Diskussion:Baptism

Baptismen är en kristen rörelse som har sin bakgrund i den radikala reformationen (anabaptister). Dessa grupper hävdade den enskilde kristnes rätt att själva tolka bibeln, avvisade ämbetet och införde troendedop. Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607. Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika och senare till andra länder. Den egentliga baptismen börjar med brittiska speratister, men mycket tyder på att de hade kontakter med anabaptismen. Döparörelsen startar med anabaptisterna. Svenska lutherska förföljeser är grundade på likheter mellan anabaptister och de nya baptisternaHylas 27 oktober 2008 kl. 20.02 (CET)Svara

Förutom det direkta ursprunget i brittiska separatister finns även vissa rötter i den radikala reformationen med teologer som Balthasar Hubmaier. ^{[1] [2]} Hylas 16 februari 2009 kl. 13.02 (CET)Svara

Kopplingen till anabaptismen är extremt svag. Baptisterna bildades av John Smyth, Thomas Helwys and John Murton, någon gång emellan 1606 och 1612. Smyth "döpte" sig själv (som f.d. anglikansk präst han var) och därefter sina kamrater. Efter att ha kommit i kontakt med frihetliga mennoniter i Nederländerna ångrade sig Smyth, och argumenterade för att de skulle gå med mennoniterna. Han dog innan församlingen hunnit gå med i mennoniterna, men Thomas Helwys and John Murton stannade utanför med en liten minoritet av de ursprungliga baptisterna, och återvände i stället till London, och bildade de generella baptisterna. Kopplingen är alltså att baptister och mennoniter ursprungligen vägrade gå ihop, så att säga, eller förkastade varandra på doktrinär grund. Tyvärr brukar baptister föra sig med en pseudohistoria i avsikt att bevisa att det alltid ha funnits baptister. Baptister är inte anabaptister, anabaptister är inte baptister. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 31 januari 2013 kl. 20.01 (CET)Svara

Det är ett mycket svagt argument, men jag känner en kyrkoherde som då och då med glimten i ögat kallar baptister för vederdöpare. Denna koppling har ockå lett till en missuppfattning. Han tycks tro att baptister döper om för varje gång någon tappat tron och kommer tillbaka.Mange01 (disk) 31 januari 2013 kl. 20.13 (CET)Svara

Jag har lagt till ett avsnitt om organisation. I och med att det på ett sätt är särskiljande för baptismen på samma sätt som troendedopet är det relevant. Som underlag har jag använt Ugglan, men moderniserat språket och anpassat efter moderna förhållanden. Det är baserat på det tidiga baptistsamfundet, men jag har anppassat för att täcka även EFK och pingströrelsen. Därmed bör det finnas den bredd som gör att artikeln gör sig även i ett globalt perspektiv.Hylas 4 augusti 2009 kl. 12.23 (CEST)Svara

Inom Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF) finns en scoutsektion som tidigare var ansluten till KFUK-KFUMs Scoutförbund. Det har alltid funnits baptistiska ungdomar och ledare inom KFUK-KFUM, men på 1940-talet bildade de en egen sektion inom scoutförbundet, som den första i förbundet som svar på önskemål om att bli ett eget scoutförbund. De kallades ibland bapf:are. SBUF:s scoutverksamhet är sedan den 1 januari 2008 ansluten till SMU-scout. Jag tog bort den här texten då den inte passar i en bred artikel om baptism, den är inte bara knuten till sverige, utan även knuten till ett specifikt samfund samt beskriver något som inte längre finns. Hylas 4 september 2009 kl. 10.46 (CEST)Svara

Jag kan inte se att dessa långa textsjok hör hemma i källnotsförteckningen, och lyfter därför ut dem hit. Det är förstås lovvärt att noggrant ange sina källor men så här korta utdrag ur en text är ändå svårbedömda. De ersätter inte att gå till själva källan, för den som vill kontrollera det uppgivna. Källnotsförteckningen bör IMHO vara en enkel lättläst lista, inte en citatsamling. Samtidigt känns det dumt att bara kasta bort det, varför jag placerar citateten här. Formaten nedan diffar lite, allteftersom jag blivit latare.

• "Det var i en skrift 1609 som Smyth klart angav sin baptistiska tro. Skriften hette The Charachter of the Beast. och där förklarar han bl.a. att spädbarn icke borde döpas" detta ledde naturligt vidare till döpte sig själv och "de övriga av sin församling." ur Den kristna friförsamlingen genom tiderna - Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. sid 201
• "Baptismen har sina rötter i en omfattande väckelserörelse under reformationen, med Balthasar Hubmaier som en ledande teolog" Alister McGrath (2007). Kristen tro Libris förlag, sid 238
• Roger Hayden (2007). English Baptist History and Heritage Baptist Union of Britain. Sid 10: "It has been a constant matter for discussion between Baptist historians as to just how far Baptist roots are in the Anabaptist movement".
• Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs, sid 294. F.O. Nilsson "hade blivit omvänd i USA och blivit metodist". Efter "tvivel om barndopets berättigande, tog han dopet i Hamburg 1847 och anslöt sig till baptismen".
• H. C. Vedder (1907). A short History of the Baptists. A short History of the Baptists "Fines and imprisonments and distraint of property were common. Babes were forcibly taken from their parents and baptized in Lutheran churches. One of their ministers was summoned before the courts sixteen times, was imprisoned six times, and once was shackled for many days and compelled to pay a large fine. These persecutions, in most cases instigated by the State clergy, and in all cases approved by them, aroused much sympathy and indignation in Sweden itself, and also in other countries."
• Magnus Lindvall Föredrag 'ANDERS WIBERG VÄCKELSEMAN OCH SAMFUNDSLEDARE' hämtad 23 juli 2009: "Han utbildades i Uppsala för att bli präst i Svenska kyrkan."
• Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. Sid. 295: Wiberg vistades 3 år i U.S.A och "samarbetade med baptisterna". När han kom tillbaka till Sverige fick ha från U.S.A. ekonomiskt stöd och det ledde till att "baptismen i vårt land fick ett starkt uppsving under Wibergs ledning".
• Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. Sid. 295: Broady beskrivs som "ganska strikt reformert och anti-hierarkisk i sin teologi." Sid. 364: "I Betelseminariet var överste Broady den tongivande ledaren, och hans reformerta, antiklerikala åskådning satte sin prägel på predikantkåren."
• Herschel H. Hobbs: What Baptists Believe Broadman Press (1964). Sid 84: "Baptists Believe that the Lord's Supper is symbolic. The bread and fruit of the vine are but symbols of the broken body and spilled blood of Jesus".
• The Reformed Baptist Theological Review / Confession hämtad 4 augusti 2009: "RBTR is committed to upholding the Confessional standards of Reformed Baptists who are committed to the Second London Confession of Faith (1677/1689) otherwise known as the 2nd LCF".
• EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE, Örebro 2007-11-14 hämtad 4 september 2009, "Stadgarnas formulering innebär att de lokala församlingarna är den grundläggande storheten.21 De förblir fria och självständiga men har slutit sig samman för att uttrycka sitt ömsesidiga beroende och sin överlåtelse till varandra i en förbundsrelation. I en sådan finns en varaktig och förpliktande gemenskap som alltså inte bara uttrycks inom en lokal församling utan också mellan församlingar."

--Lasse Lucidor (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 23.46 (CEST)Svara

Stycket bör nog nämna att Svenska Baptistsamfundet gåt upp i Equmeniakyrkan. --Lasse Lucidor (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 23.49 (CEST)Svara

JO, men främst borde detta stycke vidga perspektivet och även handla om andra samfund utöver Svenska baptistsamfundet som prakticerar baptistiskt dop, t.ex. EFK-samfunden, och om baptismens betydelse för övrig kyrklighet, demokratin och folkrörelsesverige.Mange01 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 15.17 (CEST)Svara

Ungefär samma saker avhandlas i den svenska historiken här och i Svenska Baptistsamfundet. Jag kan tycka att det mer övergripande hör hemma här, och en mer kortfattad historik (förutom det som rör själva förbundet) kan ligga i den andra artikeln. Jag lägger in slå ihop-mallar men tror att det kanske kan behöva flyttas text hit och dit i båda riktningarna? --Lasse Lucidor (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 14.54 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Baptism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090804195042/http://www.bwanet.org/default.aspx?pid=5 till http://www.bwanet.org/default.aspx?pid=5

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 11 maj 2017 kl. 19.34 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Baptism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20120119231558/http://www.baptist.hvall.com/Content/Historik/Wiberg.htm till http://www.baptist.hvall.com/Content/Historik/Wiberg.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 3 april 2018 kl. 09.07 (CEST)Svara