1988

Januari redigera

• 1 januari – Svenska verkstadsföretaget Asea går ihop med schweiziska Brown Boveri och skapar internationella storkoncernen ABB.^[1]
• 14 januari – Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
• 18 januari
  • 108 personer omkommer då ett kinesiskt inrikesflygplan störtar utanför Chongqing.^[2]
  • 42 300 svenska SIF-anställda går ut i strejk, vilket lamslår flera exportindustrier. Sveriges verkstadsförening svarar med lockout av 50 000 SIF-are.^[3]
• 22 januari – Stig Larsson utses till ny generaldirektör för SJ.^[4]
• 24 januari – Över 90 personer omkommer vid en tågurspårning i Kina.^[2]
• 25 januari – Förundersökningen mot Bofors för mutbrott läggs ned i brist på bevis.^[5]

• 26 januari – Australien firar 200-årsjubileum med en båtparad i Sydneys hamn.
• 28 januari – I Nicaragua inleds förhandlingar mellan regeringen och Contrasgerillan.^[6]

Februari redigera

• 6 februari – Det svenska politiska partiet Sverigedemokraterna bildas. Medlemstidningen heter SD-Kuriren.
• 8 februari – Michail Gorbatjov meddelar att Sovjetunionen från maj 1988 kan dra tillbaka sina soldater från Afghanistan.^[7]
• 13 februari
  • De 15:e olympiska vinterspelen invigs i Calgary, Kanada, med deltagare från 57 länder på plats.^[1]
  • En uppgörelse nås i SIF-konflikten.
• 27 februari – Sumgaitmassakern.
• 29 februari – I Sverige avslöjas FFV som olaglig vapenexportör. Granatgeväret Carl Gustaf samt ammunition hade sålts till stater som deltagit i krig, bland andra Israel, i strid mot de svenska vapenexportlagarna.^[4]

Mars redigera

• Mars–april – USA skickar 1 000 soldater till Panama.^[8]
• 6 mars – För första gången accepterar tävlingsledningen i Vasaloppet delad seger, då bröderna Anders och Örjan passerar mållinjen samtidigt med kranskullan på axlarna.^[1]
• 8 mars – Den uppmärksammade styckmordsrättegången, där två svenska läkare dömts för mord på prostituerade Catrine da Costa, måste göras om sedan flera av nämndemännen uttalat sig i Aftonbladet. Läkarna försätts på fri fot och frias senare från mord men förklaras skyldiga till styckningen.^[7]
• 16 mars – Irakiska regeringsstyrkor utför en kemisk gasattack mot den kurdiska staden Halabja. Omkring 5 000 kurder dödas och 70 000 såras.^[7]
• 24 mars – Vapenvila sluts i Nicaragua.^[6]
• 27 mars – Donaus fördämningar brister i Bayern, Västtyskland. Flera städer, bland andra Köln, svämmar över och stora markområden förstörs.^[9]

• 29 mars – Samutgåva av minnesfrimärke i Sverige, Finland och USA till 350-årsjubileet av kolonin Nya Sveriges grundande.
• 30 mars – Sveriges riksdags andre vice talman, folkpartisten Karl Erik Eriksson, lämnar alla politiska uppdrag med omedelbar verkan då han blivit dömd för bokföringsbrott samt försvårande av skattebrott i sitt auktionsföretag.
• Mars – Tjejvasan, en kortare distans av Vasaloppet för bara kvinnliga deltagare, arrangeras för första gången.

April redigera

• 1 april – Sverige gör bilbältet till lag även för barn under 15 år.^[10]
• 6 april – En socialtjänsteman dödas och tre personer skadas när en man som upprörts av ett adoptionsärende öppnar eld på länsstyrelsen i Gävle.^[3]
• 8 april – En "folkstorm" utbryter efter första avsnittet av SVT2:s lättsamma sexualprogram Fräcka fredag. ^[3]
• 9 april – Michail Gorbatjov uppmanar PLO att erkänna Israel.^[6]
• 14 april
  • Sovjetunionen lovar dra tillbaka alla sina styrkor från Afghanistan inom det närmaste året.
  • Svenska Postverkets generaldirektör Bertil Zachrisson avgår då det avslöjats att han beslutat om ombyggnad av ett Postens hus där han skulle få en paradvåning. Ulf Dahlsten utses till efterträdare.^[4]
• 16 april – Studio Ghiblis animerade långfilm Min granne Totoro har premiär i Japan.
• 18 april – Sverige och Sovjetunionen sluter avtal om gränsdragningen i Östersjön.^[5]
• 19 april – USA utför militära operationer i Persiska viken.^[8]
• 25 april
  • 8 personer dödas och ett 70-tal skadas då ett expresståg i Danmark spårar ur utanför Sorø.^[2]
  • John Demjanjuk, anklagad för att ha varit lägervakt i Treblinka under andra världskriget, döms till döden i Israel.
• 27 april – I Forsmarks kärnkraftverk öppnas ett slutförvaringslager för låg- och medelaktivt kärnbränsle. Det skall användas fram till 2030, och sedan förslutas för all framtid.^[4]

Maj redigera

• 6 maj – SJ ombildas och får ansvar för trafiken, medan nybildade Banverket ansvarar för underhåll av järnvägsnätet.^[4]
• 4 maj – Enligt en rapport har antalet svenska familjer med förmögenheter på över 100 miljoner kronor under sex år vuxit från 28 till 163, samtidigt som Sverige har 23 miljardärer.^[3]
• 15 maj – Sovjetunionen påbörjar utmarsch ur Afghanistan efter drygt åtta års militär närvaro.^[1]
• 23 maj – Bille Augusts film Pelle Erövraren vinner Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes.^[7]
• 24 maj – Boris Jeltsin utesluts ur Sovjetunionens högsta sovjet.^[6]
• 26 maj – Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom ^[3].
• 29 maj – USA:s president Ronald Reagan och hans hustru Nancy besöker Moskva och tas emot av Michail Gorbatjov och hans hustru Raisa.^[1]
• 30 maj – Det framkommer att 17 000 ton tunnor med kvicksilverhaltigt avfall sänktes i trakterna kring Sundsvall, Sverige under 1960-talet. Att bärga de rostande tunnorna anses dock för riskabelt.^[9]

Juni redigera

• 1 juni – Ebbe Carlsson-affären inleds då en privat spaningsgrupp i Palmeutredningen under ledning av Ebbe Carlsson ^[3] tillsammans med Hans Holmér avslöjas ^[7] av Expressen.
• 5 juni
  • Ebbe Carlsson-affären: Det framkommer att justitieminister Anna-Greta Leijon skrivit ett introduktionsbrev till den engelska underrättelsetjänsten där Ebbe Carlsson sägs handla på Leijons uppdrag ^[5].
  • Svensken Mats Wilander vinner franska öppna tennismästerskapen för tredje gången ^[1].
• 7 juni – Ebbe Carlsson-affären: Anna-Greta Leijon avgår som Sveriges justitieminister då hon brustit i omdöme och understött bokförläggaren Ebbe Carlssons privatspaningar efter Olof Palmes mördare ^[1] med rekommendationsbrev.^[3]
• 14 juni – Lillemor Arvidsson blir ordförande för Svenska Kommunalarbetareförbundet och därmed den första kvinnliga förbundsordföranden inom LO ^[1].
• 17 juni – Finlands regering beslutar att öka flyktingmottagandet från 200 personer 1987 till totalt 300 under 1988 ^[1].
• 23 juni – Dåvarande verkställande direktören för företaget Letab i Lesjöfors, Sverige åtalas för miljöbrott då företaget 1968 skall ha släppt ut sköljvatten med rester av saltsyra i Lesjöälven ^[9].
• 27 juni – 56 personer omkommer och 57 skadas då ett pendeltåg kör in i ett stillastående tåg vid Gare du Lyon i Paris.^[2]

Juli redigera

• Juli – Säldöd angriper knubbsälarna runt Sverige. På Hallands Väderö dör halva sälkolonin, drygt 200 djur.^[9]
• 1 juli – Sverige förbjuder brukande av narkotika.^[11]
• 3 juli
  • Åmselemorden: Ett äkta par och deras 15-årige son skjuts till döds på kyrkogården i Åmsele i Västerbotten av Juha Valjakkala i sällskap med dennes flickvän Marita Routalammi.^[1] Efter en intensiv jakt grips paret den 10 juli på centralstationen i Odense, Danmark.^[7]
  • Iran Air Flight 655, ett civilt passagerarflygplan, skjuts ner av den amerikanska kryssaren USS Vincennes, då fartygsbefälet misstagit flygplanet för fientligt stridsflygplan. Samtliga 290 personer i flygplanet dödas.^[2]
• 4 juli – Svensken Stefan Edberg vinner Wimbledonturneringens final och blir förste svenske singelmästaren i turneringen sedan 1980.^[3]
• 6 juli – 167 personer omkommer då en oljeplattform i Nordsjön exploderar.^[2]
• 8 juli – Under styckmordsrättegången frikänner Stockholms tingsrätt den så kallade "obducenten" och "allmänläkaren" för mordet på Catrine da Costa 1984 då båda anses skyldiga till styckningen av kroppen men brottet har preskriberats.^[4]

• 14 juli – USA utför militära operationer i Persiska viken.^[8]
• 15 juli – Första fallet av senaste tidens säldöd i vatten runt Sverige konstateras i Östersjön.^[9]
• 27 juli – Konstitutionsutskottet (KU) inleder en serie TV-sända utfrågningar av de inblandade i Ebbe Carlsson-affären.^[3]
• 31 juli – Jordanien ger upp sina anspråk på Västbanken.^[12]

Augusti redigera

• 6 augusti – Skyfall översvämmar delar av Sudan. Stora områden längs Nilen förklaras som katastrofområde, och Sudan ber om internationell hjälp ^[9].
• 7 augusti – Iran och Irak enas om vapenstillestånd efter åtta års krig ^[1].
• 9 augusti – Badförbud införs i Mellbystrand, Sverige efter höga bakteriehalter i vattnet. Stränderna i Råå och Höganäs har redan stängts av samma skäl.^[9].
• 15 augusti – Måbødalolyckan: 12 svenska barn och tre vuxna omkommer då bussen de färdas i på en skolresa genom Norge rammar en tunnelvägg vid Hardangervidda.^[1] Skolbarnen kommer från Kista utanför Stockholm.^[7]
• 20 augusti – Vapenvila i Iran–Irak-kriget ^[6].
• 24 augusti – Hasse Tellemar meddelar att han ska gå i pension och nya får ta över radioprogrammet Ring så spelar vi vid årsskiftet, ett program som hörts i etern sedan 1969.^[4]
• 25 augusti – Fredssamtal i Iran–Irak-kriget inleds mellan Iran och Irak ^[6].
• 27 augusti – 7 personer dödas vid en trafikolycka väster om Ystad, Sverige.
• 28 augusti
  • 2 piloter och 70 åskådare omkommer och 100-tals personer skadas då en flygolycka inträffar under uppvisningar på Ramstein Air Base i Västtyskland ^[2].
  • Säldöden i Kattegatt visar sig bero på ett virus och inte på miljöutsläpp, vilket har hävdats i den svenska valrörelsen.^[3] Viruset isoleras.^[9]

September redigera

• 1 september – KU i Sverige klandrar Anna-Greta Leijon för hennes agerande i Ebbe Carlsson-affären.^[5]
• 12 september – Mats Wilander, Sverige vinner herrsingeln vid US Open i tennis efter finalseger mot Ivan Lendl, Tjeckoslovakien^[1] och rankas nu som tennisens världsetta.

• 18 september
  • I det svenska riksdagsvalet får riksdagen för första gången sex partier, och sitt första nya parti på drygt 60 år, då Miljöpartiet tar plats med 20 mandat^[1] och 5,5 % av rösterna.^[3] SAP fortsätter regera Sverige med stöd från VPK.^[7]
  • Vid en folkomröstning säger invånarna i Sjöbo kommun med cirka 70 % nej till flyktingmottagande.^[4]
  • Sverigedemokraterna får vid sitt första begångna riksdagsval 1 118 avlagda röster (0,02 %).
• 24 september – Ben Johnson, Kanada vinner 100-metersfinalen vid olympiska sommarspelen i Seoul^[7] före Carl Lewis, USA och Linford Christie, Storbritannien.
• 26 september – Pågående olympiska sommarspelen i Seoul drabbas av stor skandal då det framkommer att kanadensiske löparen Ben Johnson dopat sig på 100-metersfinalen, som han vann på världsrekordtid. Johnson tvingas lämna ifrån sig guldmedaljen.^[1]
• 27 september – Centrala delar av Trelleborg, Sverige spärras av då styrengas läcker ut från ett norskt fartyg.^[9]

Oktober redigera

• 1 oktober – Michail Gorbatjov väljs till Sovjetunionens president.^[6]
• 5 oktober – I en folkomröstning i Chile om Pinochets framtid vid makten vinner nej-sidan med 56 % av rösterna, vilket leder till att demokratin återinförs i landet.
• 17 oktober – Justitiekanslern kräver den svenske rikspolischefen Nils Erik Åhmanssons avgång med anledning av Ebbe Carlsson-affären.^[5]
• 11 oktober – 2 personer omkommer då ett skolflygplan störtar vid Älmhult, Sverige ^[2].
• 19 oktober – Den svenske rikspolischefen Nils Erik Åhmansson begär avsked då han kritiserats hårt för sin tjänsteutövning i Ebbe Carlsson-affären. Han efterträds av Tullverkets tidigare generaldirektör Björn Ericsson, som saknar polisiär och juridisk utbildning ^[4].
• 30 oktober – Philip Morris köper Kraft Foods för 13,1 miljarder US$.^[13]

November redigera

• 8 november – Republikanen George H.W. Bush vinner presidentvalet i USA ^[1] före demokraten Michael Dukakis.
• 14 november – PLO erkänner Israel.^[6]
• 23 november
  • Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar århundradets skattereform, som skall befria 90 % av inkomsttagarna från statsskatt och ge högst 50 % i marginalskatt.^[1]
  • Nils Dardels Den döende dandyn ropas in för 13 miljoner SEK och blir därmed Sveriges dyraste målning genom tiderna ^[3].
• 30 november – I Sverige utbryter oroligheter under högtidlighållandet av Karl XII:s dödsdag, och polis måste utposteras vid flera statyer av Karl XII. Under Karl XII-firandet i Lund grips 10 personer.^[14]

December redigera

• 1 december – Benazir Bhutto utses till Pakistans premiärminister ^[7], och blir därmed den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land ^[7].
• 4 december – Sverok, Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, bildas.
• 7 december – 25 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Spitak, Armeniska SSR, Sovjetunionen ^[15]
• 9 december – Den första provflygningen med JAS 39 Gripen äger rum ^[5].
• 12 december – Ett 30-tal omkommer och över 70 skadas då tre tåg krockar i London, England, Storbritannien ^[2].
• 14 december – En 41-årig Sollentunabo, Christer Pettersson, tidigare dömd våldsbrottsling, anhålls för mordet på Olof Palme och häktas.^[3]
• 21 december – Lockerbieattentatet: 270 personer dödas när ett Pan Am-jumbojetflygplan sprängs i luften över Lockerbie, Skottland.^[7] Den svenske FN-kommissarien Bernt Carlsson finns med bland de omkomna ^[4], vilka är 259 i flygplanet och 11 på marken .

• 24 december – Bakmaskinen är "årets julklapp" i Sverige då utmärkelsen instiftas ^[16].
• December – Sveriges utrikesminister Sten Andersson sammanför representanter för PLO och USA för att inleda förhandlingar i Palestinafrågan.

Okänt datum redigera

• FN:s narkotikabrottskonvention antas ^[11].
• 120 vagnar i Stockholms tunnelbana vandaliseras i vagndepå med sprejfärg av ungdomar ^[3] under en natt.
• SJ tillverkade sista Rc-loket av ASEA
• Centern i Sjöbo kommun har inför svenska riksdagsvalet samarbetat med fascistiska Nysvenska rörelsen ^[3].
• Debatt utbryter i Sverige då Sveriges högsta domstol dömer en lärare som tagit grepp om nacken på elev för ringa misshandel ^[3].
• I Storbritannien slås Liberal Party ihop med Social Democratic Party till Social and Liberal Democrats
• De borgerliga partiernas grupp för avvecklandet av löntagarfonderna presenterar ett nytt avvecklingsförslag.
• Dalai Lama besöker Sverige.
• Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni.
• Den svenska oljeskatten höjs.
• Stora AB köper Swedish Match för 6 miljarder SEK i dittills största svenska börsaffären ^[3].
• Sveriges villaägare protesterar då oljeskatten höjs med 200 SEK per kubikmeter.
• Volvo rapporterar rekordvinst för 1987 på 8,7 miljarder SEK.
• Amerikanska TV-bolaget ABC direktsänder sitt TV-morgonprogram "Good Morning America" från Stockholm, Sverige under en vecka ^[3].
• I Sverige träder Äktenskapsbalken i kraft ^[17].
• Läkemedelsföretaget Astra får patent på sin storsäljande magmedicin, Losec.
• Bygg- och fastighetskoncernen NCC bildas genom sammanslagning av byggföretagen ABV och JCC.
• Den svenska så kallade "valpskatten" (uppkallad efter "finansvalparna") införs. Det är en särskild omsättningsskatt på värdepapper.
• I Sovjetunionen firar man 1000-årsminnet av Ryska rikets grundande.
• Skara firar 1000 år som stad.
• Sveriges riksdag beslutar att förbjuda all tobaksreklam i Sverige ^[3].
• 700 jobb försvinner då Ericsson lägger ner sin telefontillverkning i Sverige ^[3].

• 7 januari – Robert Sheehan, irländsk skådespelare.
• 10 januari – Peter Meijer, amerikansk republikansk politiker.
• 17 februari – Natascha Kampusch, österrikiskt kidnappningsoffer.
• 20 februari – Rihanna, barbadisk sångerska.
• 10 mars – Ivan Rakitić, kroatisk fotbollsspelare.
• 25 mars - Adam Pålsson, svensk skådespelare.
• 27 mars – Jessie J, brittisk sångerska.
• 18 april – Vanessa Kirby, brittisk skådespelare
• 5 maj – Adele, brittisk sångerska.
• 29 maj – Tobin Heath, amerikansk fotbollsspelare.
• 7 juni – Michael Cera, kanadensisk skådespelare.
• 23 juni – Jasmine Kara, svensk sångerska.
• 16 juli – Sergio Busquets, spansk fotbollsspelare.
• 4 augusti – Kelley O'Hara, amerikansk fotbollsspelare.
• 21 augusti – Robert Lewandowski, polsk fotbollsspelare.
• 24 augusti – Rupert Grint, brittisk skådespelare.
• 3 september – Jérôme Boateng, tysk fotbollsspelare.
• 12 september – Amanda Jenssen, svensk sångerska.
• 3 oktober
  • ASAP Rocky, amerikansk rappare.
  • Alicia Vikander, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Mesut Özil, tysk fotbollsspelare.
• 6 november – Emma Stone, amerikansk skådespelare.
• 7 november – Elsa Hosk, svensk fotomodell.
• 1 december – Zoë Kravitz, amerikansk skådespelare
• 14 december – Vanessa Hudgens, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 29 december – Christen Press, amerikansk fotbollsspelare.

• 5 januari – Gunnar Engellau, chef för Volvo.
• 7 januari – Trevor Howard, brittisk skådespelare.
• 13 januari – Chiang Ching-kuo, kinesisk politiker, Taiwans president 1978–1988.
• 14 januari – Georgij Malenkov, sovjetisk politiker, Sovjetunionens premiärminister 1953–1955.
• 15 januari – Seán MacBride, irländsk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1974.
• 16 januari – Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 28 januari – Klaus Fuchs, tysk fysiker och spion.
• 6 februari – Carmen Polo y Martínez-Valdés, tidigare hustru till Francisco Franco (Spaniens diktator 1939–1975)
• 15 februari – Richard Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 februari – Axel Ax:son Johnson, svensk bergsingenjör och företagsledare.
• 1 mars – Signe Höjer, svensk sjuksköterska, politiker och författare.
• 9 mars – Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, Västtysklands förbundskansler 1966–1969.
• 10 mars – Andy Gibb, australisk sångare, medlem av The Bee Gees.
• 13 mars – John Holmes, amerikansk porrskådespelare.
• 20 mars – Gil Evans, kanadensisk jazzmusiker.
• 26 mars – Jan-Erik Garland, svensk tecknare, känd under signaturen Rit-Ola ^[3].
• 30 mars – Edgar Faure, fransk politiker och historiker.
• 31 mars – William McMahon, australisk politiker, Australiens premiärminister 1971–1972.
• 12 april – Alan Paton, sydafrikansk författare och politiker.
• 25 april – Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
• 8 maj – Robert A. Heinlein, amerikansk författare.
• 11 maj – Kim Philby, brittisk dubbelagent.
• 14 maj – Willem Drees, nederländsk politiker, Nederländernas premiärminister 1948–1958.
• 25 maj – Ernst Ruska, tysk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1986.
• 30 maj – Ella Raines, amerikansk skådespelare.
• 31 maj – Moltas Erikson, svensk radioprofil, läkare och underhållare.
• 11 juni – Giuseppe Saragat, italiensk politiker, Italiens president 1964–1971.
• 25 juni – Hillel Slovak, amerikansk gitarrist, medlem av Red Hot Chili Peppers.
• 14 augusti – Enzo Ferrari, italiensk bilkonstruktör.
• 17 augusti
  • Bruno Mathsson, svensk möbelformgivare.
  • Mohammad Zia ul-Haq, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978–1988.
• 1 september – Luis Alvarez, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1968.
• 3 oktober – Franz Josef Strauss, tysk politiker.
• 9 oktober – Felix Wankel, tysk ingenjör, uppfinnare av Wankel-motorn.
• 16 oktober – Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
• 31 oktober – John Houseman, amerikansk manusförfattare och skådespelare.
• 9 november – John N. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969–1972.
• 12 november – Primo Conti, italiensk målare (futurist).
• 27 november – John Carradine, amerikansk skådespelare.
• 29 november – Nils Bejerot, svensk socialläkare och narkotikadebattör.^[3]
• 6 december – Roy Orbison, amerikansk rockmusiker.
• 21 december – Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1973.

• Nobelpriset i fysik
  • Leon M Lederman, USA
  • Melvin Schwartz, USA
  • Jack Steinberger, USA
• Nobelpriset i kemi
  • Johann Deisenhofer, Västtyskland
  • Robert Huber, Västtyskland
  • Hartmut Michel, Västtyskland
• Nobelpriset i fysiologi eller medicin
  • Sir James W Black, Storbritannien
  • Gertrude B. Elion, USA
  • George H Hitchings, USA
• Nobelpriset i litteratur – Naguib Mahfouz, Egypten
• Nobels fredspris – Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor
• Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – Maurice Allais, Frankrike

Fotnoter redigera

• Wikimedia Commons har media som rör 1988.
  Bilder & media