1700

Januari redigera

• Januari – Sverige sluter förbund med sjömakterna England och Nederländerna.
• 1 januari (GS) – Ryssland börjar med tideräkning efter Kristus, i stället för efter skapelsen.

• 26 januari – En stor jordbävning skakar Cascadia subduktionszon utanför Vancouverön till norra Kalifornien, och skapar en tsunami omtalad i såväl nedskrivna källor i Japan som muntlig traditions hos Nordamerikas indianer. Hus i First Nations på Vancouverön kollapsar av skakningen, och en hel byn på öns västkust förstörs, utan att någon överlever.^[1]
• 29 januari – Linköping drabbas av en stadsbrand.^[2]

Februari redigera

• 11 februari – En sachsisk-polsk här anfaller Livland, vilket startar Stora nordiska kriget, som inleds med första skedet 1700-1701.
• 12 februari – Den sachsisk-polska hären försöker överrumpla Riga, men svenskarna under befäl av Erik Dahlbergh, avslår anfallet.

• 27 februari – Ön New Britain upptäcks.
• 29 februari (GS) – Skottdagen detta år tas bort i den svenska almanackan, för att man successivt skall övergå till Nya stilen, genom att ta bort skottdagen elva gånger. Man glömmer dock bort att ta bort skottdagen 1704 och 1708, varför Sverige kommer att ha en egen kalender i 12 år.

Mars redigera

• 1 mars
  • (NS) – Danmark och Norge samt vissa protestantiska tyska kejsarstater inför den gregorianska kalendern.^[3]
  • (SS) – Sverige inför den svenska kalendern.^[4]
• 20 mars – Karl XII får bud om att även Danmark har gått med i krig, genom att några dagar tidigare ha anfallit Sveriges allierade Holstein-Gottorp.

April redigera

• April – En stor brand förstör Gondar, Etiopiens huvudstad, och drabbar bland annat palatset.

Maj redigera

• 29 maj – Christopher Polhammar och Gabriel Stierncrona startar Stjärnsunds manufakturverk.
• 31 maj – Fredrik av Hessen-Kassel gifter sig med Lovisa Dorotea av Preussen.

Juli redigera

• 12 juli (NS) – Gregorianska kalendern införs i Gelderland.^[3]
• 25 juli – Svenskarna under Karl XII landstiger med hjälp av en engelsk-holländsk flotta på 4.900 man i Humlebæk på danska Själland. Strax därefter besegrar de danskarna i slaget vid Reinbeck.

Augusti redigera

• 8 augusti (SS) – Danmark tvingas till freden i Traventhal, vari den holsteinske hertigens suveränitet i Schleswig erkänns. De förbinder sig också att inte bistå Sveriges fiender.

September redigera

• September – Ryssarna anfaller i Ingermanland och belägrar Narva.

Oktober redigera

• 1 oktober – Svenska trupper under Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld inskeppar sig i Karlshamn och seglar i till Livland.

November redigera

• 17 november – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pühhajoggi pass.

• 20 november (SS) – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Narva, trots att ryssarna är mer än tre gånger så många. Detta är en av den svenska krigshistoriens största segrar.^[5]
• 23 november – Sedan Innocentius XII har avlidit den 27 september väljs Giovanni Francesco Albani till påve och tar namnet Clemens XI.

December redigera

• 12 december (NS) – Gregorianska kalendern införs i Utrecht och Overijssel.^[3]

• 9 februari – Daniel Bernoulli, matematiker.
• 15 februari – Casten Rönnow, svensk läkare och donator.
• 25 juli – Jacob Serenius, svensk biskop i Strängnäs 1763.
• 21 november - Charlotta Elisabeth van der Lith, politiskt aktiv guvernörsfru i Surinam.
• 28 november – Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, drottning av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Kristian VI.
• 27 december – Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt, preussisk prins

• 29 juni – Olov Svebilius, svensk ärkebiskop sedan 1681.
• 22 juli – Alderano Cibo, italiensk kardinal.
• 15 september – André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt.
• 27 september – Innocentius XII, född Antonio Pignatelli, påve sedan 1691.
• Datum okänt - f.d. drottning Zainatuddin av Aceh.

Fotnoter redigera

• Wikimedia Commons har media som rör 1700.
  Bilder & media