ta bort förekomsterna av -hus de två nämnda länen? Det skulle vara hyggligt. Stiwed 22 juli 2010 kl. 21.29 (CEST)Svara

Innan jag ändrar: Hur är det med Båtstad, Finnstad, Flottstad, Hjällstad och Tutstad i nordligaste Värmland? Det skulle också vara bra om det gick att ta bort inaktuella kartor och ändra kartnamnen så de får samma namnkonvension.Temakartor 23 juli 2010 kl. 16.55

Rättelsen utförd.Temakartor 30 juli 2010 kl. 14.12

Ursäkta att jag inte har kunnat svara på din fråga, jag har varit bortrest. När det gäller de värmländska namnen tycker jag att de kan vara kvar, eftersom -stad är standard i hela Värmland. När det gäller det övriga du skrev: Vilka kartor tycker du är inaktuella och hur ska man ändra kartnamnen så att de får samma namnkonvention? Jag tror att det här är frågor som ligger utanför det rent språkliga och det är egentligen bara språkliga frågor som finns inom mitt kunskapsområde. Men om du kan hitta åtgärder som du tycker är rimliga kan du gärna utföra dem. I alla fall tycker jag att du har gjort ett omfattande och bra arbete med kartorna. Med vänlig hälsning. Stiwed 31 juli 2010 kl. 19.30 (CEST)Svara

Det slog mig nu att du kanske med "inaktuella kartor" menar det du skrev den 19 juni: /Hur får jag bort alla utrensade kartor från "Commons"?/ Frågor av den typen kanske någon med litet större tekniska kunskaper än vad jag har kan svara på, jag vet tyvärr inget om sådana saker. Stiwed 1 augusti 2010 kl. 13.01 (CEST)Svara

Det heter en efterled och efterleden; ordet är reale och inte neutrum 213.67.71.56 17 juni 2010 kl. 09.39 (CEST)Svara

Svenska akademiens ordlista finns på webben, http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx, och i bokform. När man tittar på orden 'förled' och 'efterled' hänvisas man till 4led. Där står "4led s. -et el. -en; pl = el. -er". Det innebär alltså att dessa ord kan skrivas som neutrum eller reale. Skriver man orden som reale är nackdelen den att orden blir längre i pluralis, för då måste man skriva 'förleder', 'efterleder' och 'förlederna', 'efterlederna' istället för det enklare neutrum pluralis 'förled', 'efterled', 'förleden', 'efterleden' och dessutom (helt i onödan) konskvensändra allt som redan är skrivet. Är det inte bättre att föredra det enkla framför det krångliga? Stiwed 18 juni 2010 kl. 06.58 (CEST)Svara

Jo, det är sant det Du säger. SAOL accepterar båda formerna, men om Du tittar i ortnamnslitteratur så är det definitivt realeformen som dominerar. (Tanken är väl att det är en led som en led i exv ett finger.) Slutsatsen är att den här artikeln blir litet oproffsig just p g a neutrumformen. Vänligen 213.67.71.56 18 juni 2010 kl. 08.02 (CEST)Svara

Jag vet mycket väl att det är realeformen (utrumformen) som används i ortnamnslitteratur. Jag gjorde faktiskt ett övervägande när jag en gång ändrade det felaktiga 'ortnamnsändelser' till det korrekta 'ortnamnsefterled'. Jag tyckte att det såg bättre ut med 'ortnamnsefterled' än med 'ortnamnsefterleder' som det skulle ha blivit om utrumformen hade använts. Så mot det här att utrum traditionellt har använts i ortnamnslitteraturen står dels estetiska och praktiska skäl och dels (faktiskt) att SAOL har neutrumformen som sitt förstaval. Vänligen Stiwed 19 juni 2010 kl. 08.33 (CEST).Svara

Fortsätter diskussionen här, efter att någon ändrade: Förutom vad Stiwed anför kan jag tillägga att för mig som förvisso inte är expert så framstår "en efterled" som halvt språkvidrigt. I vilket fall så bör man inte byta från en accepterad språkvariant till en annan om det inte finns starka skäl.

andejons (disk) 13 november 2012 kl. 21.49 (CET)Svara

Rent allmänt i språkvetenskapen används nog utrumformen av ordet led just i orden förled och efterled. Tittar man i NEO så får man den här texten:

ef'terled subst. ~en el. ~et, ~er el. ~

ORDLED: efter--led-en

• senare led i sammansatt ord {se 4led} {→förled}: ~en "mat" i "barnmat"

KONSTR.: ~en (i ngt), (ngts) ~

HIST.: sedan 1900

Där står -en före -et och exemplet "efterleden 'mat' i 'barnmat'"

Rex Sueciæ (disk) 14 november 2012 kl. 13.09 (CET)Svara

Synd då att inte Svenska akademiens ordlista delar den uppfattningen, se http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx. Både när de gäller förled (s. 261) och efterled och efterled (s. 172) står det "böjs som 4 led". Under det uppslagsordet, 4 led (s. 514), står det: "s. -et el. -en; pl. = el. -er". Observera att -et (neutrum) står som förstaval. Stiwed (disk) 14 november 2012 kl. 17.59 (CET)Svara

Personligen tycker jag att det är synd att en så proffsig artikel får en lite "hemmagjord" prägel av den här neutrum-formen. Alla som på något vis sysslar med ordbildning och namnforskning använder ju reale-formen. Det blir ett onödigt glapp mellan vetenskapen och den populära texten. 80.216.203.112 14 november 2012 kl. 18.04 (CET)Svara

SAOL begränsas ju ibland av utrymmet och i NEO är efterled ett eget uppslagsord, vilket nog förklarar skillnaden. Jag tycker som IP:t att vi borde ändra terminologin i den här artikeln efter praxis och NEO. (Pamp skriver redan i innehållsregistret "några vanliga efterleder".) Rex Sueciæ (disk) 14 november 2012 kl. 19.20 (CET)Svara

SAOL har som sagt fyra betydelser av led, den här är för "del av sammansatt ord". Alltså: båda genus är att anse som korrekta, de står först i var sin ordbok. Ingen av oss kan säga att den andre förespråkar något felaktigt eller ens orekommendabelt (till skillnad från t.ex. parallellogram, som också stör språkkänslan men där ordböckerna är eniga om vilket genus ordet skall ha).

Återstår då: hur ordet används i facklitteratur, vår egen språkkänsla, samt i viss mån principen att man inte bör byta från en språknorm till en annan om det inte finns goda skäl (efter att ha arbetat lite med den så kan jag säga att det är lätt att missa enstaka förekomster).

Tydligen retar båda valen någon; för min del kan jag inte se "efterleden" utan att börja leta efter flera stycken. Så, vad göra?

andejons (disk) 14 november 2012 kl. 20.06 (CET)Svara

@80.216.203.112: För min del kan jag inte se vad som är "oproffsigt" med att använda en form som är korrekt enligt SAOL. Det är väl du, 80.216.203.112, som gärna själv vill avgöra vad som är "oproffsigt" och vad som är "hemmagjort"? Stiwed (disk) 14 november 2012 kl. 21.38 (CET)Svara

SAOL är ju lite trubbig då den inte lämnar utrymme åt valör, domän och specialbruk; den listar vad som är korrekt och acceptabelt. Nä, jag har inget egenintresse av den här saken men tycker att den välskrivna artikeln med det värdefulla innehållet skulle tjäna på att ansluta till termanvändningen bland fackfolk. Reale-genus har även fast förankring i topografiska texter, d v s när man presenterar ortnamnsetymologier - se exv användaren Ygers genomgång av hela Sveriges socknar. Artikeln förlorar i trovärdighet genom en så löjlig sak som fel genus. 80.216.203.112 14 november 2012 kl. 21.58 (CET)Svara

Även inom den gren av onomastiken som behandlar personnamn talar man om förleder och efterleder. Detta språkbruk sipprar också ned i genealogiska texter, exv när man i fråga om ett adligt efternamn nämner att förleden anspelar på ättens gemensamma ursprung med ätten X och att efterleden ursprungligen stavades med två e:n. Det finns ett stort värde i att hålla samman terminologin inom det här sköra ordbildningsområdet. 80.216.203.112 14 november 2012 kl. 22.40 (CET)Svara

Du skriver om "termanvändningen bland fackfolk". Då kanske du ska läsa "Svenska akademiens språklära" (2004) av Tor G. Hultman, professor i svenska. Boken används bland annat i universitetskurser i svensk grammatik och jag har själv haft den som kursbok. I avsnitt 3.2.2 Sammansatta ord använder professor Hultman konsekvent neutrum för termen led (han använder inte termerna "förled" och "efterled"). På sid. 32 står det bl.a. "det sista ledet", "de led som ingår", "de ingående ledens normala betydelse". Är det då så att Hultmans text "förlorar i trovärdighet genom en så löjlig sak som fel genus"? Jag tycker att du bör acceptera båda sätten att skriva, (eftersom båda är korrekta) utan att skriva hånfullt om det som enligt din uppfattning är fel. Stiwed (disk) 15 november 2012 kl. 08.11 (CET)Svara

Nej, hånfull har jag aldrig varit. Jag ville bara hjälpa till att förbättra. Ang grammatikan talar Hultman om led mer generellt, d v s i betydelsen 'orddel', och inte om förled och efterled som specifika ordbildningselement. Om någon hade skrivit en kursbok i onomastik eller åtminstone i ordbildningslära, hade det nog varit en annan femma. Vad står det förresten i Birger Liljestrands klassiker Så bildas orden? Du har kanske haft den också. 80.216.203.112 15 november 2012 kl. 10.02 (CET)Svara

Jag har aldrig tänkt att man skulle kunna skriva "en efterled", men en enkel sökning på Google books ger faktiskt vid handen att 80.216... har rätt i att den varianten dominerar stort och ger flera tunga träffar. ("ett förled", "en förled", "ett efterled", "en efterled") Jag ser dominansen som tillräckligt stor för att förespråka det bruket. /Dcastor (disk) 15 november 2012 kl. 13.19 (CET)Svara

Titta en gång till: Google påstår att det finns över 1000 träffar för "en förled", men det rätta antalet är 15. Det är visserligen något fler böcker som använder utrum, men att det knappast är ett helt dominerande bruk.

andejons (disk) 15 november 2012 kl. 18.26 (CET)Svara

Som Dcastor påpekar finns det också en kvalitativ aspekt av förekomsterna. 80.216.203.112 15 november 2012 kl. 18.30 (CET)Svara

Tja, om vi vill vara sådana kan jag ju notera att de två texter som behandlar stilistik har valt neutrumgenus. Och att det finns ett par texter om ortsnamn som också gjort det, och att det överlag inte tycks vara någon stor skillnad i kvalitet. Jag står kvar där jag gjorde tidigare: det finns inget som tyder på att neutrum skulle vara fel eller ens olämpligt eller ovanligt.

andejons (disk) 15 november 2012 kl. 20.45 (CET)Svara

Det kanske är på sin plats att ha med uppfattningar från andra verk än de som jag och andra användare tidigare har skrivit om. Först vill jag nämna att det i Svenska akademiens grammatik 1, Inledning, Register, av Ulf Teleman, Staffan Hellberg och Erik Andersson står följande om 'förled': På s. 175 skriver de så här under förledsanknytning: "det att ett deskriptivt attribut semantiskt specificerar förledet i…". Om efterled står det (s. 165): "andra ledet i en sammansättning". Jag har också tittat i det utförliga verket Svensk ordbok (2009), utgiven av Svenska akademien. I den första delen av den, (A-L), står det om förled (s. 929): "subst. ~ "et" el. "en", plur. ~ el. ~ er, …". Och om efterled står det (s. 627) : "subst. ~ "et" el. "en", plur. ~ el. ~ er, …". Det står alltså exakt samma sak som i Svenska akademiens ordlista. Med detta hoppas jag kunna dämpa din oro, 80.216.203.112, för att artikeln får "en lite "hemmagjord" prägel" eller att det skulle vara "oproffsigt". Jag litar på Svenska akademiens språkexpertis. Det är bra med omtanke om våra artiklar, men den omtanken får inte gå till överdrift, som i det här fallet. Jag står också fast vid min tidigare ståndpunkt, liksom andejons, att "det finns inget som tyder på att neutrum skulle vara fel eller ens olämpligt eller ovanligt". Stiwed (disk) 16 november 2012 kl. 17.11 (CET)Svara

Det är bra att Du är nöjd! Men Tellberg heter Hellberg. 80.216.203.112 16 november 2012 kl. 19.55 (CET)Svara

Men är du också nöjd? Var vänlig, ta inte bort detta inlägg! Stiwed (disk) 16 november 2012 kl. 23.32 (CET)Svara

Jag får tillstå att jag inte bläddrade förbi första träffsidan i min google-koll ovan och därmed inte lade märke till att sökmotorn har ett lite eget sätt att räkna. /Dcastor (disk) 17 november 2012 kl. 15.51 (CET)Svara

Utförlig, källbelagd. Rekommenderad. Tanzania 15 december 2010 kl. 17.12 (CET)Svara

Socknen Köping på Öland torde fått sitt namn från köpingen på platsen, Köpingsvik.Då köpingen finns belagd genom svartjords lager som sträcker sig till tiden före kristendomens införande. Enligt Köping-Egby Hembygdsförening så har socknen fått namn efter handelsplatsen.

Halvdan 28 februari 2011 kl. 14.19 (CET)

Halvdan har fel i sitt påstående här ovan. I Nationalencyklopedin, band 12, 1993, står det så här i artikeln Köpingsvik: "Ortnamnet är sent bildat till Köping." Om Köping-Egby hembygdsförening påstår något annat har de helt tagit miste och struntat i gamla belägg som visar att det äldsta namnet var Köping. Stiwed 1 mars 2011 kl. 07.30 (CET)Svara

Fel? Vad jag sa är att socknen och kyrkan fått namn efter köpingen (Köping/Kauping/Kaupinga/Kaupingavijk/Köpingsvik(med reservation för stavningarna.)) och inte tvärtom. För övrigt har förmodligen Köping(Kauping/Kaupinga/Kaupingavijk/Köpingsvik(med reservation för stavningarna.))(handelsplatsen) haft ett annat namn tidigare. Skulle gärna vilja få tag i de äldre skrivna källorna rörande kyrkan, socknen och handelsplatsen.

Angående det opassande ordet: "fel" Det finns inget som är fel eller rätt, vill du att Wikipedia ska vara en kopia av NE så föreslår jag att du håller dig till NE. För mig är Wikipedia ett forum för att utveckla kunskap inte sätt att konservera okunskap genom att följa Uppsala Universitets devis. Halvdan 1 mars 2011 kl. 11.25 (CET)

I Wikipedia:Trovärdiga källor skiljer man hur stor trovärdighet olika källor har. Under Källor med hög trovärdighet finns bl.a. Uppslagsverk, ordböcker och liknande referensverk. Under Källor med tveksam trovärdighet finns bl.a. Hembygdslitteratur eller lokalhistoria. Du må tycka vad du vill om den indelningen, men du har alltid möjlighet att få den skrivningen i Wikpedia:Trovärdiga källor ändrad, om du kan visa att det som står där är fel. Du påstår att det inget finns som är rätt eller fel. Okej då, en fråga: Anser du att jorden är rund eller platt? En inte alltför avancerad gissning är att du anser att jorden är rund. Allså är det fel att säga att jorden är platt. När vi då kommer till ortnamnet Köping/Köpingsvik så kan jag citera ett uppslagsverk som jag ofta använder: Svenskt ortnamnslexikon. Det har genom att vara ett uppslagsverk hög trovärdighet enligt Wikipedia:Trovärdiga källor. Under Köpingsvik tätort, Köpings sn, Slättbo hd, Öland står det på sidan 183: Kiöpings vicken 1653 (avser en vik). I förleden (av Köpingsvik) ingår sockennamnet. Namnet Köpingsvik blev definitivt bebyggelsenamn i samband med att järnvägs- och poststationsnamnet 1947 ändrades från Tingsdal till Köpingsvik.... Om Köping sn, Slättbo härad, Öland står det på samma sida: "(aput) Køpungskyrkiu 1315 (avser kyrkan). - Namnet innehåller fsv. køpunger 'handelsplats'. Socknen har fått detta namn på grund av att sockenkyrkan byggdes på en känd tings- och marknadsplats." Det här kan du visa för Köping-Egby hembygdsförening och fråga vad de har för källor. Du skrev att du gärna vill ha tag i de äldre skrivna källorna rörande socknen och handelsplatsen. Om du inte är nöjd med det som står i Svenskt ortnamnlexikon kan du besöka Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Där kan du få tag på mer material. Till slut: Jag undanber mig påhopp som att jag bör hålla mig till NE istället för Wikipedia. Att jag skriver det här svaret till dig beror just på att jag vill (med dina ord) "utveckla kunskap inte sätt att konservera okunskap genom att följa Uppsala Universitets devis". Med vänlig hälsning. Stiwed 2 mars 2011 kl. 17.47 (CET)Svara

Tack för ett mycket bra svar, då är det klarlagt att Köping socken och kyrka fått namn efter handelsplatsen (Köping) och att dagens Köpingsvik är en sentida ort och namn konstruktion belägen på samma geografiska plats. Med vänlig hälsning. Halvdan 3 mars 2011 kl. 10.51 (CET)

Det var roligt att du tycker att svaret var bra. Jag har nu försökt precisera ännu mer, så att det förhoppningsvis framgår att Köping som handelsplats kom före Köping som socken. Antagligen var det så även med Köping, Västmanland, att det var handelsplats långt innan de fick en kyrka och naturligtvis mycket långt innan Köping fick stadsrättigheter av Sten Sture den äldre år 1474. Det är roligt att du intresserar dig för vad som står i Wikipedia och att du deltar även som skribent. Det var bara synd att det blev litet fel det här med Köpingsvik. Med vänlig hälsning. Stiwed 4 mars 2011 kl. 11.45 (CET)Svara

Kan inte å vara en förändrad form av os? (Ex. Umeos ~= Umeå). 77.53.170.73 3 januari 2012 kl. 20.35 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Jonteemil.)Svara

os, menar åmynning, dvs inte riktigt samma sak som å. Sedan är det vanligt många efterled förändrats med tiden men det behöver man se på från fall till fall.Yger 3 januari 2012 kl. 19.40 (CET)Svara

Djurås, Älvsborg och Ljungan är wikilänkade till Os en gren sida. Bör dessa länka till -ås/-åsa? Eller en ny rubrik -os? Det finns noter i artiklarna men enbart i bokform som jag inte har tillgång till. Maundwiki (disk) 23 november 2013 kl. 23.39 (CET)Svara

Takk for en utførlig, lærerik og nyttig side!! --Kubelsky 18 januari 2012 kl. 15.52 (CET)Svara

Ändelsen -rup som i Sturup, Torup finns inte med. Är det riktigt att det motsvarar -ryd, -röd? 83.180.239.196 12 oktober 2013 kl. 17.02 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Jonteemil.)Svara

Nej, -rup är en variantform av -torp. /Lars Törnqvist (disk) 12 oktober 2013 kl. 17.27 (CEST)Svara

Ortanmnslexikonet anger -erup som dansk/själländsk (skriftspråks)variant. -erup finns också bara i skånelandskapen. Vad -rup utan inledande "e" är - om det alltid är en kortform av det förra - hittar jag inget om. Det finns ett Tustrup i Södermanland och två Borup i vardera Västmanland och Västerbotten, som i så fall ligger udda till (kan det vara sentida danska immigranter?). Taxelson (diskussion) 4 november 2014 kl. 15.40 (CET)Svara

Mer om detta finns i "Ortnamn i Skåne" (av Bengt Pamp), s. 57. Pamp har inte skrivit om just formen -rup, men av beskrivningen av sådana ortnamn att döma gör han ingen skillnad på -erup och -rup. Han skriver om Sallerup att det kommer av Saxulstorp m.m. (upptecknat på 1200-talet), Löderup hette Ludathorp på 1300-talet och Tirup skrevs Tithorp år 1339. Det har alltså någon gång under den danska tiden blivit en övergång i skrift till -erup eller -rup. Enligt Pamp uttalar man på genuin skånsk dialekt ortnamnen Bonerup och Krapperup som bonarp och krapparp. Namnen i Södermanland, Västmanland och Norrbotten, som nog är rätt sent upptecknade, är säkert påverkade av det skånska eller det danska sättet att skriva -rup, kanske för att skåningar eller danskar har bosatt sig på de platserna. Stiwed (diskussion) 5 november 2014 kl. 11.24 (CET)Svara

Skogsfrun skriver här ovan: "För även om det heter Arvidsjaur och inget annat på svenska så har jag svårt att se hur -jaur kan vara ett svenskt ortnamnsefterled. Det är och förblir samiskt, även om det används på svenska." Ett problem är just försvenskade finska och samiska ortnamnsefterled. När det gäller finska sådana har vi exempelvis -lax, t.ex. Hortlax (av lahti), vi har -järv (av järvi), t.ex. Lansjärv och det i går tillagda -sar, -sor, -sår, -såra (av saari). Det finns också andra finska efterled som ännu inte finns med i artikeln som -lamp (av lampi), t.ex. Håcklamp i Hälsingland och -randa (av -ranta), t.ex. Haparanda samt Gullranda (fi. Kultaranta) i Finland.

När det gäller samiska ortnamn finns det former som (-jaur), samiska bl.a. jávrrie, där -jaur är en svensk kortform (jämför med finsk-svenska -järv och -lamp). Om vi ska ta bort helfinska former som -järvi och -vaara, borde vi väl också ta bort halvfinska former som -lax (Hortlax m.fl.) och -sar, -sor, -sår, -såra (Pensar, Åvensor m.fl.)? Vi kan väl inte betrakta -lax och -sar som svenska och ha kvar dem, medan vi ev. tar bort försvenskade former som -jaur och -järv? Stiwed (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 09.25 (CET)Svara

Jag tycker man måste utgå från vilket språk efterledet är hämtat från. För mig verkar det alltså naturligt att lägga -lax, -sar, -järv, -lamp etc. i Finska ortnamnsefterled. Sedan kan man gott ha med dessa efterled även i denna artikel, för att underlätta för den som inte på förhand vet att de är finska utan söker efter dem här, men bara ange en hänvisning.--Skogsfrun (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 12.53 (CET)Svara

Hur letar och läser vi? Vad betyder detta efterled? Innan jag kan slå upp måste jag veta vilket språk det kommer från om det finns olika listor. Naturligtvis kan (ska?) det finnas en omdirigering XYZ ortnamnsefterled#XYZ med kategori fornnordiska, danska, finsk, samisk o.s.v. Bör alla efterled oavsett språkligt ursprung placeras i en artikel för efterled som används i svenska? Maundwiki (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 12.57 (CET)Svara

Jag tycker det verkar troligt att den som undrar över ett ortnamn i Sverige och som inte vet något om varifrån efterledet kommer börjar leta i den här artikeln. Därför tycker jag att man kan ha kvar -jaure etc. som rubriker med hänvisning till samiska ortnamnsefterled.--Skogsfrun (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 16.12 (CET)Svara

Jag anser att t.ex. -lax är ett svenskt ortnamnsefterled, medan dess ursprung -lahti är ett finskt, eftersom -lax används på svenska. Man kan inte betrakta en förvrängd form som "osvenskt" bara på grund av ursprunget. De har upptagits i det svenska ortnamnsskicket. Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden har ju alla ortnanmsefterled sitt urpsrung i ett annat språk. Ska också många i Skåne förekommande ortnamnsefterled betraktas snarare som danska? --Migro (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 00.08 (CET)Svara

Jag håller med Migro om -lax. Samma sak borde gälla för -sar, -sor, -sår, -såra. Sådana namn har inte en finsk prägel. Parallellen som Migro gör med Skåne är slående. I Danmark finns namn som da:Vinderup och Hillerød och i Skåne (som en gång tillhört Danmark) finns till exempel namn som Skurup och Linderöd. Men inte kan man väl för den skull betrakta t.ex. Skurup och Linderöd som danska? Sjunnesson (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 06.45 (CET)Svara

Om vi inte är överens om det här får vi nog gå till ortnamnsforskningen och se hur man ställer sig där. För mig, som inte är ortnamnsforskare utan bara språkkunig, är det självklart att efterledet "-lax" är finskt och inte svenskt, eftersom ordet inte finns i svenskan i denna betydelse. Även om ordet blivit förvrängt från det ursprungliga "-lahti" är det fortfarande mer finskt än svenskt. Det finns många svenska ortnamnsefterled som också förändrat form men som fortfarande är svenska. När det gäller danskan blir det förstås svårare eftersom språken ligger så nära varandra och det är mindre uppenbart vad som är danskt och svenskt. I det fallet har jag ingen åsikt.--Skogsfrun (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 07.10 (CET)Svara

För mig som finlandssvensk så är det lika självklart att -lax är svenska (ehuru av finskt ursprung). Bokstaven x används ju inte i finskan ( man skriver ks i stället). De orter som heter något med -lax på svenska heter nästan untantagslöst något med -lahti på finska, t.ex. Revolax–fi:Revonlahti. /ℇsquilo 29 oktober 2014 kl. 07.28 (CET)Svara

Har svensktalande i Finland själva bildat ortnamn med efterledet -lax? Jag trodde att efterledet bara förekom i ortnamn som lånats in från finskan.--Skogsfrun (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 08.04 (CET)Svara

Nu gissar jag, men jag skulle tro att alla namn som slutar på -lax eller -sar från början har varit finska även om de ursprungliga finska namnen har fallit ur bruk. Jag har till exempel aldrig hört Högsåra kallas för Haukisaari (Gäddön) på finska. Inte heller att Pensar eller Petsor skulle kallas för Piensaari (Lillön). Det skulle bli riktigt förvirrat i Korpo där det finns både en Lillpensar och en Storpensar. Jag har för mig att jag har sett Pensor i Nagu kallas för Peenari på någon karta, men jag är inte säker. Åvensor däremot heter verkligen Ahvensaari (Abborrön) på finska. /ℇsquilo 29 oktober 2014 kl. 11.59 (CET)Svara

Den fiktiva byn Siklax förekommer i Lars Sunds romaner. Det är ju på ett sätt ett bildat ortnamn, men går lite förbi ämnet. --Migro (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 15.45 (CET)Svara

Vi verkar ha samma bild av verkligheten, men vi drar olika slutsatser. Hur vill ni definiera svenska ortnamnsefterled, ℇsquilo och Migro? Är det efterled i alla ortnamn som används på svenska? I så fall borde ortnamn från hela världen platsa. Eller är det efterled i alla ortnamn som används på svenska och som ligger inom svenskspråkiga områden? Jag har svårt för en definition där språktillhörigheten avgörs av belägenheten. För mig är det enda hållbara att man utgår från det språk på vilket efterledet är betydelsebärande och används för ordbildning. Hortlax heter ju så för att där finns en lahti (eller snarare laksi som det tydligen hette förr enligt Norrländsk uppslagsbok), en vik. Efterledet har en betydelse på finska och det är i detta språk ortnamnet måste ha bildats. Att formen -lax används av svensktalande ifrågasätter jag inte, men det är fortfarande ett finskt efterled.--Skogsfrun (diskussion) 1 november 2014 kl. 07.12 (CET)Svara

För mig är ett ortsnamn svenskt om det används på svenska oavsett om det har svensk ursprung eller har blivit försvenskat. Åvensor är det svenska namnet på Ahvensaari på samma sätt som Hanko är det finska (förfinskade) namnet på Hangö. Enligt samma princip är Nissa egentligen ett svenskt namn på Nice, men det används inte i svenska språket idag. /ℇsquilo 1 november 2014 kl. 09.01 (CET)Svara

Det blir lite svårt att hitta en exakt definition på vad ett svenskt ortnamn(sefterled) är. Köpenhamn är ju ett svenskt ortnamn i denna form, inte ett danskt (d.v.s. København). I mitt tycke är alla försvenskade ortnamn svenska oberoende ursprunget. De flesta samer eller finnar skulle knappast ens förstå vad ursprunget till flertalet försvenskade former på samiska och finska ortnamn är. Köklax (uttalas som kök) ligger mycket långt från det presumtiva ursprunget kaukalaksi. Kunde en defitition på svenska ortnamn vara något i stil med "ortnamn som används inom det svenska språkområdet vars form inte direkt är på ett annat språk" --Migro (diskussion) 1 november 2014 kl. 23.00 (CET)Svara

Vanliga efterled på ortnamn (i svensktalande områden) som används på svenska bör finnas medtagna i listan. Om de är försvenskningar av namn som ursprungligen bildats på ickeskandinaviskt (icke-indoeuropeiskt språk för de riktigt gamla?) kan de dock med fördel diskuteras närmare i en separat artikel om ortnamnsefterled/element på respektive ursprungsspråk. Där, men kanppast här, är det nämligen rimligt att sammanföra den försvenskade formen inte bara med med andra varianter av det aktuella elementet på ursprungsspråket - det kan finns i olika dialektvarianter, olika grammatiska former och annat som är värt att beskriva och det har kanske också givit upphov till andra namnvarianter i mötet med t.ex ryska eller norska. Antagandet är nämligen att element som "-lax", "-järv" och "jokk" inte varit produktiva på svenskspråkigt område, utan bildats av människor som talat ett annat språk och sedan övertagits av svensktalande. Namnets historia och sammanhang kan därför förstås utifrån sitt ursprungsspråk. För det blir väl ändå lite bakvänt att omdirigera t.ex "-lahti" och "-jávrre" till "Svenska Ortnamnsefterled" och sedan beskriva dem under sina förvanskade former "-lax" och "-jaure"? Taxelson (diskussion) 1 november 2014 kl. 23.37 (CET)Svara

Lite bakvänt kanske det blir, men vi måste ju ändå utgå från att det här är Svenskspråkiga Wikipedia. /ℇsquilo 2 november 2014 kl. 10.45 (CET)Svara

Ja, men vi har också principen om globalt perspektiv och bruket med huvudartiklar. Om det finna aspekter som är relevanta att beskriva för efterledet i sig, som grammatik, dialektvarianter, reception i tredje språk, men inte i just denna artikel, må detta självklart kunna beskrivas i en annan artikel. Ingen har väl föreslagit att de försvenskade efterleden ska tas bort ur denna lista. Taxelson (diskussion) 4 november 2014 kl. 14.09 (CET)Svara

Med ortnamn avses ju både bebyggelsenamn och naturnamn, men artikeln handlar ju nästan bara om bebyggelsenamn. När det gäller t.ex -järvi och -jaure, så är ju dessa som bebyggelsenamn sekundära till motsvarande naturnamn, som till skillnad från bebyggelsenamnen förekommer ymnigt. Jag menar att det är rimligt att dels länka listor över sjöar med respektive efterled där det är relevant, dels även ta upp efterled som saknar bebyggelse, som exempelvis -avan. Taxelson (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 13.51 (CET)Svara

Artikeln är ju motsägelsefull, den heter "ortnamnsefterled" men det finns ett avsnitt i texten som anger att det ska handla om bebyggelsenamn. Jag tycker det är rimligt att ta upp ortnamn i allmänhet, oavsett koppling till bebyggelse, och ändra i texten i enlighet med detta.--Skogsfrun (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 14.04 (CET)Svara

Jag är ytterst tveksam till värdet av att ha med hela listor insprängda bland det övriga. När sedan åtminstone en lista är gjord på ett helt förkastligt sätt, Lista över insjöar i Sverige med namn som innehåller "aura", blir jag mycket betänksam. För vad är det här "aura" för något? Vi har t.ex. sjön Laurajärvi. I det namnet är ju Laura- förled och -järvi¨ efterled! Vidare Naurasjöarna, Paurankilantto m.m. Vidare: Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -träsk innehåller ett antal sjöar som inte har ett sammansatt namn: Hau träsk, Tingstäde träsk, Rassa träsk och Åva träsk. Det är bara sammansatta namn som kan ha förled, efterled och ev. mellanled.

Mer generellt: Varför ska vi över huvud taget lägga in en massa listor i artikeln? Det är klart att man kan lägga in massor av listor över olika efterled, som -berg, -bo, -by -boda, -bodarna osv., men är vekligen syftet med artikeln att vara ett fullständigt register över alla svenska ortnamnsefterled? Räcker det inte med att man har med några exempel, så som det har fungerat tidigare? Dessutom blir det problem med t.ex. -bo som har många olika betydelser och t.ex. -berg, som antingen kan betyda just berg eller bergverk, gruva, gruvfält som många -berg i Bergslagen, t.ex. Lindesberg, Norberg och Persberg. Stiwed (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 11.36 (CET)Svara

Samlingsnamnet för de 5 listor som lagts till under -jaure är Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -jaure. Av dessa är den lista jag har nämnt här ovan, Lista över insjöar i Sverige med namn som innehåller "aura", den mest felaktiga, och den innehåller bl.a. Haurajärvi, Kaurajärvet, Laurajärvi, Raurasjärvi samt 2 Paurankilantto, samtliga dessa av finskt ursprung, och har inget som helst med -jaure att göra. Vidare finns en sjö som heter Rauras, som inte heller har något med -jaure att göra. Det finns något som heter wp:originalforskning som vi inte ska ha, fast just i det här sammanhanget är nog forskning litet missvisande.Stiwed (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 16.57 (CET)Svara

Jag ber om ursäkt för "aura"-listan. Den borde aldrig ha legat i artikelnamnrymden, och är nu borttagen därifrån. "aure-listan" är rensad och innehåller nu endast sådana som slutar på -aure (men inte -jaure), och kartan är uppdaterad. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 00.05 (CET)Svara

Angående -träsk: Att det vid särskrivning inte längre är fråga om efterled i formell mening förstår jag förstås, men som jag förstår av bl.a de gotländska -träsk-exemplen är bruket med sär- och ihopskrivningar något vacklande. Det bör också gälla -sjö, -göl och -kärr och kanske fler, där ju i främst södra Sverige finns gott om vanligen, men inte alltid, ihopskrivna namn med efterled i obestämd form. Vi har exempelvis Hultagölen, Hultagöl och Hulta göl, där göl i det sista fallet må vara diskvalificerat som efterled i strikt mening, men är det verkligen meningsfullt att vara så formell, att man inte behandlar namnen med "särskrivna efterled" tillsammans med de andra?? Jag uppfattar för min del inte särskrivningen som särskilt betydelsebärande, men om jag har fel därvidlag bör det finnas desto större anledning att belysa just denna betydelseskillnad tydligt. Givetvis kan man hålla dem åtskilda i listorna, om det tillför värde. Jag har hittills valt att inte göra det, då jag uppfattat särskrivningsbruket något vacklande, och betydelseskillnaden begränsad, men det går antagligen att ändra.

Angående om listorna bör finnas med: Jag tänker att det är en poäng att ge möjlighet att dels ge läsaren chansen att relatera till sitt eget geografiska område, dels kunna fundera vidare över, och på så sätt förstå, hur en viss namntyp är spridd och till vilka andra led det brukar vara kopplat - sådana med uppenbar betydelse eller sådana som man inte utan vidare ser i genom, t.ex. Listorna binder också samman uppslagsverkets artikelbestånd, vilket är av visst värde i sig.

När det kommer till listor med efterled som kan ha olika innebörd, som t.ex -bo, är jag tveksam, men lutar nog åt hållningen att när artikeltexten väl visat på de olika namntyperna som döljer sig bakom ett tillsynes enhetligt -bo och vad som karaktäriserar de skilda grupperna - kan man sedan lämna över en lista till läsaren, som då får illustrera den förvirrade bild som de olika men likalydande -bo-namnen representerar. Men jag är part i målet, och tycker för egen del mycket om denna typ av listor, varför jag gärna överlåter till andra att bedöma listornas vara eller inte i denna artikel. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 00.05 (CET)Svara

När vi nu har de här listorna tycker jag att det kan vara lämpligt att länka till dem härifrån. Jag kan inte se hur det kan skada. Vad gäller samman- och särskrivna namn, typ träsk så har Stiwed förstås rätt i sak: Bara sammansatta namn kan ha förled och efterled. Samtidigt är det också som Taxelson säger, att bruket vacklar. Själv kan jag tillföra Torneträsk som hos t.ex. SMHI kallas Torne träsk. Med tanke på det ser jag inte riktigt poängen med att vara rigid med att utesluta särskrivna namn – framför allt inte ur listorna, som ju inte på samma sätt som denna artikel är begränsade till namn med flera led.--Skogsfrun (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.58 (CET)Svara

Att beteckna den sista delen av ett särskrivet namn som efterled tycker jag är hel fel. Att vara noga med terminologin är inte att vara rigid. Vi måste följa de språkvetenskapliga reglerna. Men när det gäller de här listorna, om vi ska ha dem med, vilket jag inte tycker, är det väl praktiskt om man har med även särskrivna namn. Men då borde nog listorna heta till exempel Sjönamn med -järvi som ortnamnselement. Ortnamnselement är alla delar av ett ortnamn; förled, ev. mellanled, efterled, ändelser, samt både den första och sista delen av särskrivna ortnamn.

Att ha en mängd listor insprängda i texten, som det skulle kunna bli om listraseriet utökas, tycker jag inte alls är en bra idé. Listor kan förstås finnas självständigt, utan att för den skull vara med i Svenska ortnamnsefterled. För där blir det bara störande om man för varje efterled ska lägga in listor. Men om listorna finns självständigt eller som en separat samlingsartikel med listor som gäller just ortnamn, kan det kanske uppfylla eventuella önskemål om att listorna ska binda samman uppslagsverkets artikelbestånd. Stiwed (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 07.23 (CET)Svara

Nej, naturligtvis ska vi inte beteckna sista delen av ett särskrivet ortnamn som efterled, men däremot beskriva och belysa det faktum att språkbruket avseende vissa efterled är vacklande, så att samma element ibland skrivs som efterled ibland står självständigt och att båda skrivsätten ibland förekommer för samma namn. Att vissa "leder" på detta sätt är svagare än andra är relevant att ta upp. I listor där båda namntyperna ingår, är det möjligt att inledningsvis skriva t.ex: "I denna lista ingår både namn där 'träsk' utgör efterled och sådana där 'träsk' är fristående avslutande namnelement". Ett sådant påstående behöver ju ingen källa - det är bara ett tekniskt faktum, medan en diskussion om det vacklande bruket efterled visavi fristående element i artikeln, behöver det. Om det senare är ett problem eller inte vet jag inte. Du har kanske tillgång till litteratur som belyser detta.

När det gäller farhågan för ett skenande listraseri, tror jag det är överdrivet. Vi har artiklar om alla namngivna sjöar >1 ha, men jag kan inte riktigt se möjligheten att göra något liknande för något annat, inte ens vattendrag, då dessa tenderar att ha olika namn under sina lopp. Myrar kommer inte att uppnå relevans, beståndet av havsvikar och berg kommer aldrig att gå att definiera på ett sådant sätt att man kan göra ett täckande artikelbestånd och det gäller nog alla övriga företeelser som skulle kunna vara av intresse för naturnamn. Detsamma gäller bebyggelsenamn, där vi visserligen har täckning för socknar, tätorter och småorter, men dessa utgör så vitt jag kan förstå alltför små bestånd för att ge några listor av intresse i detta sammanhang. För att fortsätta med den hypotetiska "lista över artiklar om bebyggelse med namn som slutar på -bo", så skulle den aldrig kunna bli rättvisande, eftersom det alltid förblir godtyckligt vilka artiklar som har skapats (utöver nämnda orttyper). Listan skulle helt enkelt återspegla wikipedianernas intresse snarare än namnens utbredning, och ska därför givetvis inte länkas varken från denna artikel eller någon annan i artikelnamnrymden. Sjönamnen utgör därför ett lyckligt undantag, och så kommer det troligen att förbli. Taxelson (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 10.32 (CET)Svara

När det gäller det vacklande bruket efterled visavi fristående element för naturnamnsefterled är det nog bra att ha en diskussion om det när/om det blir en artikel om sådana efterled, eftersom vissa typer av naturnamn har en sådan vacklan, bl.a. kärr och träsk. Tyvärr vet jag ingen litteratur som beskriver detta. Beträffande bebyggelsenamn har jag inte upplevt någon sådan vacklan.

Min oro för att det ska komma en mängd olika listor på efterled är kanske obefogad. Jag vet inte vilka tekniska möjligheter det kan finnas, utöver det här med sjöar. Om det är som du skriver, att sjönamnen utgör ett undantag, är det ju inget större problem. Stiwed (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 12.04 (CET)Svara

Eftersom det har funnits berättigad kritik mot att Svenska ortnamnsefterled tidigare har handlat om bebyggelsenamn (med undantag av de gotlänska namnen med träsk) tycker jag att det skulle vara bra att skapa en särskild artikel för naturnamnsefterled. Man kan då döpa om Svenska ortnamnsefterled till t.ex. Svenska ortnamnefterled (bebyggelsenamn) och skapa t.ex. Svenska ortnamnefterled (naturnamn). Det skulle av flera skäl vara bra att ha de båda namntyperna åtskilda.

För det första bör inte Svenska ortnamnsefterled utökas alltför mycket. Att ha med naturnamnen i samma artikel som bebyggelsenamnen skulle avsevärt förlänga artikeln.

För det andra finns det en hel del som är speciellt med åtminstone en del av bebyggelsenamnen:

1. För många av bebyggelsenamnen har språkvetenskapen kunnat göra en åldersbestämning grundad på de olika element som ingår i namnen. Speciellt är det efterleden, som -bo, -by, -stad, -tuna m.fl. som har fångat forskarnas intresse, och det gäller i viss mån även förleden, som t.ex. olika mansnamn (och i mindre utsträckning kvinnonamn). Även namnen som helhet har förstås varit viktig att titta på.
2. En del bebyggelsenamn är genitiv av naturnamn, något som gör att det är viktigt att skilja ut sådana namn från de naturnamn som är upphov till vissa bebyggelsenamn. Jag tänker då på hur en eller flera bokstäver tas bort för att beteckna genitiv. Sålunda ligger samhället Svartå vid Svartån, samhället Hammarö ligger på Hammarön och samhället Degerfors ligger vid Degerforsen. Stiwed (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 07.57 (CET)Svara

Detta är väl argumenterat! Det skulle också kunna förenkla beskrivningarna av hur exempelvis efterledet "-träsk" i Bastuträsk (ortnamn med genitivfunktion) och "-träsk" (naturnamn med efterled i obestämd form?) i främst de gotländska och södermanländska sjöarna förhåller sig till varandra. De torde, om jag förstår det rätt, grammatikaliskt vara olika efterled, ehuru likalydande. Taxelson (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 10.45 (CET)Svara

Ja, man kan säga att efterleden i dessa fall är grammatiskt olika eller betydelsemässigt olika. När det gäller just "-träsk" ersätts ju den bestämda formen -träsket av den obestämda formen. Jag har kollat mot Ortnamnregistret angående betydelsen av -träsk och funnit att bara finns bara finns två fall i Sverige där både bebyggelse och sjö har samma namn -träsk, och det är Bredträsk och Rackträsk, båda i Arjeplog i Lappland. När det gäller -kärr har jag gjort en koll på 4 bebyggelsenamn i Värmland, Bokärr, Kroppkärr, Skattkärr och Starrkärr, och funnit (om jag har sökt på rätt sätt) att det inte finns några sjöar eller sankmarker i Värmland med något av de 4 namnen. Man kunde ju tro att den här bebyggelsen fick sitt namn efter kärr, men i Värmland verkar det inte så i alla fall. När det gäller Skattkärr uppger Svenskt ortnamnslexikon att -kärr "syftar på sank mark vid gården". Det mycket vanliga bruket i övre Norrland att namnge gårdar och byar efter träsk motsvaras tydligen inte i Värmland av kärr. Inte heller finns det någon bebyggelse -sjö i Värmland, fast det är vanligt på andra håll i landet. Stiwed (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 12.43 (CET)Svara

"-kärr" är vanligt för småsjöar i området runt Göteborg. I Södermanlad verkar även arealmässigt ganska stora sjöar kunna heta något på -kärret (fast åtminstone en del av dem kan dock vara uppdämda i senare tid). I Västerbotten/Norrbotten verkar de vara mindre. Tittade också på några bebyggelsenamn i Värmalnd på -kärr, och konstaterar att det sällan finns någon våtmark som skulle ha kunnat heta -kärr, men utan att ha gjort en systematisk genomgång, tyckte jag mig se att kartan ganska ofta visar att bebyggelsen ligger i anslutning till ett område som sannolikt kan vara utdikat, t.ex Långkärr och Stubbkärr se här! Att man dikat ut kärr (näringsrika grunda våtmarker) för nyodling är ju rimligt, men därigenom har våtmarken också försvunnit, och vi vet inte vad det kallades innan utdikningen (Långkärret eller Långkärr). Beträffande ortnamnen tycks härigenom framträda regionala skillnader i vilka slags våtmarker som kan få beteckningen "kärr". I Södermanland även ganska stora sjöar, i västliga Götaland (liksom i Väster- och Norrbotten?) småsjöar. På andra håll våtmarker men inte sjöar. Taxelson (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 16.17 (CET)Svara

Jag har, sedan jag gjorde den förra undersökningen av 4 ortnamn på -kärr i Värmland, gjort en mer omfattande kontroll av de värmländska bebyggelsenamnen på -kärr, samt nu även -kärret. Då fann jag att en enda platsen, där bebyggelse och sankmark hade samma namn, var en bebyggelse Ängkärret i Norra Råda. Jag hade en hypotes om att det kunde vara så att även -kärret som naturnamn kunde bli -kärr som bebyggelsenamn, som en parallell till -träsket/-träsk i övre Norrland, men det stämde inte. Din uppfattning, om utdikning och att det kanske före utdikningen kan ha funnits ett namn på denna våtmark, verkar rimlig. Innan jag läste din lista Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -kärr visste jag inte att sjöar kunde kallas 'kärr'. Det gjorde mig förvånad. Och sjönamn på -kärr tycks vara vanliga speciellt i f.d. Älvsborgs län. Stiwed (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 17.08 (CET)Svara

Jag har tittat igenom bebyggelsenamnen på -kärr och kärret i Södermanlands län samt kommunerna Ale, Lerum och Mark i Västra Götaland (med hjälp av kartsök och ortnamn, men i stort sett är bilden densamma. Det finns ingen namngiven våtmark med motsvarande namn. Ofta kan man ana att odlingsmarken består av en mindre, utdikad f.d våtmark. Egentligen hittade jag bara ett exempel på bebyggelse/våtmark, nämligen Långekärr vid Långekärr i Ale kommun. Ett par tveksamma fall är sedan Vrångekärr vid Vrångetjärnen där det också finns en namnlös "loka" nära gården, som kanske skulle kunna heta vrångekärr e.d. Det finns också ett Långarekärr vid Långkärret(-vid långsmal göl, men skrivet i svart och inte blått) i Marks kommun. Men min misstanke är att kärr i huvudsak avser sådana marker som man antingen odlar upp, eller låter bli att bo vid. Rå luft och olidligt mycket stickande insekter annars... Taxelson (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 20.22 (CET)Svara

Om grundfrågan, en eller två artiklar: jag skulle föredra om bebyggelse- och naturnamn hölls samman i en artikel. Många gånger rör det sig ju om samma efterled, i bestämd eller obestämd form (känner mig inte helt övertygad om att det skulle vara genitiv). Listan är också redan nu så lång att jag tycker att det inte skulle spela så stor roll om den blev längre. Men detta är inget jag tänker strida för; om andra har starka känslor för en uppdelning av bebyggelse- och naturnamn så kan vi göra så.--Skogsfrun (diskussion) 1 november 2014 kl. 07.19 (CET)Svara

För många ortnamn finns det två grammatiskt skilda former för bebyggelsenamn resp. naturnamn. Om vi t.ex. tar Svartå bruk (som ligger vid Svartån) så är det helt klart att Svartå betecknar 'bruket vid Svartån'. Om inte formen Svartå skulle vara genitiv är den istället dativ. Stiwed (diskussion) 1 november 2014 kl. 07.32 (CET)Svara

Jag törs inte uttala mig om kasus, men det är ju nästan en regel att bebyggelsenamn står i obestämd form. Östersund, inte Östersundet. Stockholm, inte Stockholmen. Sandhamn, inte Sandhamnen.--Skogsfrun (diskussion) 1 november 2014 kl. 07.37 (CET)Svara

När ett bebyggelsenamn är sekundärt till ett naturnamn (som till Svartån) eller till ett artefaktnamn, som Tibro, av Tidabron, får ofta bebyggelsenamnet en form som visar att det hör samman med det ursprungliga namnet. Sålunda bör Östersund vara sekundärt till Östersundet, Stockholm bör vara sekundärt till Stockholmen, Örebro bör vara sekundärt till Örebron osv. Det är så jag menar, att sådana namn får en form som visar tillhörighet till det ursprungliga namnet. Men visst har även primära bebyggelsenamn oftast obestämd form, t.ex. Halmstad, och då är det naturligtvis inte fråga om tillhörighet. Stiwed (diskussion) 1 november 2014 kl. 08.23 (CET)Svara

Jag håller helt med dig om detta. Men jag tror inte att det handlar om vare sig genitiv eller dativ.--Skogsfrun (diskussion) 1 november 2014 kl. 08.32 (CET)Svara

Nåja, då är vi i alla fall överens om själva sakförhållandet. Hur man sedan benämner det, som genitiv, dativ eller något annat, har mindre betydelse. Stiwed (diskussion) 1 november 2014 kl. 08.45 (CET)Svara

Och för övrigt finns det en del bra exempel på ortnamnsgenitiv, som t.ex. Falu kommun och Falu koppargruva som betyder "Faluns kommun" och "Faluns koppargruva". Det är bara det att istället för att Falun ska ha med genitiv-s saknas n. Stiwed (diskussion) 4 november 2014 kl. 12.41 (CET)Svara

I understand some Scandinavian and found this in the Norwegian WP article ås: Forstavelsen «ås-» finnes i mange ord, men har da vanligvis betydningen «gud-» (av Æser eller Asar). --Espoo (diskussion) 26 juli 2015 kl. 08.31 (CEST)Svara

Den norska artikeln har varken exempel eller källor till stöd för "gud". Denna artikel handlar om ortnamnsefterled (främst bebyggelsenamn), och då kan det nog aldrig syfta på Asar/gudar. Står "ås" som förled eller fristående - det finns väldigt många sådana namn i Sverige - syftar det vanligen på någon slags åsrygg (en:ridge). Om det i något fall skulle syfta på kult, törs jag inte uttala mig om. Taxelson (diskussion) 26 juli 2015 kl. 09.44 (CEST)Svara

Jag håller helt med Taxelson att -ås som efterled inte kan syfta på "gud". Som förled (forstavelse) betyder det vanligtvis också ås (en:ridge). I enstaka fall är betydelsen omstridd, som beträffande de västgötska Åsaka, där en kultisk betydelse antas av bl.a. Lennart Elmevik. Stiwed (diskussion) 26 juli 2015 kl. 13.04 (CEST)Svara

Passar -kile i denna lista? Vanligt i Göteborgs och Bohus-län. Moberg (diskussion) 29 december 2016 kl. 11.16 (CET)Svara

Jag har nu lagt in -kil i listan. Det finns flera sådana namn i Bohuslän, medan det enda sammansatta namnet med -kile, enligt Ortnamnsregistret, är Ljungskile. Övriga namn med kile (namn på havsvikar) består av två ord och är då inte sammansättningar (som Haga kile och Björlanda kile). Stiwed (diskussion) 29 december 2016 kl. 17.33 (CET)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Svenska ortnamnsefterled. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518094137/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 maj 2017 kl. 09.00 (CEST)Svara

Förklaringen till ändelsen -inge har plockats bort av en annan medarbetare. Även om -inge i formell mening inte ett efterled, menar jag att dess förklaring platsar i artikeln. Hur ska en kunskapssökande person kunna hitta informationen om den inte finns i denna artikel? 78.41.240.73 12 juni 2017 kl. 13.18 (CEST)Svara

Inlägg, flyttat från min diskussionssida: Hej! Angående din ändring i Svenska ortnamnsefterled: Man måste skilja på sammansatta ortnamn, som har olika ordled. Ett exempel: Ortnamnet Ronneby är sammansatt av ett förled, ett äldre Rotn- (namnet på ån) och av ett efterled -by. Ortnamnet Kallinge är ett osammansatt namn, där Kall- är en del av namnet, som sedan härleds med ändelsen (suffixet) -inge. Om du vill skriva om ändelser (suffix) skriv då en särskild artikel som handlar om ortnamnsändelser. Med vänlig hälsning. Stiwed (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.20 (CEST)Svara

Det finns ju fler exempel i artikeln på det som inte enligt din definition kan anses vara ett efterled. Är det inte så att det är det är artikelns namn det är fel på, snarare än innehållet? Den vanliga läsaren gör nog inte den distinktionen som du vill göra. 78.41.240.73 12 juni 2017 kl. 13.26 (CEST)Svara

Om det finns flera exempel i artikeln på sådant som inte är efterled går det bra att plocka bort det, men givetvis med en bra motivering. Artikeln handlar om sammansatta ortnamn och Kallinge är inte ett sammansatt ortnamn. Om du är intresserad av ortnamn kan du läsa boken Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala 2003.

Du kan också skriva en artikel om svenska ortnamnsändelser, något som saknas på svenskspråkiga Wikipedia. Det vore mycket bättre än att hålla på och redigeringskriga. Stiwed (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.36 (CEST)Svara

Det vore mycket bättre om du tog upp frågan till diskussion först, innan du börjar radera källbelagd information. Det hör till god ton på WP att göra så. 78.41.240.73 13 juni 2017 kl. 08.36 (CEST)Svara

Jag visste inte att det skulle bli en så snabb reaktion på att jag tog bort det som handlade om ändelsen -inge. Jag hade tänkt att skriva om det här på din diskussionssida, men jag hann inte förrän du hade återställt återställningen. Källbelagd information var det som handlar om -inge, så till vida är det rätt. Men den källbelagda informationen var inte alls relevant i det här sammanhanget, eftersom -inge inte är ett efterled. Så här står det i Nationalencyklopedin: Nationalencyklopedin, band 14, s.504: "Bildning. Ortnamn bildas som >egennamn överhuvudtaget. Enklast sker det genom att ett ord i det vanliga ordförrådet får funktion av egennamn, t.ex. Lund, Bred (sockennamn i Uppland). I övrigt bildas ortnamn liksom andra substantiv genom sammansättning eller avledning. I sammansättningar är normalt efterleden huvudled och förleden bestämningsled, t.ex. Bredgränd, Sandbacken, men ett adjektiv kan som bestämning i gamla namn stå efter sitt huvudord, t.ex. Enhälja (fornsv. Øn hælga 'den heliga ön'." Märk väl: Det står alltså "sammansättning eller avledning", vilket betyder att sammansättning och avledning är två skilda saker. Tänk så här: Om det finns en artikel om äpplen är det väl inte så lämpligt om någon skriver "Anjou är en röd eller grönfärgad päronsort". För det är så här du gör: du blandar äpplen och päron (bildligt talat). Med vänlig hälsning. Stiwed (diskussion) 13 juni 2017 kl. 09.27 (CEST)Svara

Att informationen är värdefull är klart, liksom att den inte riktigt hör hemma i artikeln. Nu omdirigerar -inge hit (ser att jag själv skapat den omdirigeringen 2014), men vart kan vi rikta om den? Sedan tycker jag nog att om det finns en vanlig päronsort som är till förväxling lik ett äpple, det kan vara på sin plats att i äppelartikeln kort påpeka att det inte är något äpple och hänvisa till lämplig artikel. Så om vi skapar Svenska ortnamnsavledningar vad med än -inge passar där? Taxelson (diskussion) 13 juni 2017 kl. 09.51 (CEST)Svara

Det finns en del olika avledningar i artikeln just nu som skulle behöva överföras till en sådan artikel. "-unda" verkar vara en, "-um" är delvis en.

andejons (diskussion) 13 juni 2017 kl. 10.18 (CEST)Svara

Jag håller helt med Taxelson och andejons om det ni skriver. Det finns åtminstone fyra påstådda efterled i artikeln som är ändelser (suffix). De är -inge, -unge, -und och -om. -om finns också i betydelsen 'hem', men de orter som räknas upp i artikeln har pluralisändelser. När det gäller -um är det samma sak som med -om, ibland betyder det -hem och ibland är det en pluralisändelse. Det är alltså så att de ortnamn som räknas upp i avsnittet om -om samtliga är avledningsändelser, medan avsnittet om -um är betydligt bättre skrivet och handlar om -hem. Ibland har till och med etablerade ortnamnsforskare svårt att avgöra om ett ortnamn har efterledet -um (hem) eller pluralisändelsen -um. Det gäller t.ex. det skånska ortnamnet Näsum, där Svenskt ortnamnslexikon inte kan ta ställning till om -um kommer av 'hem' eller om det är en pluralisändelse.

En artikel Svenska ortnamnsändelser skulle kunna handla om betydelse, geografisk spridning osv. av avledningsändelserna -inge (motsvaras i delar av Uppland av -unge), avledningsändelsen -und (som det finns ganska få av i Sverige), pluraländelserna -a (som finns spridda över en stor del av Sverige), pluraländelsen -e (som förekommer frekvent på Gotland, men som också förekommer i en del andra landskap). Tilläggas bör att inte alla ändelser -a eller -e betyder pluralis. Ett exempel är Slite, som ursprungligen hette Slijt, medan däremot andra gotländska ortnamn betecknar pluralis. Exempel på detta är Ala (Alum 1300-talet) och Linde (Lindum, 1300-talet), (Svenskt ortnamnslexikon 2003, sidorna 10, 18 och 192). En artikel om ortnamnsändelser bör också handla om pluraländelserna -om och -um. Som pluraländelse förekommer -om bland annat i Jämtland och Medelpad, medan -um som avledningsändelse bland annat förekommer i Ångermanland.

Hur som helst, det skulle vara bra att få bort dessa suffix (ändelser) från artikeln Svenska ortnamnsefterled, eftersom de inte hör hemma där. Stiwed (diskussion) 13 juni 2017 kl. 19.36 (CEST)Svara

En ny artikel, Svenska ortnamnsändelser, behandlar nu ändelserna. Stiwed (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.41 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Svenska ortnamnsefterled. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518093725/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 juli 2017 kl. 18.52 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Svenska ortnamnsefterled. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518093725/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518094137/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 september 2018 kl. 08.11 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Svenska ortnamnsefterled. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518093725/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0441_0442-0045.jpg
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150518094137/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg till http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 april 2019 kl. 13.15 (CEST)Svara

Är det någon som vet etymologin bakom efterledet -skäla (Simskäla, Kaxskäla)? /ℇsquilo 17 september 2019 kl. 08.55 (CEST)Svara

Enligt Finlandssvenska bebyggelsenamn har namnen finskt urpsrung, dock inte från samma ord: Simskäla från -salo och Kax(s)käla från Kakskerta. --Migro (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.26 (CEST)Svara

Ändelsen -ane tror jag är specifikt dalslänsk. Som i Yttre Bodane, Kilane. Plural bestämd form helt enkelt. Badarna, Kilarna.80.216.132.233 2 mars 2021 kl. 02.13 (CET)Svara

Jo, den finns i Dalsland och Värmland. Se Svenska_ortnamnsändelser#Pluraländelser_i_bestämd_form. Per W (diskussion) 2 mars 2021 kl. 12.00 (CET)Svara