LA2

7 januari 2018: En veckans tävling om Första världskriget är i antågande. Något som jag tror saknas är Svenska Röda Korsets utväxling av invalidiserade krigsfångar mellan Ryssland och centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern). Frågan är just vad en sådan artikel borde kallas eller om fakta bör stoppas in i någon befintlig artikel. Kandidater är Sverige under första världskriget och en:World War I prisoners of war in Germany. Enligt diplomaten Anatolij Nekljudov ska termen vara "the exchange of the seriously wounded" (prisoners of war).[1] Det lär ha hållits en konferens i Stockholm, men när? Grimberg sätter augusti 1915 som startpunkt för den statistiska uppgiften att 63.000 fångar hade uväxlats genom svensk försorg. Utöver Röda Korset, var även Frälsningsarmén och Rädda Barnen delaktiga. Till källorna finns:

• Svenska insatser i världskriget i Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden (1913–1939)
• Krigsinvalidutväxlingen genom Sverige i Hvar 8 dag (16:e årgången), augusti 1915
• Hos svenska samariter i Wien i Hvar 8 dag (16:e årgången)
• Tyska kejsarinnan emottager krigsinvalider i Sassnitz i Hvar 8 dag (17:e årgången)
• Medicinsk gymnastik enligt Lings system i Joseph Guinchard, Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok (1915) berättar att sjukgymnastik fick ett uppsving i rehabiliteringen av krigsinvaliderna
• Anatolij Nekljudov, Diplomatic Reminiscences (1920)

26 oktober 2016: Senaste veckans nyskapade artiklar om Ryssland, Ukraina och Vitryssland, med hjälp av PetScan.

30 november 2014: Vilka är de flitigaste översättarna från svenska till ryska? Statistik baserat på antalet poster i Libris för sökningen "språk:rus övers:swe". Ljudmila Braude (122), Liliana Lungina (67, [2]), Nina Beljakova (43, [3]), Ekaterina Chochlova (25), Marija Ljudkovskaja (24, [4]), Sergej Štern (24), Aleksandra Afinogenova (20), Nina Fedorova (20), Olga Mjaėots (17), Aleksandra Polivanova (16, [5]), Marina Konobeeva (14), Anatolij Savčenko (14), Anna Savickaja (13), Julija Kolesova (13), Lidija Starodubtseva (13, [6], [7]), Elena Paklina (13), Elena Ermalinskaja (12), Tatja Dobronickaja (11), Viktor Petruničeva (11), Ksenija Kovalenko (11, [8]), Rinat Gazizov (11), Inna Streblova (10), Natalja Banke (9), Dmitri Plax (8), Irina Matytsina (8, [9], [10])

12 januari 2014: En artikel jag skulle skriva, om jag visste något om ämnet: Undervisningsteknologi (engelska: educational technology, sammandraget ed-tech) är läran om användningen av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Historik: Även om tekniska hjälpmedel i undervisningen i stort sett sammanfaller med 1900-talet (från skioptikon-projektorer och flanellografer till multimedia och Internet), så var det först under andra världskriget som deras effektiva användning började studeras av amerikanska militären. Lärdomarna spreds efter kriget till skolväsendet och blev på 1950- och 1960-talet högsta mode. B.F. Skinners lärobok The Technology of Teaching (1968, svensk översättning Undervisningsteknologi, 1969, nya svenska upplagor 1971, 2006, 2008, 2013) är flitigt använd och kan sägas definiera ämnet. Kritik: Förespråkare för undervisningsteknologi framstår lätt som överdrivna teknikoptimister, som vill införa apparater där det i stället hade behövts klassisk lärarverksamhet. Det händer att utvecklare av nya tekniska hjälpmedel försöker lansera dessa för användning inom skolan, utan att fullt förstå skolans egna problem. Det kan leda till bakslag. Ett typexempel är när Linköpings tekniska högskola (C-huset) utformades för att använda tv-undervisning, ett försök som snabbt övergavs. Källa: Lennart Sturesson, TV som undervisningsteknologi : exemplet Linköpings tekniska högskola (2005).

5 januari 2014: Någon borde samla lite länkar inför hundraårsminnet av första världskriget, som bryter ut i sommar:

• m:World War I edit-a-thons 2013 och 2014 - samordnas av Wikimedia Sverige inom projektet Europeana Awareness
• europeana1914-1918.eu, en specialavdelning av Europeana för kriget
• Vad gör Riksarkivet, Armémuseum, Skolverket och andra svenska myndigheter?
• Vilka är de ansedda historiska experterna i Sverige? Peter Englund?
• Hur beskriver man kriget ur svensk/nordisk/neutral vinkel?
• en:Wikipedia:WikiProject Military history/Operation Great War Centennial
• Wikipedia:Skrivstuga/Första världskriget - hölls 7 november 2012; Wikipedia:Skrivstuga/Första världskriget 2013 - hölls 29 juni 2013

22 januari 2012: Rabén & Sjögrens lexikon över modern skandinavisk konst (1958), som samtidigt gavs ut av Gyldendal i Danmark och Norge, tar upp följande artiklar, cirka 65 konstnärer per land: Gösta Adrian-Nilsson, Knud Agger (född 26 september 1895 i Holstebro), Ivan Aguéli, Else Alfelt (16 september 1910 i Köpenhamn), Albin Amelin, Ib Andersen (21 augusti 1907 på Frederiksberg), Mogens Andersen (8 augusti 1916 i Köpenhamn), Ivar Arosenius, Nikolai Astrup, Reidar Aulie (13 mars 1904 i Oslo), Leon Aurdal (född 23 janauri 1890 i Bergen, död 25 januari 1949 i Oslo), Olle Bærtling, Folmer Bendtsen (8 februari 1907 i Köpenhamn), Axel Bentzen (9 juli 1893 i Köpenhamn), Anna Berg (född 14 juni 1875 i Stöde, död 22 september 1950 i Ängelholm), Bildende Kunsteres Styre (norsk kommité), Ejler Bille (6 mars 1910 i Odder), Torsten Billman, Niels Bjerre, Poul Bjørklund (26 augusti 1909 i Köpenhamn), Ragnvald Blix, Olle Bonniér, Ridley Borchgrevink (1 februari 1898 i Wimbledon, norsk), Stig Borglind, Karl Bovin (5 januari 1907 i Frederikshavn), Otto Gustaf Carlsund, Ebba Carstensen, John Christensen, Kay Christensen (24 juli 1899 i Köpenhamn), Povl Christensen (2 juni 1909 i Köpenhamn), Poul Christiansen, Frede Christoffersen (15 april 1919 i Borup), Curt Clemens (född 23 januari 1911 i Stockholm, död 15 november 1947), Corner (dansk grupp bildad 1932), Chrix Dahl (5 januari 1906 i Oslo), Harald Dal (26 juni 1902 i Trondheim), Sigurd Danifer (född 4 juli 1894 i Mandal, död 5 februari 1958 i Oslo), Nils von Dardel, Per Deberitz, Decembristerne (dansk grupp bildad 1928), De 4 (dansk grupp bildad 1921), Den Frie Udstilling, Siri Derkert, De Tretten (dansk utställning 1909, 1910 och 1912), De unga, Dysmorfism (begrepp myntat av danske bakteriologen Carl Julius Salomonsen i da:De nyeste Kunstretninger og smitsomme Sindslidelser, 1919), Halfdan Egedius, Viking Eggeling, Ludvig Eikaas (20 december 1920 i Jølster), Arne Ekeland (14 augusti 1908 på Bøn, Eidsvoll), Poul Ekelund (14 januari 1920 i Köpenhamn), Erling Enger, Leander Engström, Thorvald Erichsen (född 18 juli 1868 i Trondheim, död 23 december 1939 i Oslo), Sven X:et Erixson, Falangen, Henrik Finne (19 november 1898 i Stavanger), Kai Fjell (2 mars 1907 i Skoger vid Drammen), Flamman (tidskrift för modern konst), Arvid Fougstedt, Axel Fridell, Fynboerne (dansk grupp från Zahrtmanns skole), Färg och Form, Finn Faaborg (3 augusti 1902 i Oslo), Paul René Gauguin (27 januari 1911 i Köpenhamn), Harald Giersing (född 24 april 1881 i Köpenhamn, död 15 januari 1927), Albert Gottschalk, Isaac Grünewald, Kunstnersammenslutningen Grønningen (dansk grupp bildad 1915), Olaf Gulbransson, Göteborgskoloristerna, Thorvald Hagedorn-Olsen (1 juni 1902 i Svendborg), Eric Hallström, Halmstadsgruppen, Vilhelm Hammershøi, Peter Hansen (född 13 maj 1868 i Fåborg, död 6 oktober 1928), Lauritz Hartz (27 december 1903 på Frederiksberg), Felix F:son Hatz (6 oktober 1904 i Wien, svensk och norsk), Sven Havsteen-Mikkelsen (16 september 1912 i Argentina, dansk), Bertil Bull Hedlund, Henry Heerup (4 november 1907 i Köpenhamn), Jean Heiberg, Helhesten (dansk tidskrift 1941-1944), Thore Heramb (29 december 1916 i Oslo), Carl Hill (född 31 maj 1849 i Lund, död 22 februari 1911), Agnes Hiorth (5 maj 1899 i Oslo), Sigrid Hjertén, Bror Hjorth, Søren Hjorth Nielsen (2 augusti 1901 i Svostrup vid Silkeborg), Olivia Holm-Møller (5 november 1875 i Homå), Karen Holtsmark (11 november 1907 i Ås), Erik Hoppe (19 juni 1897 i Ødis vid Kolding), Preben Hornung (22 juli 1919 i Köpenhamn), Oluf Høst, Høstudstillingen (dansk grupp 1934-1949), Hjalmar Haalke (12 april 1894 i Trondheim), Frøydis Haavardsholm (1 april 1896 i Tromsø), Immanuel Ibsen (född 24 december 1887 i Århus, död 24 februari 1944 i Göteborg), Imaginisterna, Intimisterna (svensk grupp), Karl Isakson, Gustaf Isander, Ivan Ivarson, Egill Jacobsen, Georg Jacobsen (17 september 1887 i Köpenhamn), Jens Adolf Jerichau, Kaare Espolin Johnson (12 mars 1907 i Surnadalen), Einar Jolin, Kåre Mikkelsen Jonsborg (11 januari 1912 i Oslo), Asger Jorn, Ernst Josephson, Aksel Jørgensen (född 3 februari 1883 i Köpenhamn, död 9 juni 1957), Kammeraterne (dansk grupp bildad 1935), Ludvig Karsten, Arne Kavli (27 maj 1878 i Bergen), Roland Kempe, Else Christie Kielland, Harald Kihle (3 juli 1905 i Borre), Anna Klindt Sørensen (9 augusti 1899 i Ry i Jylland), Klingen (dansk tidskrift 1917-1920), Gerda Knudsen (född 13 februari 1899 i Bergen, död 16 augusti 1945 i Hamar), Koloristerne (dansk grupp bildad 1932), Konkretisterna (svensk grupp bildad 1947), Konstnärsförbundet, Konstperspektiv, Konstrevy (svensk tidskrift), Konstvännen (svensk tidskrift grundad 1948), Konstvärlden (svensk tidskrift 1941-1945), Ragnar Kraugerud (13 december 1909 i Bærum), Per Krohg, Kunsten Idag (norsk tidskrift grundad 1947), Kunstnerforbundet (norsk sammanslutning bildad 1910), Kunstnerernes Efterårsudstilling (dansk utställning sedan 1910), Kunstnernes Hus (norsk stiftelse bildad 1930), Kunst og Kultur (norsk tidskrift grundad 1910), Carl Kylberg, Johannes Larsen (27 december 1867 i Kerteminde på Fyn), Niels Larsen Stevns (född 9 juli 1864 i Gevnø vid Store Hedinge, död 27 september 1941 på Frederiksberg), Niels Lergaard (10 februari 1893 i Vorup vid Randers), Harald Leth (5 januari 1899 i Köpenhamn), Thorbjørn Lie-Jørgensen (20 november 1900 i Svelvik), Alf Lindberg (26 februari 1905 i Göteborg), Lage Lindell, Linien (dansk utställning 1934), Hilding Linnqvist, Henrik Lund (född 8 september 1879 i Bergen, död 23 december 1935 i Oslo), Alf Lundeby (26 april 1870 i Solør), Birger Lundquist, Evert Lundquist, Vilhelm Lundstrøm, Martsudstillingen (dansk grupp bildad 1952), Hugo Lous Mohr, Richard Mortensen (23 oktober 1910 i Köpenhamn), Olav Mosebekk (13 oktober 1910 i Köpenhamn), Edvard Munch, Mørkemalerne (dansk grupp omkring 1930), Stellan Mörner, Endre Nemes, Rolf Nesch (7 januari 1893 i Württemberg, norsk), Bjarne Ness (född 17 mars 1902 i Trondheim, död 13 december 1927 i Paris), Ejnar Nielsen (född 9 juli 1872 i Köpenhamn, död 21 juli 1956), Palle Nielsen, Axel Nilsson, Vera Nilsson, Karl Nordström, Nyexpressionisterna (heterogen samling efterkrigskonstnärer i Sverige), Axel Nygaard (född 15 maj 1877 i Köpenhamn, död 10 februari 1953 på Frederiksberg), Olle Nyman, (forts.)

22 augusti 2011: Vid uppdateringen av våra listor över byggnadsminnen (se även Malldiskussion:BBR#Dokumentation), har jag filen koordinater.csv med 25032 geografiska koordinater för byggnader i Sverige. Byggnadsminnena (anläggningar) ligger ovanligt tätt i Visby innerstad, men de enskilda byggnaderna ligger ändå tätast på många håll i Stockholm. Man kan analysera tätheten genom att avrunda koordinaterna till olika antal decimaler och se hur många som faller inom varje ruta.

  5925 59°18′N 18°06′Ö / 59.3°N 18.1°Ö / 59.3; 18.1       Stockholm-Hammarby  5178 59°18′N 18°00′Ö / 59.3°N 18.0°Ö / 59.3; 18.0       Stockholm-Midsommarkransen  1219 59°18′N 17°54′Ö / 59.3°N 17.9°Ö / 59.3; 17.9       Stockholm-Kungshatt   786 59°24′N 17°54′Ö / 59.4°N 17.9°Ö / 59.4; 17.9       Stockholm-Tensta   385 63°24′N 13°06′Ö / 63.4°N 13.1°Ö / 63.4; 13.1       Åre, Jämtland   266 58°24′N 13°48′Ö / 58.4°N 13.8°Ö / 58.4; 13.8       Skövde och västerut   260 59°54′N 16°36′Ö / 59.9°N 16.6°Ö / 59.9; 16.6       Sala   245 57°36′N 18°18′Ö / 57.6°N 18.3°Ö / 57.6; 18.3       södra Visby   221 57°42′N 11°54′Ö / 57.7°N 11.9°Ö / 57.7; 11.9       Göteborg-Bräcke   180 59°24′N 15°48′Ö / 59.4°N 15.8°Ö / 59.4; 15.8       Arboga   174 55°36′N 13°00′Ö / 55.6°N 13.0°Ö / 55.6; 13.0       Malmö-Storgatan   167 64°24′N 15°36′Ö / 64.4°N 15.6°Ö / 64.4; 15.6       Dorotea-Strömsund, Jämtland   154 57°42′N 12°00′Ö / 57.7°N 12.0°Ö / 57.7; 12.0       Göteborg-Örgryte   150 59°12′N 18°06′Ö / 59.2°N 18.1°Ö / 59.2; 18.1       Stockholm-Haninge   144 59°24′N 17°48′Ö / 59.4°N 17.8°Ö / 59.4; 17.8       Stockholm-Hässelby   143 63°48′N 16°24′Ö / 63.8°N 16.4°Ö / 63.8; 16.4       Strömsund, Jämtland   137 58°24′N 13°54′Ö / 58.4°N 13.9°Ö / 58.4; 13.9       Skövde och österut

   423 59°17′N 18°05′Ö / 59.28°N 18.09°Ö / 59.28; 18.09       Stockholm-Skogskyrkogården   392 59°18′N 17°58′Ö / 59.30°N 17.97°Ö / 59.30; 17.97       Stockholm-Hägersten   389 59°18′N 17°58′Ö / 59.30°N 17.96°Ö / 59.30; 17.96       Stockholm-Mälarhöjden   376 59°20′N 18°05′Ö / 59.34°N 18.08°Ö / 59.34; 18.08       Stockholm-Karlavägen   344 59°17′N 18°05′Ö / 59.28°N 18.08°Ö / 59.28; 18.08       Stockholm-Svedmyra   336 59°20′N 18°04′Ö / 59.34°N 18.06°Ö / 59.34; 18.06       Stockholm-Rådmansgatan   304 59°20′N 18°03′Ö / 59.34°N 18.05°Ö / 59.34; 18.05       Stockholm-Odenplan   301 59°19′N 18°05′Ö / 59.31°N 18.08°Ö / 59.31; 18.08       Stockholm-Skanstull   295 59°20′N 18°05′Ö / 59.34°N 18.09°Ö / 59.34; 18.09       Stockholm-Karlaplan   294 59°20′N 18°04′Ö / 59.34°N 18.07°Ö / 59.34; 18.07       Stockholm-Humlegården   285 59°20′N 18°02′Ö / 59.34°N 18.04°Ö / 59.34; 18.04       Stockholm-S:t Eriksplan   273 59°20′N 18°02′Ö / 59.34°N 18.03°Ö / 59.34; 18.03       Stockholm-Karlberg   233 59°20′N 17°58′Ö / 59.33°N 17.97°Ö / 59.33; 17.97       Stockholm-Stora Mossen   223 59°20′N 18°02′Ö / 59.33°N 18.04°Ö / 59.33; 18.04       Stockholm-Rådhuset   213 59°19′N 18°04′Ö / 59.32°N 18.06°Ö / 59.32; 18.06       Stockholm-Bastugatan (Söders höjder)   207 59°20′N 17°59′Ö / 59.33°N 17.98°Ö / 59.33; 17.98       Stockholm-Alviksstrand   202 59°22′N 17°53′Ö / 59.36°N 17.89°Ö / 59.36; 17.89       Stockholm-Vällingby-Råcksta

    16 57°38′24″N 18°17′56″Ö / 57.640°N 18.299°Ö / 57.640; 18.299       Visby-Klinttorget    13 59°20′35″N 18°04′12″Ö / 59.343°N 18.070°Ö / 59.343; 18.070       Stockholm-Danderydsplan    13 57°38′31″N 18°18′00″Ö / 57.642°N 18.300°Ö / 57.642; 18.300       Visby-Lancastergränd    12 59°55′23″N 16°36′29″Ö / 59.923°N 16.608°Ö / 59.923; 16.608       Sala-Vasagatan    12 59°21′50″N 17°53′13″Ö / 59.364°N 17.887°Ö / 59.364; 17.887       Stockholm-Vällingby-Oviksgatan    12 59°20′42″N 18°04′08″Ö / 59.345°N 18.069°Ö / 59.345; 18.069       Stockholm-Uggleviksgatan    11 59°20′46″N 18°03′58″Ö / 59.346°N 18.066°Ö / 59.346; 18.066       Stockholm-Verdandigatan    11 59°20′20″N 18°02′17″Ö / 59.339°N 18.038°Ö / 59.339; 18.038       Stockholm-Atlasgatan    11 59°19′12″N 18°03′40″Ö / 59.320°N 18.061°Ö / 59.320; 18.061       Stockholm-Bastugatan    11 59°17′06″N 18°04′41″Ö / 59.285°N 18.078°Ö / 59.285; 18.078       Stockholm-Enskedevägen, Stockrosvägen    11 59°16′41″N 18°05′17″Ö / 59.278°N 18.088°Ö / 59.278; 18.088       Stockholm-Gamla Enskede, Skogsvägen    11 59°16′41″N 18°05′13″Ö / 59.278°N 18.087°Ö / 59.278; 18.087       Stockholm-Gamla Enskede, Rörsoppsvägen    11 59°15′54″N 18°05′42″Ö / 59.265°N 18.095°Ö / 59.265; 18.095       Stockholm-Gubbängen, Kulstötarvägen    11 59°15′07″N 18°04′34″Ö / 59.252°N 18.076°Ö / 59.252; 18.076       Stockholm-Hökarängen, Förvaltarvägen

31 juli 2011: Det råder fortfarande stor variation i sätten att ange koordinater. Flera mallar för faktarutor godtar lat/lon-parametrar, i tillägg till följande mallar:

5 februari 2010: Nya länkmallen {{runeberg.org}} används i 714 sidor.

2009: Se /Arkiv 2009

2008: Se /Arkiv 2008

5 nov 2007: Jag tilldelas Stora IP-priset av SNUS, Swedish Network Users Society

20 oktober 2007: Föreningen Wikimedia Sverige grundas. Jag invaldes i styrelsen.

Augusti 2005: Jag besöker konferensen Wikimania som anordnas för första gången i Frankfurt am Main. Ett av efterspelen är att jag skriver Digitizing books with MediaWiki på meta och därmed inför metoden med faksimilbilder i Wikisource.

10 april 2005: På mitt initiativ hålls det allra första wiki-fika på Dahlbergs Cafe i Gamla Linköping.

11 okt 2004: Jag tilldelas Fiberpriset av Patrik Fältström

Juni 2004: Jag var på konferensen Wizards of OS 3 i Berlin, där jag träffade Jimbo Wales, som grundat (och till stor del bekostat) Wikipedia, och umgicks med en massa tyska wikipedianer. Jag var också med när den tyska föreningen Wikimedia Deutschland e.V. grundades. Det var mycket intressant, speciellt att träffa folk i verkligheten som man tidigare bara mött elektroniskt, och detta var väl värt en resa. Jag har dock inte blivit medlem i föreningen.

15 april 2004: Susning.nu stängs för redigering av allmänheten.

November 2002: En uppsats om wiki-teknik finns på http://aronsson.se/wikipaper.html -- se även statistiksidan BiggestWiki.

1 oktober 2001: Susning.nu öppnas.

21 maj 2001: Jag tröttnar på Wikipedia och lämnar projektet för gott.