1997

Januari redigera

• 1 januari
  • Malmöhus och Kristianstads län slås samman till Skåne län^[1].
  • Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län^[2].
  • Sverige inför 18-årsgräns för inköp och införsel av tobaksvaror^[3]
  • Regeringskansliet blir en gemensam myndighet, från tidigare 15 myndigheter. Statsministern blir högste chef.
• 2 januari
  • Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd^[2].
  • I Sälen har drygt 70 personer fått handlederna gipsade sedan dagen före jul på grund av det populära snowboardåkandet^[4].
• 12 januari – Sveriges finansminister Erik Åsbrink oroar sig för att datakaos ska utbryta 2000 och kräver därför att en gemensam handlingsplan för den offentliga sektorn och näringslivet upprättas.
• 14 januari – Israel återlämnar Hebron på Västbanken till palestinierna^[5].
• 17 januari – En Delta II-raket bärande på en GPS2R-satellit exploderar 13 sekunder efter start och sprider 250 ton brinnande raketmaterial runt uppskjutningsplatsen^[6].
• 20 januari – Maria Leissner meddelar att hon avgår som Folkpartiet liberalernas ledare då den interna kritiken vuxit^[1].
• 21 januari – Två jordbävningar i nordvästra Kina dödar 50 personer och förstör 1 400 hus^[7].
• 25 januari – Enligt det svenska Invandrarverket har 31 700 personer fått uppehållstillstånd under 1996. 120 av dem är flyktingar enligt Genèvekonventionerna^[4].
• 25 januari–15 april – Albanien drabbas av svåra kravaller och står på gränsen till inbördeskrig^[8].
• 29 januari – Svensken Mathias Dahlgren, 27, vinner kock-VM i franska Lyon^[5].

Februari redigera

• Februari – I Indien börjar en kommission arbeta mot att statsanställda anställer barn under 14 år som hushållsarbetare^[9].
• 2 februari – Sveriges regering beslutar med stöd av Centerpartiet att en reaktor i Barsebäckverket skall stängas den 1 juli 1998^[2].
• 8 februari – Svenskt vinstrekord för spel sätts i Helsingborg med 61 miljoner på 12 kronors insats i Joker^[4].
• 14 februari – Pripps blir helt norskt när Volvo säljer sina 55% till Orkla^[4].
• 18 februari – Sparbanken och Föreningsbanken går samman till en ny storbank Föreningssparbanken.
• 23 februari – Världens första klonade får Dolly, visas upp av skotska forskare^[8].
• 28 februari
  • Jordskalv i norra Iran dödar minst 1 600 personer, skadar 2 300 och lämnar 50 000 utan hem^[7].
  • Två personer, beväpnade med helautomatiska AK-47:or, rånar vid niotiden på morgonen ett av Bank of Americas kontor i North Hollywood i Los Angeles, vilket leder till en eldstrid mot polisen.

Mars redigera

• 12 mars
  • Deflationen i Sverige fortsätter för tredje månaden i rad^[10].
  • Pernilla Wiberg tar som första svensk en pallplats i störtlopp i världscupen i Vail, Colorado, USA^[4].
• 13 mars – USA skickar soldater till Tirana, Albanien för att evakuera amerikaner och skydda USA:s ambassad under upproret^[11].
• 15 mars – Lars Leijonborg väljs till partiordförande för Folkpartiet liberalerna i Sverige efter Maria Leissner^[1]. Han är vid utnämnandet 47 år gammal^[5]
• 19 mars – Svenske advokaten Pelle Svensson hävdar att "bombmannen" Lars Tingström på sin dödsbädd erkände Palmemordet, och att Christer Pettersson var en av dem som skulle utföra det^[5].
• 24 mars – Den 69:e Oscarsgalan hålls i Shrine Auditorium i Kalifornien, USA.
• 26 mars – Trettionio döda hittas efter att sekten Heaven's Gate har begått kollektivt självmord.
• 27 mars – USA:s president Bill Clinton meddelar USA:s kongress att USA skickar evakueringsstyrkor till Gabon och Zaire för att evakuera amerikaner^[11].

April redigera

• 1 april
  • Republiken och mikronationen Užupis, Užupio res publika, utropar sin självständighet i Litauens huvudstad Vilnius.
  • Kometen Hale–Bopp når perihelium.
• 2 april – Belarus och Ryssland skriver unionsavtal^[8].
• 9 april – Sveriges riksdag beslutar att försök med digitala TV-sändningar i marknätet skall genomföras^[10].

Maj redigera

• 1 maj – I parlamentsvalet i Storbritannien vinner Labour sitt första val på 18 år, och Tony Blair kan bilda regering^[1].

• 2 maj – Tony Blair blir premiärminister i Storbritannien, sätter punkt för 18 års konservativt styre.
• 7 maj - Långfilmen The Fifth Element har premiär i Cannes Filmfestival.
• 10 maj – En jordbävning i norra Iran dödar minst 1 600 personer, skadar 2 300 och gör 50 000 hemlösa^[7].
• 11 maj – En schackdator vinner för första gången en match mot en regerande världsmästare i schack när Deep Blue slår Garri Kasparov med 3,5-2,5.
• 12 maj – Fredsavtal mellan Ryssland och Tjetjenien^[8].
• 17 maj – Inbördeskriget i Zaire går mot sitt slut. Kinshasa faller i rebellernas händer, och staten byter namn till Kongo-Kinshasa^[8].
• 23 maj – Fem villor i Vagnhärad glider ner i Trosaån. 33 hus töms på grund av fortsatt rasrisk^[4].
• 24 maj – Talibanerna behärskar nästan hela Afghanistan^[8].
• 29–30 maj – Amerikanska soldater anländer till inbördeskrigets Freetown, Sierra Leone för att evakuera amerikaner^[11].

Juni redigera

• 1 juni – Järnvägsdelen av Stora Bältbron invigs^[8].
• 4 juni – Sveriges statsminister Göran Persson meddelar att Sverige inte skall delta i EMU från starten^[2].
• 5 juni – Christina Odenberg utses till Sveriges första kvinnliga biskop med säte i Lund^[4], 57 år gammal^[5].
• 9 juni – Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Stockholm invigs^[2].
• 10 juni – En majoritet i Sveriges riksdag beslutar att kärnkraftverket i Barsebäck skall avvecklas, första reaktorn skall stängas 1998^[10].
• 13 juni – 29-årige Timothy McVeigh döms till döden för bombdådet i Oklahoma City 1995, då 168 personer dödades^[5].
• 15 juni – Olof Johansson väljs om som ordförande för svenska Centerpartiet^[2].
• 19 juni – Carl Bildt återvänder till svensk politik efter två år som fredssamordnare i Bosnien och Hercegovina^[10].
• 22 juni – Nato och Ryssland sluter samarbetsavtal^[8].
• 22 juni – Den svenska artisten Ted Gärdestad begick självmord vid Häggviks station i Sollentuna.
• 28 juni – Alf Svensson väljs om som ordförande för svenska KD^[2].
• 29 juni – Vid kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning i Las Vegas diskvalificeras Mike Tyson, USA för att ha bitit högerörat av motståndaren Evander Holyfield, USA^[1].

Juli redigera

• 1 juli
  • Storbritannien överlämnar Hongkong, med sex miljoner invånare, till Kina efter 156 år som brittisk besittning^[1].
  • Sverige blir ordförandeland i FN:s säkerhetsråd^[10].
• 4–9 juli – Delar av Tjeckien, Polen och Tyskland utsätts för våldsamma skyfall, som leder till 1900-talets värsta översvämningar i de berörda länderna^[1].
• 6 juli – Statskupp i Kambodja^[8].
• 11 juli – USA:s president Bill Clinton meddelar till USA:s kongress att USA skall skicka soldater till Utapao Air Base i Thailand för att evakuera amerikaner från Kambodja^[11].
• 15 juli – Jugoslaviens parlament väljer Serbiens president Slobodan Milošević till Jugoslaviens president^[8].
• 16 juli – Spiondömde översten Stig Bergling friges efter att ha avtjänat hälften av sitt 23-åriga fängelsestraff. Han återvände frivilligt till Sverige via Cypern i augusti 1994 efter att ha flytt till Sovjetunionen 1987^[10].
• 18 juli – Andelen svenska hushåll som är beroende av socialbidrag har enligt en rapport ökat med 40 % under 1990-talet^[4].
• 22 juli – Mordet i Keillers park
• 25 juli – Långfilmen Air Force One har premiär på bio.
• 27 juli – Översvämningarna i Polen och Tyskland förvärras då Oderfloden spränger sönder fördämningar, och 17 000 personer evakueras från Słubice i Polen^[7].
• 28 juli – Sexåriga Jasmina Jasharaj försvinner spårlöst från Sävsjö.
• 29 juli – Skyfallsliknande regn i Sverige vållar översvämningar i bland annat Flen och Skellefteå^[7].

Augusti redigera

• Norge sänker skolstartsåldern från 7 års ålder till 6 års ålder.
• 7 augusti – En bomb på Stockholms stadion exploderar, men inga människor skadas.
• 13 augusti – Den animerade komediserien South Park debuterar på amerikansk tv
• 18 augusti – En tyfon i östra Kina dödar 350 och gör 380 000 hemlösa^[7].

• 25 augusti – En domstol i Berlin dömer Egon Krenz, siste stats- och partichef i Östtyskland, till 6,5 års fängelse som medskyldig till dödsskjutningarna vid Berlinmuren under det kalla krigets dagar^[1].
• 30 augusti–31 augusti – Fulufjällets nationalpark drabbas under eftermiddagen till förnatten av ett enormt regnoväder, som skapar Regnkatastrofen på Fulufjället 1997.
• 31 augusti – Prinsessan Diana, exhustru till prins Charles, omkommer i en bilolycka i Paris när bilen hon färdas i krossas mot en betongpelare. Även hennes nya kärlek, egyptiern Dodi Fayed, samt bilens förare dödas i olyckan^[1], efter att de blivit jagade av fotografer.

September redigera

• 1 september – I Finland omorganiseras länen.^[12]
• 2 september – En rapport utkommer om att Sverige har högst skatteuttag inom EU.^[5]
• 5 september
  • En 26-åring grips på väg att spränga den skulptur på Millesgården som är symbol för Stockholms ansökning om olympiska sommarspelen 2004 och misstänks för två andra sprängningar av idrottsanläggningar.^[4]
  • Internationella olympiska kommittén beslutar att Aten skall arrangera Olympiska sommarspelen 2004.
• 11 september – Den statliga Demokratiutredningen tillsätts i Sverige, för att belysa förutsättningar, problem och möjligheter för det svenska folkstyret inför det nya årtusendet.^[13]
• 14 september – En 28-årig kranskötare i Karlstad erkänner sexuella övergrepp på sju barn.^[5]
• 17 september – Häftigt debatt uppstår i Sverige, där SVT:s Expedition Robinson beskylls av debattörer för att uppmana till mobbning. Serien klipps om, och börjar sedan sändas.^[10]
• 18 september – 29 skadas och flera hundra bilar sprängs i ett sprängdåd av en Al-Qaedamedlem i Mostar, Bosnien och Hercegovina.
• 26 september – En jordbävning i Italien förstör bland annat Sankt Franciskus basilika i Assisi och ovärderliga konstskatter förstörs.^[7]
• 28 september – Estoniamonumentet invigs i Galärparken på Djurgården i Stockholm.^[2][10]

Oktober redigera

• 1 oktober – En 16-årig pojke dödar sin mamma och går sedan till skolan med ett gevär och dödar två skolflickor samt skadar ytterligare åtta elever i skolan i Pearl, Mississippi.
• 2 oktober
  • EU:s nya "konstitution" Amsterdamfördraget undertecknas^[8].
  • Tunnelbygget genom Hallandsåsen blir en stor miljöskandal då det visat sig att tätningsmassan som använts för att stoppa grundvattnet läcker ut gift i bland annat närliggande Vadbäcken^[1].
• 5 oktober – Christina Odenberg blir Sveriges första kvinnliga biskop^[10].
• 7 oktober – Allt arbete med tågtunneln genom Hallandsåsen stoppas, och en kommission tillsätts för att undersöka om miljöbrott, brott mot vattenlagen och arbetsmiljöbrott förekommit under tunnelbygget^[10].
• 9 oktober – En orkan dödar över 500 och skadar tusentals i Mexiko^[7].
• 11 oktober
  • Europarådet beslutar att inrätta en domstol för mänskliga rättigheter^[8].
  • Tommy Svensson avgår som förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll och ersätts av Tommy Söderberg^[1].
• 13 oktober – Nordbanken och den finska banken Merita går samman till Nordens största bank, Merita-Nordbanken, med huvudsäte i Helsingfors^[4].
• 16 oktober – Finländska geologer hittar Nordens äldsta boplats, Varggrottan utanför Kristinestad med 74 000 år gamla verktyg^[5].
• 23 oktober – Europeiska unionens domstol beslutar att Systembolaget får behålla det svenska spritmonopolet^[2].
• 27 oktober – Börsnedgångar utlöser Asienkrisen.
• 30 oktober – Den brittiska au pair-flickan Louise Woodward döms till 15 års fängelse för att ha dödsmisshandlat den åtta månader gamle pojken Matthew Eappen till döds Newton, Massachusetts, USA i februari 1997.

November redigera

• 1 november – Anders Gerdin tillträder som chefredaktör för Aftonbladet.
• 3 november – En tyfon i Vietnam dödar över 3 000 personer och lämnar 100 000-tals utan hem^[7].
• 27 november – I Sverige frias Sigvard Marjasin, tidigare landshövding i Örebro län, av tingsrätten. Han avslöjades ha klippt sönder butikskvitton i samband med inköp till representationen^[10].
• 28 november – Det svenska hovet bekräftar att kronprinsessan Victoria lider av ätstörningar^[5].
• 29 november – Sverige vinner sin sjätte Davis Cup-titel i tennis.

December redigera

• December – Umeå universitet stänger av den ansvariga arrangören, då en nynazist tillåtits föreläsa^[4].
• 1 december
  • Högakustenbron invigs norr om Härnösand i Sverige, och blir Sveriges längsta hängbro^[1].
  • En 14-årig pojke dödar tre elever och skadar fem när han öppnar eld i en skola i West Paducah, Kentucky i USA.
• 2 december – Ludmila Engquist får Svenska Dagbladets guldmedalj.
• 3 december – Italiens förre premiärminister Silvio Berlusconi döms till fängelse för bokföringsbrott^[5].
• 5 december – Riksåklagaren begär resning i Palmemålet och åtal väcks mot den så kallade OS-bombaren.
• 10 december – Thomas Ravelli spelar sin sista match för IFK Göteborg.
• 12 december – K.G. Hammar efterträder Gunnar Weman och blir därmed svenska statskyrkans siste ärkebiskop.
• 15 december – Nelson Mandela avgår som partiledare för ANC.
• 19 december
  • Filmen Titanic har premiär på biograferna. Filmen blir den mest framgångsrika hittills, då den drar in nära 2 miljarder dollar totalt.
  • USA:s president Bill Clinton meddelar till USA:s kongress att han planerar amerikanskt deltagande i säkerhetsarbete i Bosnien och Hercegovina då Nato och SFOR drar sig tillbaka i mitten av 1998^[11].
• 20 december – Ylva Nowén vinner sin första världscupseger i slalom.
• 31 december
  • Strax efter klockan 14:00 avfyras det sista skottet från Bodens fästning. Därefter är den nerlagd som försvarsverk och skall bli turistattraktion istället.
  • Eftersom Jarl Kulle nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Margaretha Krook.

Okänt datum redigera

• SE-Banken köper försäkringsbolaget Trygg-Hansa.
• Carl Larssons målning Midvinterblot köps tillbaka av Nationalmuseum för 14,6 miljoner kronor.
• Vin i pappkartonger har blivit succé i Sverige^[4].
• 33 % av börsvärdet i svenska företag är utlandsägt^[4].
• Personalen dras in på Sveriges sista bemannade fyrar^[4].
• I Sverige anhålls misstänkta då börsbolaget Trustor plundrats på 600 miljoner SEK^[4].
• Sverige skriver in "Barnperspektivet" och "det kompetenta barnet" i "SOU 1997: 157"^[14].
• Svensk film firar 100-årsjubileum^[15].
• En rapport visar att antalet dödsfall bland narkomaner i Stockholm, Sverige fördubblats på 10 år, från cirka 50 vid 1980-talets slut till att 1997 ligga på 100 om året^[16].

Januari redigera

• 3 januari – Markéta Davidová, tjeckisk skidskytt.
• 11 januari – Cody Simpson, australisk sångare och gitarrist.
• 13 januari
  • Marius Borg Høiby, son till Morten Borg och Mette-Marit av Norge.
  • Connor McDavid, kanadensisk ishockeyspelare.
  • Ivan Provorov, rysk ishockeyspelare.
• 14 januari – Masja och Nastia Tolmatjova, ryska sångare.
• 17 januari – Jake Paul, amerikansk skådespelare.
• 25 januari
  • Philippe Myers, kanadensisk ishockeyspelare.
  • Noah Hanifin, amerikansk ishockeyspelare.

Februari redigera

• 10 februari – Chloë Moretz, amerikansk skådespelare.
• 13 februari – Jonathan Werner Juel, dansk skådespelare.
• 27 februari – Keyyo, svensk-rysk programledare och komiker

Mars redigera

• 2 mars – Becky G, amerikansk sångerska.
• 3 mars – Camila Cabello, kubansk-amerikansk sångerska.
• 11 mars – Travis Konecny, kanadensisk ishockeyspelare
• 15 mars – Franziska Gritsch, österrikisk alpin skidåkare
• 17 mars – Katie Ledecky, amerikansk simmare.
• 28 mars – Sebastian Samuelsson, svensk skidskytt

April redigera

• 1 april – Katharina Liensberger, österrikisk alpin skidåkare
• 15 april – Donavan Brazier, amerikansk friidrottare
• 16 april – Mimmi Benckert Claesson, svensk skådespelare.
• 29 april – Jacob Larsson, svensk ishockeyspelare

Maj redigera

• 1 maj – Ariel Gade, amerikansk barnskådespelare.
• 5 maj – Mitch Marner, kanadensisk ishockeyspelare
• 9 maj – Zane Huett, amerikansk barnskådespelare.
• 19 maj – Oliver Kylington, svensk ishockeyspelare
• 26 maj – Mathew Barzal, kanadensisk ishockeyspelare

Juni redigera

• 8 juni – Anthony Beauvillier, kanadensisk ishockeyspelare
• 16 juni – Katharina Gallhuber, österrikisk alpin skidåkare
• 17 juni – KJ Apa, nyzeeländsk skådespelare.
• 21 juni – Ferdinand Zvonimir Habsburg-Lothringen, habsburgsk tronarvinge.

Juli redigera

• 7 juli - Carl-Johan Lerby, svensk ishockeyspelare
• 10 juli - Ebba Andersson, svensk längdskidåkare
• 18 juli - Noah Lyles, amerikansk friidrottare
• 28 juli - Johannes Kinnvall, svensk ishockeyspelare

Augusti redigera

• 10 augusti – Kylie Jenner, amerikansk tv-profil och modell.
• 14 augusti – Tom Lidgard, svensk skådespelare.

September redigera

• 1 september – Jungkook, sydkoreansk sångare.
• 14 september – Benjamin Ingrosso, svensk artist.
• 17 september - Auston Matthews, amerikansk ishockeyspelare
• 30 september – Max Verstappen, nederländsk racerförare

Oktober redigera

• 8 oktober
  • Bella Thorne, amerikansk dansare.
  • Marco Odermatt, schweizisk utförsåkare.
• 10 oktober – Nadja Holm, svensk artist.

November redigera

• 13 november – Brent Kinsman och Shane Kinsman, amerikanska skådespelare.
• 19 november - Grant Holloway, amerikansk friidrottare
• 28 november – Thor Salden, belgisk sångare.
• 29 november - Emma Ribom, svensk längdskidåkare

December redigera

• 3 december - Michael Norman, amerikansk friidrottare
• 6 december – Sabrina Ionescu, amerikansk basketspelare.
• 11 december - Matthew Tkachuk, amerikansk ishockeyspelare
• 16 december – Zara Larsson, svensk artist.

Januari redigera

• 5 januari – Prins Bertil, 84, svensk kunglighet (död i sitt hem på Djurgården)^[1]
• 8 januari – Melvin Calvin, amerikansk kemist, nobelpristagare
• 9 januari – Birger Ahlm, svensk militär
• 12 januari – Ragna Breda, norsk skådespelare
• 17 januari – Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare
• 18 januari
  • Björn Isfält, svensk kompositör, arrangör av filmmusik
  • Paul Tsongas, amerikansk demokratisk politiker
• 28 januari – Louis Pauwels, fransk journalist och författare

Februari redigera

• 7 februari – Allan Edwall, svensk skådespelare, författare, musiker, regissör, poet, teaterdirektör^[4], död 72 år gammal^[5]
• 9 februari – Matthew Eappen, åtta månader gammal amerikansk pojke, vars död leder till ett rättsfall med den brittiska au pair-flickan Louise Woodward
• 14 februari – William L. Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–1979
• 18 februari – Sven Aage Andersen, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare
• 19 februari – Deng Xiaoping, 92, president i Kina^[1]
• 26 februari
  • David Doyle, amerikansk skådespelare
  • Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare
• 27 februari – William Gear, skotsk målare

Mars redigera

• 2 mars – Bertil Sjödin, svensk skådespelare
• 8 mars – Stig Carlsson, svensk företagare och innovatör, tillverkare av högtalare
• 9 mars – The Notorious B.I.G., amerikansk Rap-artist
• 10 mars – Lars Ahlin, svensk författare (född 1915)
• 15 mars – Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker
• 19 mars – Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare
• 20 mars – Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer

April redigera

• 5 april – Allen Ginsberg, amerikansk poet.
• 10 april – Lennart Lundh, svensk skådespelare.
• 15 april – Einar Berg, svensk operasångare.
• 20 april – Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf.

Maj redigera

• 1 maj – Bo Widerberg, svensk filmregissör.
• 8 maj – Jan Blomberg, svensk skådespelare, känd berättarröst.
• 16 maj – Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.
• 24 maj – Peter Rangmar, svensk revyartist, sångare och skådespelare, medlem i komikgruppen Galenskaparna och After Shave (cancer).
• 26 maj – Seppo Heikinheimo, finländsk musikvetare och författare.
• 29 maj – Jeff Buckley, amerikansk sångare och låtskrivare.

Juni redigera

• 12 juni – Bulat Okudjava, rysk författare, poet samt pionjär inom den ryska trubadurkonsten.
• 22 juni – Ted Gärdestad, svensk sångare och kompositör.
• 23 juni – Arne Stivell, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och musiker.
• 25 juni – Jacques-Yves Cousteau, fransk oceanograf.
• 26 juni – Israel "Braddah Iz" Kamakawiwo'ole, hawaiiansk ukulelespelare och sångare.
• 28 juni – Walter Gotell, tysk-brittisk skådespelare.

Juli redigera

• 1 juli – Robert Mitchum, amerikansk skådespelare.
• 2 juli – James Stewart, amerikansk flyggeneral och skådespelare.
• 3 juli – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
• 4 juli – Bengt Danielsson, svensk etnograf och författare.
• 6 juli – Chetan Anand, indisk manusförfattare och filmregissör.
• 8 juli – Erik Zetterström, svensk revyförfattare och kåsör, mest känd under pseudonymen Kar de Mumma^[4].
• 13 juli – Aleksandra Danilova, rysk ballerina.
• 15 juli – Gianni Versace, italiensk modeskapare.
• 25 juli – Ben Hogan, amerikansk golfspelare.
• 26 juli – Kunihiko Kodaira, japansk matematiker, Fieldspristagare.
• 31 juli - Bao Dai, Vietnams kejsare.

Augusti redigera

• 2 augusti – William S. Burroughs, amerikansk författare.
• 4 augusti – Jeanne Calment, fransyska, världshistoriens äldsta människa.
• 6 augusti – K.P.R. Gopalan, indisk politiker.
• 16 augusti – Nusrat Fateh Ali Khan, pakistansk musiker.
• 12 augusti – Gösta Bohman, 86, svensk moderatledare 1970–1981^[1].
• 20 augusti – Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.
• 29 augusti – Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
• 31 augusti – Prinsessan Diana (Diana Spencer), prinsessa av Wales (död i bilolycka).

September redigera

• 4 september – Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt.
• 5 september – Moder Teresa, katolsk nunna^[8].
• 9 september – Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
• 12 september – Stikkan Anderson, svensk sångtextförfattare, musikförläggare, affärsman, manager för svenska popgruppen Abba^[4].
• 19 september – Karl Gustaf Brandberg, svensk militär.
• 22 september – Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam.
• 24 september – Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångerska (sopran).
• 29 september
  • Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
  • Roy Lichtenstein, amerikansk konstnär.

Oktober redigera

• 4 oktober
  • Gunpei Yokoi, japansk spelskapare (bilolycka).
  • Otto Ernst Remer, tysk generalmajor.
• 5 oktober – Jarl Kulle, svensk skådespelare^[4].
• 8 oktober – William B. Spong, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–1973.
• 10 oktober – Carl-Michael Alw, svensk skådespelare.
• 12 oktober – John Denver, amerikansk countrysångare.
• 26 oktober – Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker.
• 28 oktober – Klaus Wunderlich, tysk musiker.
• 29 oktober – Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.

November redigera

• 3 november – Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
• 6 november – Lillian Rogers Parks, tjänsteflicka och sömmerska i Vita huset.
• 19 november – Carola Standertskjöld, finländsk sångare.
• 20 november – Bertil Larsson, svensk militär.
• 22 november – Michael Hutchence, sångare i INXS.
• 25 november – Stephen L.R. McNichols, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1957–1963.
• 30 november – Shamo Quaye, ghanansk fotbollsspelare.

December redigera

• 1 december – Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist.
• 7 december – Billy Bremner, skotsk fotbollsspelare.
• 14 december – Torsten Nilsson, 92, svensk politiker.
• 18 december – Chris Farley, amerikansk skådespelare och komiker (överdos).
• 19 december – Saga Sjöberg, svensk skådespelare och sångerska.
• 20 december – Richard Glazar, tjeckisk överlevare från Treblinka.
• 24 december – Toshirō Mifune, japansk skådespelare.
• 25 december – Anatolij Bukrejev, rysk bergsbestigare.
• 30 december – Iiro Kajanto, finländsk klassisk filolog.

• Fysik
  • Steven Chu, USA^[17]
  • Claude Cohen-Tannoudji, Frankrike^[17]
  • William D Phillips, USA^[17]
• Kemi
  • Paul D Boyer, USA^[17]
  • John E Walker, Storbritannien^[17]
  • Jens C Skou, Danmark^[17]
• Medicin – Stanley B Prusiner, USA^[17]
• Litteratur – Dario Fo, Italien^[17]
• Fred
  • International Campaign to Ban Landmines^[17]
  • Jody Williams, USA^[17]
• Ekonomi
  • Robert C. Merton, USA^[17]
  • Myron Scholes, USA^[17]

Fotnoter redigera

• Wikimedia Commons har media som rör 1997.
  Bilder & media